Elisabet

Nya tider ...

För fem, sex år sedan hade några dagars blogguppehåll inneburit att jag legat medvetslös på ett sjukhus, helt oförmögen att komma i närheten av ett tangentbord.
Nu upptäcker jag att jag inte rört samma tangentbord på två hela dagar!
Och överlevt har jag gjort också.
K a n   man tänka sig!

I måndags vid fyratiden, då fick vi hemifrånbesök!
Det var Egon och Eva-Britt som bor i Laholm och så Ingela som är ute på en liten roadtrip.
Flera timmar tillsammans i uterummet blev det .., räkgryta och rabarberpaj (denna ständiga rabarberpaj) och såå trivsamt att sitta tillsammans med människor som har hela bakgrunden.
Och så förstås att få veta vad som har hänt hemma i Malå.
Så mycket som man inte vet; som man inte hade en aning om!

Halv tio åkte dom hem till Laholm (missade medicintiden med en och en halv timme) och i Gunnars rum fick nu Ingela härbärgera sig.
Så blev det tisdag (och ja, jag vet att det är onsdag idag ,-) och vi tog bilen och åkte norrut, till Grimsholmen, kanske en mil lite drygt härifrån.

Vi började med ett besök på Solhaga bageri, där matsäcken fixades.
Kaffet hade vi i termosen.

Om ni bara visste hur vackert där är ..., ja, på Grimsholmen, alltså!
Och där går nyfikna kossor och betar (vi undrade varför dom inte tar det högre gräset först, utan hela tiden går och nafsar i det gräs som är så vansinnigt kort!) och det blåste friskt, men det gör det ju nästan alltid här vid kusten.

Ja, det var ljuvligt.
Lättsamt, på så många sätt.

Här sitter Ingela och kalasar på den varma mackan; den som var som en hel lunch.

En som tyckte att det här med mackor såg gott ut, för att inte säga vad som nu fanns i termosen .., det var kossa nr 900. Hon till och med böjde sig fram och tänkte ta av korken!

På väg tillbaka till bilen, så mötte vi dom här kvinnorna som stod och tittade på informationsskylten vad gällde olika sorters fåglar i reservatet. Jag kunde urskilja några enstaka ord och frågade om dom var från Holland? Jo, det var dom!

Det visade sig att dom båda arbetarsom lärare och nu cyklade Kattegattleden och skulle skriva om just den! Och vi pratade om det här med att - eller jag kom ihåg det här att nånstans i Älvdalen i Dalarna där finns en riktigt gammal dialekt och när dom som talar den dialekten kommer till ett specifikt område i Holland, då förstår människorna varandra så bra, det är så många liknande ord -

Och kvinnan till vänster, hon berättade att ett sånt ord är MYGGBETT.
(Det hade dom upptäckt under besöket i Danmark).

Ingela som kan det här med språk, förklarade för oss vad det handlade om.
Men det är ju mycket som är likt även nu; jag tänkte när vi besökte Amsterdam att det borde inte vara världens svåraste sak att lära sig att förstå holländska (kanske värre att uttrycka sig).

Sen hemåt.
Ringde friherrinnan som kom hit och åt uppvärmd .., ja, jag vågar knappt skriva det, jo, rabarberpaj och så glass till den .., och det var som alltid trivsamt, även om Shejken var på sämre humör och mest ville åka hem.

Nu onsdag, alltså.
I Trelleborg är det kalas för Kerstin Hedgren - GRATTIS på födelsedagen!! - och det är lika blåsigt idag. Ska så småningom skjutsa Ingela till tåget i Falkenberg, men först måste bilen fixas - den är på verkstad i Gullbrandstorp -. Vi fick påbackning av besiktningsmannen, men så får man sms från verkstaden att bromsbeläggen är helt slut "dom har missat det på besiktningen" och en undran om dom ska åtgärda detta? Så utlämnad man är. Jo, vi fick en bild, men det kan ju vara från vilken bil som helst. Det blev ett "ja"; pv tyckte sig väl inte ha något val.

Och nu på morgonen hände det - äntligen -!!!

Ekorren fattade galoppen! 

Stor glädje!!