torsdag 10 september 2020

Vilken natt! 


Och nej, bilden har inte det minsta att göra med nattens äventyr, däremot piggar den alltid upp mig. Särskilt lillkillen näst längst till vänster som också försöker göra ett V-tecken, men alldeles enkelt är det ju inte. Det blir till att öva. 
(Bilden med tillhörande reportage handlade om resandefolket på Irland och fotograf var Adam Wrafter). 

Natten mot idag blev en eländesnatt. 
I ett par dagars tid har harry varit dålig i magen och knappt ätit, men från midnatt och framåt var det än värre. Varannan timme ville han gå ut och till sist, vid fyratiden, släppte jag honom lös, lade mig själv på soffan i uterummet - med dörren öppen - och tänkte att han får komma när han vill, såå trött var jag. 
Han kom verkligen och inte var han borta så länge heller. 
Vi gick upp i sängkammaren, han kröp ihop intill mig och för första gången under natten hörde jag inget bubbel från hans mage. 


Så blev det morgon .., han fick han dietkost .., kokade fisk och ris och tänk, allt gick ner! 
Hurra! 
Nu har vi tagit promenad .., hälsat på förbipasserande - en man och en kvinna med stavar - konstaterade att koltrastarna tydligen bor under ett hie av ris och buskar inte långt från Eckes ..., och sist av allt plockade jag upp ett kuvert från postlådan. 


Och pv har ringt och surrat en stund. 
Oj, så idog han är! Nu är snart allt bortplockande av stag och beslag och annat klart (från däck) och då börjar han ta bort själva teakribborna. 
S o m  han gullbad att jag skulle köra upp redan i eftermiddag, men det gör jag inte, det blir för länge för Sigge även om grannen ger honom mat.  Själv har jag tänkt mig lördagmorgon; då är det mindre trafik (hopefully) och så kan man lyssna till Ring-så-spelar-vi och jo, men det tycker jag låter bra. 


Med en hund som haft diarré hela natten, blir jag ändå glad - och nästan pigg - av det här kortet, även det inhandlat i London, i en liten butik i South Kensington, inte långt från t-baneuppgången. 

Och om tjugo minuter kommer friherrinnan hit med grön tomatmarmelad. Jag håller tomater och burkar och hon det övriga, inklusive kokandet och så delar vi rakt av. 
Det blir kaffe ute på altanen. 
Idag strålar solen! 
Bara en sån sak!

4 kommentarer:

Barbro sa...

Bilden på barnen från Irland "måste" man ju bara älska. ♥
Tycker att bilden under (med fåren) nästan också känns lite irländsk.

Kram/Barbro

Elisabet. sa...

Barbro: visst blir man! Jag älskar den!

mossfolk sa...

Underbar bild på barnen!

Sådant där som att springa ut och in på nätterna hade jag helt förträngt. Cosmos var ju väldigt känslig och ofta dålig i magen. Oj så många nätter jag vaknade av att han for runt och pep och det var bråttom bråttom ut.

Elisabet. sa...

mossfolk: det är hopplöst, jag får inte längre aviseringar om när någon kommenterar och din har jag missat, även om den var från igår! Och ja, det är så bökigt och jag minns hur du berättade om stackars Cosmos och hans elände. Idag - äntligen - bajsade Harry som vanligt. Underbart!