tisdag 5 februari 2019

Röda Kvarn .....



Igår var det så dags för film nr 2 av vårens tio filmer hos Halmstad Filmstudio.
"Allt för min son", är titeln.
Det här är en film skapad av Xavier Legrand och helt obegripligt är det ju att det här är hans allra första långfilm!!

Jag var totalt uppfylld efteråt; inte av glädje, mer av skräck .., men allra mest av skådespelarna och deras helt otroliga prestationer! Inte minst den här unge killen Thomas Gioria. Det övergår mitt förstånd hur en pojke i den åldern kan spela så trovärdigt (och oftast enbart genom skiftningar i ansiktet .., när jag tänker efter hade han inte många repliker!).


Suveränt bra agerade även pojkens "mor och far", det vill säga Léa Drucker och Denis Minochet, men även paret som spelade pojkens farföräldrar var fantastiska.

Göteborgsposten bjuder även icke-prenumeranter (tack GP!) på den här recensionen och jag tycker Gunnar Rehlin har rätt i allt han skriver. Gårdagens presentatör av filmen berättade att regissören, denne Xavier Legrand, inspirerats av såväl Alfred Hitchcock som tyske Michael Haneke och det håller jag med om.

Det var  a n d l ö s t   tyst i den nästan fullsatta salongen - faktiskt nästan hela tiden - och sista tio minuterna hade jag spänt mig nåt så hemskt, så jag fick så där överdjävulskt ont på höger sida som jag ibland kan få och jag nästan vacklade ut ur biografen.

Vaknade vid femtiden i morse, norpade åt mig mobilen och låg därefter och tittade på olika intervjuer (ack, att man hade talat och förstått franska!!) med skådespelarna, läste recensioner från när och fjärran och tänkte - återigen - att det här är nog den film som gripit tag i mig allra mest, ja, i alla fall på många, många år! I någon av intervjuerna togs det upp det här med hur mycket ljudet i filmen betyder.
Inte ljudet: ljuden!
Ja! Just så var det!

Filmen kan ses på triart.se för 39:-  och Catarina i Trelleborg skriver att hon har sett den via Telias filmbutik, samma pris.


Att det här är en feelgood-film, ja, det tror väl ändå ingen.
Men .., om man vill se suveränt skådespeleri, då är den en femetta!
Och vilken regissör han måtte vara, den Xavier Legrand! (för övrigt född den 28:e mars 1979).

Här en recension från Kulturnytt i P1.

Mitt betyg?
Fem av fem möjliga.

6 kommentarer:

WalkaboutSweden sa...

Film - när den är som allra bäst.
Tack för din recension.

Elisabet. sa...

Walkaboutsweden: tack själv! När jag vacklade ut ur salongen råkade jag passera en kvinna och hon sa ..."jag är så t a g e n av detta, jag är så t a g e n av detta!"

Bert Bodin sa...

Här har det tyvärr varit lite bio-uppehåll. Det har inte varit något bra tillfälle här hos oss. Men jag har också fått veta att jag missat en del bra. Bl.a. filmen "Cold war". Har du sett den?

Elisabet. sa...

Bert Bodin: nej, men den finns på vårens program, den 18/3. Jag har två biobiljetter också, det ska få bli till filmen Wife, tror jag.

Benved sa...

En otroligt gripande och spännande film, och så välspelad av grabben. Jag blev helt fångad av den. Jag trodde först att utgången skulle bli en annan!
Det är först nu jag har upptäckt att jag kan se Triarts filmer på "hyra film på Telia" på teven alltså. Jag måste ransonera inte mer än en film per kväll!
Skönt att slippa sladda runt i snöslasket på kvällarna!

Elisabet. sa...

Benved: ja, jag instämmer i allt du skriver! Jag var skräckslagen och jag inser ju hur spänd jag måtte ha varit, det skruvades ju upp hela tiden på nåt vis. Och VILKA skådespelare!