Ett vintrigt fönster från Britt och Eckes lillstuga.
Det var i december 2010.
Och som små täcken över pelargoniorna.
Och det året, i december, det var då jag var i London kring 1:a advent.
Där gällde det att se sig för när var dags att rasta sin hund - om man nu hade en sån -.
Utanför Ystad såg det ut så här .
Det här är vägen som går utanför det hus där jag en gång bodde - i ett annat liv -.
Snön är hårdpackad som cement och ingen som inte har bott i Skåne kan föreställa sig hur det blir .., det är nästan omöjligt att ta sig fram och även om plogbilen kommer, så har det drevat igen lika fort igen. Saltmättad luft, snöfall och blåst ..., då blir det så här.
2 kommentarer:
Huvva ligen, låt oss hoppas att vi slipper snö i den omfattning bilden visar. Min far var visserligen född i Hästveda, men jag har bara varit på enstaka sommarbesök. Inget är så jobbigt som att traska i djup snö när inte skaren håller.
Astrid: ja, det är visserligen så vackert med snö, men jag avstår ändå gärna! Ikväll blåser det våldsamt här vid havet!
Skicka en kommentar