En dag i maj ...
Känner mig så pigg och kry, nästan som förr. Svänger förbi fiskhandlaren och köper en hel, stor makrill för bara tjugotvå kronor! Två crepés med räkfyllning (fiskhandlar-expediten står just och viker ihop och förpackar dem och det ser så gott ut så jag kan inte motstå frestelsen) får också följa med.
Kommer hem.
Planterar blommor och sår frön i jorden. Gräslök, mangold och bönor. Rensar ogräs i norr-rabatten .., mängder med dom här klibbiga sakerna som nästan fastnar på handskarna (nu vet jag: det heter VÅTARV) och så drivor med brännässlor! Gräsklipparroboten har fått spader och snurrar runt-runt.
Så promenad med Harry och tar jag mig knappt hem efteråt. Helt döslut. Får pausa hur många gånger som helst och blir överlycklig när jag upptäcker Ecke och Britts son Jonas (62 år) som rensar ogräs i deras stora trädgårdsland. Jonas arbetar inom hemtjänsten och det är väl närapå ett mirakel att han inte drabbats av viruset. (Hans storebror är läkare i Lund).
Å, så roligt .., en människa att prata med här i Stensjö, men o c k s å en paus med trivsamt innehåll.
En b r a stund står vi där och surrar; mest om hur han längtar att få börja resa igen - det är ju hans stora intresse -, men också om hans fars blindhet och allt vad det innebär.
Och så sista lilla biten hemåt.
Kilimanjarobacken.
Harry väntar som vanligt, men bilden visar när vi är på väg ner till havet. Det händer att han väntar då också, men ofta har han tämligen bråttom när vi ska iväg.
Så blir det kväll.
Jag har sovit två timmar rakt av på soffan och när klockan är nio är jag såklart pigg. Tragglar Donaus bifloder och varför gör man då det?
Jo, vi var igår bjudna på middag hos Eva från Tyresö och hennes halvlånge man och då blev det prat om sånt som vi nödgades lära oss utantill i skolan och som vi egentligen aldrig haft nytta av. Onödigt vetande.
Den halvlånge är född 1944 och jag själv tio år senare, alltså har vi lite olika erfarenheter vad gäller det onödiga vetandet. Han kunde rabbla Donaus bifloder som ett rinnande vatten (å, så listigt!) och själv har jag ju Jakobs söner för evigt inpräntade i något av alla hjärnans fack. Nu har även jag tragglat bifloderna och i morgon ska jag ta mig an dem mer noggrant.
(Floderna kan man däremot ha nytta av när det gäller korsord ., ja, kanske Jakobs söner också, när jag tänker efter).
Bilden visar bjudmaten; en sagolikt god rätt gjord på färska lasagneplattor fyllda med lax och spenat! Väl hemkomna ger sig pv av till grannflickan och hjälper henne med matte 2B.
Och ikväll.
Då ringer jag Emil och frågar vad den där målvakten heter som gjorde det avgörande målet för några dagar eller någon vecka sedan. Två signaler går fram, så får jag svar .., jaha, han heter alltså Allison och är egentligen från Brasilien, men spelar i Liverpool.
Emil låter så ansträngd, så jag frågar vad han sysslar med?
"Jag är på gymmet mormor!" säger denne underbare unge man som ändå tar sig tid att svara när mormor ringer.
Å, så jag älskar honom!
Ungefär så är tillvaron här i landet Halland, där fruktträden står i blom och det är så outsägligt vackert så det är inte klokt! (På arbetsbänken i köket står flera vaser med blommande hägg .Barndomsminnen rakt av.)
Ps. Här finns en sida som handlar om just ogräs. Ds.
8 kommentarer:
Det låter som en underbar tillvaro, och snart är kilimanjarobacken nerhyvlad till en dansk kulle.
Vonkis: pv köpte idag en sån här pryl som mäter syrehalten. Ska bli sååå intressant att se hur det går när jag ska samma sträcka hem i morgon. Han hade 99, jag 93.
Några tips! Läs inte av första siffrorna som kommer upp. Låt den mäta ett tag. Kläm inte åt propen (den som sitter på fingret) och inget nagellack. Är man kall om fingrarna eller har oregelbunden puls kan den mäta fel.... ja ni kanske visste detta 😉
Jag kan varken Donaus bifloder eller Jakobs söner. Kan de fyra ”floderna” i Halland i alla fall.
Men jag är ju sextiotalist och lärde mig mängdlära i matten i Apans mattebok.
Flaneltavlan inte att förglömma. Likaså over-head apparaten.
Inga kunskaper som behövs vid korsord är onödiga.
🙃😉
Turtlan: jo, jag såg hur det förändrades efter hand, men hade jag inte uppmärksammat det så TACK för tipset! (Förskräckligt hög puls har jag också, även i viloläge).
Bert Bodin: nej, det var det jag tänkte på ,-)
Visst har man nytta av att kunna Jacobs tolv söner. De efterfrågas ju ibland i korsorden. Däremot är jag tveksam till nyttan av psalmverserna som jag kan rabbla utantill än i dag.
Gillar bilden av liljekonvaljerna. I Malå blommade de till midsommar.
Gunnel: under en av syrénerna hemma i Malå växte ett bestånd av just liljekonvaljer, men aldrig att jag minns när dom blommade ,-)
Psalmverser minns jag inte att vi skulle lära oss utantill, men när jag åkte störtlopp nerför Tjamstabacken sjöng jag alltid Jesus för världen givit sitt liv (jag ville väl förmodligen vara beredd, utifall att ,-) och den kanske vi hade haft i utantill-läxa?
Skicka en kommentar