Då ser det ut så här.
Och sextio mil norrut är det alltså sååå mycket mindre ljus på eftermiddagen!
Vi har nu, när klockan är fyra, helt ljust ute.
Och så - från samma hus och från AP - gos med katten Tilly.
Keliga katter, ååå, det är ju det bästa som finns!
Sigge däremot, han vet inte vad kela är.
Han tycker om att bli kliad, men kan när som helst slå klorna i en.
5 kommentarer:
Sigge och min Vira är nog väldigt lika när det gäller det där med att kela och bli kliad.
Vira gillar att bli kliad men helt på hennes villkor, det gäller verkligen att se upp för hennes sylvassa klor när hon tycker att det är färdigtgosat. När det kommer nån och hälsar på hos mig så gäller det att förberada dom med ett ordentligt klössår om dom tror att det är en gosig kissekatt dom har med att göra.
Det är nog detta som gör att jag tokgillar katter :-)
Och samma sak som gör mig skeptisk, Gunnar.
gunnar i vaplan: nog hade jag gärna önskat att sigge vore lite mera som tidigare katter vi haft - Bodil, t.ex - som var så otroligt kelig! Hade jag enbart haft sigge, då hade varit dötrist. All kärlek kommer ju från harry.
Cecilia N: haha ..! Ja, lite så är det nog. Man får sätta sig över att bli älskad rakt av.
Så söt katt <3
Min katt är egen och gosar bara på sina villor.
Så härligt med katter och deras personligheter, precis som vi människor :)
Jessica Haglund: ja, jag undrar vilken katt som INTE gosar på sina egna villkor ,-) Finns dom?
Skicka en kommentar