Senare på dagen ....
Klockan är tjugo i fem när det här skrivs och pv ligger utsträckt på sin säng och lyssnar till Studio 1.
Ett fönster i vårt rum står öppet och från dagiset här på gården hörs ett barn gråta hejdlöst.
Ungefär så är det här just nu.
Den här dagen har varit så övermåttan härlig, så där så jag får hålla tillbaka lite. Det är som om alla intryck vimlar omkring inne i hjärnan (och lika mycket i hjärtat!) .., ja, som om dom befinner sig i en mental tumlare!
Här är några minnesbilder som jag nog tror kommer att finnas kvar länge.
1.
Till exempel det Judiska muséet och rummet där det på väggen visades mängder av rörliga bilder av olika människor (med judiskt ursprung) vilka berättade om sin tillvaro och sina tankar. Alltså dom berättade en och en i taget, även barn var med). Det var det som gick rakt in i mitt hjärta.
Alla dokument, alla passbilder ., allt sådant, har jag sett på andra ställen - i Bergen Belsen bland annat - men just det här rummet .., det var så fantastiskt och jag satt länge på en stol och lyssnade.
2.
Och hur varm i hjärtat blev jag inte här ...?
Vi kom gående mot Brandenburger Tor när vi såg en massa människor stå samlade, nästan som i ring.
Det visade sig att den ryska ambassaden fanns (finns ännu) på andra sidan gatan och här på marken låg blommor och ljus och annat, som en hyllning till människorna i Ukraina och såklart som en protest mot Ryssland i allmänhet och kanske Putin i synnerhet
Att torget nu heter Freedom Square är ju bara så bra och ännu bättre att platsen fått namnet "W Selenskyj Platz 1". Och ååå, så trevligt (eller inte) för dom ryska diplomaterna att skåda ut över detta .., men så hade dom också dragit för gardinerna (eller så är dom alltid fördragna?)
Det var en sån känsla av r e s p e k t där bland alla blommorna.
Jag fick själv svårt att hålla tårarna borta ..., och jag önskade att vi hade varit tiotusen personer som gjort våra röster hörda.
Och så .., när vi sedan tagit spårvagnen hem (vi har köpt ett 24-timmarskort och då ingår även resan till flygplatsen i morgon) och gick längs gatan mot hotellet .., och pv var sugen på kaffe och "nåt gott" och vi gick in i ett pyttelitet café och köpte två kaffe och nån slags bakad kaka (på tok för söt!) och satt där ute i det fria och såg människor komma och gå, ja, men hur härligt var det inte!
På andra sidan gatan, på en balkong, stod en man och planterade små frön i en plantlåda och vi såg mängder av duvor på andra balkonger och på små hyllor uppe vid taken .., och föräldrar med cykelvagnar (typ danska trälådor) passerade och andra hämtade hem sina barn från dagiset och en dalmatiner norpade åt sig en bit av pv:s kaka som trillat på marken och jag gav några sparvar resterna av min kaka och där kom en äldre man gående och hade en påse potatis i ena handen - kanske hade han arbetat klart för dagen -?
Ja, men ni förstår hur mycket jag älskar allt detta?
Just det.
Nu ska jag ta en dusch.
Undrar om det är all medicin jag får som totalt torkar ut min hud?
Aldrig någonsin har jag upplevt den så torr.
4 kommentarer:
Varför har jag aldrig varit i Berlin. Allt det du berättar om hade jag gärna velat uppleva.
@ Gunnel
"Berlin ist eine reise wert"
Det uttrycket förekom i svensk reklam och äve på plats, när jag var där på skolresa 1965.
Sedan dess har jag återkommit ett antal gånger.
-----
Att sitta på uteservering och studera folk, är bildning på hög nivå.
Gunnel: jag tänkte sammaledes! Varför har jag aldrig varit där!?
Bert Bodin: detta att sitta och studera livet runt omkring .., det är det absolut bästa jag vet med resorna.
Skicka en kommentar