torsdag 23 april 2020

Torsdag ....


En hel dag - igår alltså - utan ett enda inlägg, ja, förutom fönsterbilden .., kanske går det utför även här?

Det blev en bra dag och jag kände mig så nöjd när kvällen kom.
Tidigt på morgonen fick jag våldsam hjärtklappning; det kändes som om jag hade en symaskinsmotor inombords, men det gick över och sen var allt som vanligt igen.
Storstädade badrummet, klippte gräset med el-gräsklipparen där inte roboten kommit åt och senare på dagen körde jag till Skallkroken och inväntade pv som kom cyklande från jobbet och möttes av en hysteriskt lycklig Harry.

På bordet i vindskyddet dukade jag upp grillad kyckling, sallad och nybakat bröd, men först tog vi var sitt dopp; ett dopp som blev mer som ett riktigt bad.
Var det sju grader i förrgår, var det nog nio igår?
Otroligt, att det kan bli sån skillnad!


Efter en stund dök fyra ungdomar upp; dom hade kastspön med sig och även om endast en i sällskapet tycktes bekant med den fiskekonsten, tycktes dom ha så trevligt.
"Hoppas att jag får en gädda!" sa en av töserna.
"Nja, gädda är ju en insjöfisk, möjligen att du får en näbbgädda ...", förklarade fiskekillen.
Den unge mannen var så oerhört pedagogisk .., jag tänkte att han var som den allra bästa sortens storebror och han rättade kompisarna (en var hans syster) på ett så vänligt sätt.

"Nu har tråden fastnat!" ropade den andre killen.
"Ja, jag kommer, men det heter inte tråd, det heter lina ,. den är av nylon!" sa den vane fiskaren..

Och jag hörde honom förklara att på Claes Ohlsons, där kunde man köpa betydligt billigare drag och han visade hur dom skulle slänga ut linan .., och när jag förundrat bevittnade lektionen, så jag hur hans lina flög iväg i en båge .., lååångt ut i vattnet, medan övrigas liksom ploppade ner fem, tio meter från där dom stod.
Ja, det var härliga ungdomar!
Flickorna lämnade så småningom sina spön och gullade i stället med Harry som hade gått fram till dem, kanske i hopp om att där skulle finnas något matnyttigt?

Det är mycket som händer i hamnen nu i sjösättartider.
Det förbereds förstås för det som komma skall - i morgon - (sjösättning) och pv har tid direkt på morgonen. Oj, så spännande!


Tittade igårtkväll på SVT:s "Utrikesbyrån" med Johan Ripås som programledare.
Gäster var Leif Pagrotsky, Carina Bergfeldt, samt den amerikanske läkaren James Sadock.

Jo, men det var ett program som jag tyckte väldigt mycket om, även om jag missade lite i början (får se det på play igen). Bland annat visades ett ganska långt reportage från New York, såväl från ett sjukhus och olika vyer från en till synes helt öde stad .., ja, det var makalöst ofattbart alltsammans!
Här en länk till programmet om någon är intresserad.¨
Bara några få dagar i mitt liv har jag tillbringat i New York ., då var det tredje advent, isande kallt och jag tyckte att allt jag hörde var siréner. Min mamma var där 1967 - åkte iväg ensam - och föll pladask för hela alltet! Där hade hon nog kunnat bo, hon som var uppvuxen i fjällvärlden!

Direkt efter det här programmet, följde ett annat .., en dokumentär om män som skänker sin sperma till kvinnor - ofta barnlösa - som kanske inte har ekonomiska möjligheter att bekosta insemination på annat vis.
Lite skrämmande (eller mycket) var det, att en man kunde ha ett sjuttiotal barn spridda runt Storbritannien .., ja, i det kan bli många överraskningar när människor med hjälp av DNA-tester ska utforska sin bakgrund.
Jag kommer just nu inte in så jag kan länka till programmet, men det finns säkert på play och sändes alltså efter Utrikesbyrån.

Nu vill Harry gå på ännu en promenad!
Ja, ja, ske din vilja, kära hund!

2 kommentarer:

Bert Bodin sa...

Torsdag som handlar om onsdag? Ja, så kan man ju också göra. 👍🤔😏

Jag, som inte är så imponerad av USA, gillar N.Y. mycket. Men den stan är liksom inte USA på nå't märkligt sätt.

Elisabet. sa...

Bert Bodin: det hade nog känts bättre om det varit vår eller sommar. Sen hade vi besökt min mamma i en månads tid och var tämligen barskrapade när det var dags för hemresa. Vad jag däremot minns var att hotellet hette Blackstone och att alla människor var så vänliga och hjälpsamma.