Efter en morgon när det krävdes tre försök för att lämna sängvärme - allt gick runt, golvet svajade - så blev det bara bättre. Det blev elvakaffe tillsammans med friherrinnan som kört till Ullarp och köpt ägg hos bonden Håkansson och på hemvägen svängde förbi här. En stund tillsammans ute i .., ja, nästan solsken.
Och senare på dagen gick jag på promenad med harry och nästan hemma vittjade jag postlådan och upptäckte, till min stora glädje, ett sånt fint kuvert, adresserat till mig själv!! Underbart!
Det är Lill-Karin - barnbarn till Eva i Tyresö - som tycker att jag behöver lite frukt och så har hon tecknat, målat och skrivit så fint! Hur gammal är hon? Sju år? Kanske åtta?
Titta på blåbären .. , hon har med dom svarta strecken upptill fått med att dom inte är bara blå och runda! Likadant med hallonen!
Sååå fint!
Idag fick amerikanskan Karen Uhlenbeck ta emot matematikens "Nobelpris" - Abelpriset -.
Så här såg det ut när hon träffade Norges kund Harald (först skrev jag Olav och fick bassning av Bente .., jag böjer mig i stoftet!) och jag loooog så här mycket när jag såg denna Karens utstyrsel - sandaler - precis likadana som mina!
Nej, jag hade förstås inte tagit emot priset iklädd sandaler och barfota, ändå gjorde bilden mig så glad! Vilken härlig människa som gör som hon vill. Och ja, nu vet jag att många ligger i startgroparna för att tala om hur det bör vara, men jag säger som Marcus Oskarsson, håll en god ton!
Eller var snälla när ni kritiserar.
Klematis recta,
Den kan också kallas styvklematis.
Känner ni till den? Inte det?
Eller: jaha, det gör ni!
Jag gjorde det i n t e, förrän den kom till landet Halland.
Det här är i alla fall en sån och den fick vi som planta av Mari Friberg (mianf på instagram),. kan det möjligen ha varit vid bloggträffen i Steninge?
Nu är den meterhög och kommer snart att visa upp små, vita blommor och den blir säkert en halv meter högre också.
Lite annorlunda.
En annan bild.
Ni som läser på Facebook vet att där kommenterar och där lägger Nils-Erik Eriksson ofta in bilder, oftast från Malå. Vi gick i parallella klasser under högstadietiden ., Nisse var en blyg ung man och såg alltid så snäll ut.
När jag läste boken "Jag heter Serudia" - en bok om annorlunda namn i Västerbottens inland, då fanns där bilden där. Alla sex syskonen (Nils-Erik är äldst och sitter längst uppe till vänster) har dubbelnamn. Sig-Britt, Sten-Åke, Cecil-Margret, Gun-Iris, Nils-Erik och Mats-Olov.
En av systrarna var för övrigt intervjuad i TV4 tror jag; då hennes ex fick för sig att närapå ta henne av daga och satte eld på hennes bostadshus, medan hon gömde sig i källaren. Vilket drama!
Då det gäller dubbelnamn, hade vi bara en i klassen som var innehavare av nåt sådant och det var Ing-Marie Larsson. I pv:s officiella papper, där heter han Nils-Gustav Thomas .., men det lär ha varit ett misstag att det där bindestrecket kom med.,
Nu blir det rabarberpaj!
6 kommentarer:
Både min mamma och hennes tre syskon har dubbelnamn. Lustigt nog stavas yngste broderns namn utan bindestreck... Lars-Erik, Ing-Britt, Ing-Marie och Bengt Olov. I min generation måste det vara ytters ovanligt -jag har inte stött på någon. Och bland barn idag kan det inte heller vara värst vanligt.
Jag känner nog inte heller någon jämngammal med mig som har dubbelnamn. Nej, jag kommer inte på någon.
Och ha! Heja damen med sandalerna! Jag älskar mot strömmen-människor. :)
mossfolk och Ulrika: när jag tänker efter hade vi många med dubbelbnamn i skolan, men bara en i min klass. Men jag var ju dökär i tre med dubbelnamn:Lars-Gunnar, Sven-Erik och Hans-Olof (men inte samtidigt) och vi hade Bengt-Åke, Lars-Anders, Lars-Erik, Gun-Marie, Kjell-Ove, Lars-Olof, Per-ERik,Per-Åke..., ja, det tar aldrig slut när jag tänker efter. Dom här gick inte i min klass, men fanns i samhället. Och så Inga-Lill, Ing-Britt, Mona-Lisa, Britt-Marie, Britt-Inger .., ja, det är bara att fortsätta.
Ps. När det gäller damen med sandalerna kan jag säga så här: hade det varit min mamma, hade jag väl dött, så pinsamt hade jag tyckt att det var, men nu var det ju inte min mamma.Alltså har jag dubbelmoral. Det gäller för vissa, men inte för andra. Ja. Det är ju ännu värre. Ändå blev jag så himla glad när jag såg sandalbilden, kanske mest för att jag själv aldrig hade vågat.
Jag har ju dubbelnamn, Lis-Marie, och det fanns flera dubbelnamn på skolan. Tror inte de kommer igen. Det är ganska vanligt att man får heta nån annan namnkombination. Jobbade på ålderdomshem på somrarna och en av de boende kom aldrig ihåg mitt namn utan tyckte jag skulle heta Lis-Gret istället. När det gäller damen med sandaler, tycker jag det ser ut som om hon har problem med sina fötter. Kanske hon inte kan ha finskor! ellem
Lis-Gret: ja, det tänkte jag också på .., särskilt högerfoten, det tycks som om har hallux valgus?
Skicka en kommentar