Elisabet

Fyrtio år sedan idag ....

7/12 1976.

Jag stod på Stockholms central och ringde till mina barns pappa från en telefonkiosk.
"Kom hem!" sa han.
Rösten lät så underlig.

Inte för mitt liv begrep jag varför .., jag hade ju nyss tagit pendeltåget in till Centralen.
Utanför telefonkiosken stod Dinah och väntade på mig.

Pappa hade under en veckas tid varit inlagd på Lycksele lasarett; han hade problem med hjärtat och var dålig.
Tidigare på morgonen hade mamma ringt och jag hade hälsat till pappa att jag älskade honom.
Mamma anade förstås.

 

Nu stod jag där vid telefonautomaten - Dinah väntade en bit därifrån -.

"Elisabet, kom hem, Ivar har dött ...", sa mina barns pappa med gråten i rösten.

Fyrtio år sedan.
Pappa blev sextiosex år och bilderna tog jag som tonåring med mitt livs första kamera; en Kodak Instamatic.