Måndagförmiddag .., frukosten avklarad.
Ja, jag är väl kanske den enda som tycker att det är så himla intressant med såna här små skyltar vid olika portar. Det säger ju så mycket egentligen. Bor här enbart människor från Turkiet eller är det mera blandat? Några kanske är sambos? Undrar just hur många månger pv suckat när jag närmat mig en port och ropat "vänta lite!" Och skrinnaren Nils van der Poel ..., har han släkt här kanske? Ja, så där kan fantasin skena iväg.
Det är strålande solsken just nu och tanken är att idag ska det mesta hinnas med. Igår var allt stängt, till och med den pyttelilla närbutiken lite längre upp på gatan. Den indinska restaurangen var däremot öppen och där åt vi middag. Pv valde nånting med kyckling (att han inte börjar kackla snart är för mig ett mirakel) och jag valde en vegetarisk historia med aubergine, zucchini, svamp, morötter och lite annat och så ris och sallad till, plus currysås av något slag. Gott och inte starkt, pv däremot svettades ymnigt och fick börja snyta sig efter ett par tuggor av sin kycklingrätt.
Ja, det här blev en liten uppdatering i all hast.
Nu ska vi nog ge oss ut på vift.
Ajöken, sa fröken.
7 kommentarer:
Med namn som Gong, Zhao, och Wong så känns det mer som ett asien-område än ett turk-område!
Är det bara nöjestripp eller har ni något ärende dit?
Jag har full förståelse för ditt intresse av namnskyltar. Jag är likadant, kan gå igång och fantisera. Eller ... gå i Gong... :)
Missa inte förintelsemonumentet! ellem
Tänk att ett land som Tyskland inte har öppet på söndagar. Hur klarar dom sig?
Här hemma i Sverige är det ju öppet 24-7 både här och där. Men så har vi väl höga priser också?
Rexxie: jo, det förstår jag, men jag menade rent allmänt .., jag tror att jag har tio såna här bilder ,-)
Bloggblad: helt och hållet en nöjesresa! Och s o m jag trivs!
ellem: under årens lopp har jag besökt två "koncentrationsläger" och lika många krigskyrkogårdar från andra världskriget och idag det judiska muséet, så det är inte av nonchalans som vi inte besöker förintelsemonumentet, vi hinner helt enkelt inte! Besöket i det judiska muséet tog tid och kanske nästa gång vi besöker Berlin, att vi hinner med det vi missade den här gången. Men tack att du tipsade!
Bert Bodin: det kan man fråga sig! Men jag, som arbetat varannan helg under hela mitt yrkesliv, är himla tacksam att vi haft öppet. Det är som kassörska jag känner så. Som kund hade man såklart överlevt.
Jag har bott till och från i Düsseldorf. Det infinner sig ett lugn över söndagarna i Tyskland som jag saknar i Sverige där det hela tiden ska shoppas.
Anonym: ja, det kändes lugnt och fridfullt.
Skicka en kommentar