Elisabet

Idag ....

... var det alltså dags för sjösättning i Skallkrokens hamn.
Om det var lite pirrigt ...?
Jo, pv vaknade fyra, lyssnade till nyheterna .., slumrade till och var uppe vid kvart i sex och körde iväg en timme senare, till hamnen. Några timmar senare, vid tiotiden, cyklade jag dit med kaffe och stekta-ägg-till-pålägg-mackor - och då dröjde det kanske en timme innan båten låg i sjön.
Pv:s helt underbare bror Tommy hade redan tidigt på morgonen anslutet från Ljungby för att bistå sin lillebror när det var dags .., och det var perfekt.
Förutom att motorn inte ville starta till en början, gick allt som smort.
Hurra!

Om denne storebror man mycket sägas: han inte bara ÄR ett energiknippe av Guds nåde, han är vanvettigt intresserad i allt som har med energibesparing att göra. Han gjorde lumpen på Älvsnabben och hamnade bland annat i Sydamerika och han har arbetat med vattenprojekt i Tanzania (där han då drabbades av malaria) .., han och hans fru Lena har cyklat i Alperna .., är närapå självförsörjande på grönsaker .., och när det är sammanträde i vindkraftföreningen i Falkenberg, cyklar han dom tolv, tretton milen dit.
Förstås.
Med andra ord lever han som han lär.
Och så har han bestämt sig för att gå ned i vikt så han klarar hela Vasaloppet nästa år.
Nu rök han vid repet i Hökberg - nästan i mål -.

Jag har aldrig sett honom upprörd, förrän kanske lite idag .., då han berättade om att han upprättat ett excel-ark där han hade räknat ut hur mycket pengar vårt land hade sparat om dom styrande satt alla sthlm:are som kom från skidsemester i Italien i karantän, då hade det inte sett ut som det nu gör i Sthlm.

Här var det fika, ja.
Pv:s bror är född 1951, alltså fyra år äldre än nummer 2 i syskonskaran.
Ulf - trummisen - föddes 1957.

Här hänger den i luften .., hu, så kusligt att vara ansvarig för detta!
Tänk, bara tänk .., om linorna lossnar .., enbart pv:s båt väger sju ton!!

Och det är  pv:s båt som hänger och dinglar i repen.
(Pv säger "vår båt", men se, det kan jag omöjligen göra. Jag undrar om jag någon gång i historien kommer att kunna göra det? Jag kom in så sent i bilden och det är han som har betalat båten och huset. Stör det mig att jag känner så? Nej. Men jag förmodar att det kanske låter underligt när man beskriver det på det viset.)

Nåväl.
Mannen till höger på bilden, han hjälpte till och höll i olika rep och precis hela tiden gick hans lilla japanska spets - Max - intill honom.
Inte en tum vek han från husse.

Och här samme man slagit sig ner, medan den sju ton tunga båten dinglar en bit ifrån honom. Max håller koll.

Hit kom den .., bakom den gula segelbåten någonstans.
Om jag säger som så .., så strålade herr pensionatsvärden av glädje när han dessutom lyckats  b a c k a  in båten i sin fålla, allt för att harry och hans matte lättare ska ta sig ombord! Det kallar jag omtanke.

Senare på dagen handlade vi nya täcken, kuddar, påslakan och örngott, samt underbara badlakan och lite annat - allt till båten -.

Så småningom kom det blå kapellet upp också och jo, det ska nog bli bra det där. 

Och titta, så perfekt för Harry att hoppa från bryggan och rakt ner på båten. 

Och för mig! (Men jag hoppar inte).

Ja, någon social distansering kan man inte prata om, men vad ska dom göra?

Det är dessutom ganska många äldre män som är där nere i hamnen och pysslar med allt möjligt .., det är väl deras liv helt enkelt. 

Mannen till höger heter Lasse och har, tillsammans med sin fru, drivit en spelbutik i Halmstad och dessutom köpte friherrinnan sin Shejken av deras son. Och Ingegerd, hon har arbetat tillsammans med friherrinnan i affären.

Lasse är hur ofta som helst i hamnen och mest är han ute och försöker få lite fisk till menyn hemmavid.

Mannen till vänster har nyligen köpt en segelbåt och han har nu "vår" gamla plats.

(Nu gick det att säga "vår").

Sedan båtarna väl är i sjön, blir det ju enklare med avstånden.

Då sköter var och en sitt. 

En bild till: en stor en. 

Titta bara vilken oändligt vacker båtshake, långt vackrare än alla tjusiga modeller som finns för dyra pengar! Den här hängde alldeles vid vattnet, redo att användes.

Med den haken plockade pv upp två gamla bildäck och en vägmarkeringsskylt, ja, det var i våras. 

Nej, nu har jag gäspat så många gånger, så nu är det bäst att jag kryper i säng.