torsdag 19 januari 2023

 "Snälla ... bedöva mig!"


Torsdag. 
Då kommer snön, men inga mängder. 
Ja, ja, det är så det är. Hit-och-dit-väder. 

Tittar på 112- på liv och död. ¨
En man någonstans i Skåne - i östra delen kring Kristianstad, tror jag - har ramlat och blivit liggande timmavis på köksgolvet, då hans höftkula har hoppat ur sitt läge. 

Redan på väg dit säger en av ambulansmännen att han funderar på hur dom ska få ut mannen ur huset, för det här med höftleder som hoppat ur led, är oerhört smärtsamt. 

Det första den äldre olycksalige äldre mannen säger är "snälla, bedöva mig!

Till min förvåning (i brittiska Ambulansen tycks patienter med smärtor få lustgas eller morfin i ett huj!) är det precis vad dom gör och Gud, så snälla och omtänksamma dom är .., mannen får så stark sedering så han somnar och så kan dom två ambulansmännen bära ut honom till bilen och  lägga honom på en bår. 

Efter en stund vaknar han och är så innerligt tacksam .., och har man någon gång upplevt överdjävulsk smärta (jag minns första knäoperationen när jag inte kunde ta morfin, då jag bara kräktes ., jag hade så ont så jag bara skakade och hackade tänder!), då vet man vad smärtlindring betyder. Lycka. Detta att äntligen kunna slappna av. 

Väl på akuten säger ambulansmannen hejdå åt patienten och han - ambulansmannen - får en nästan-kram och återigen ett  t a c k. 

Tänk, att ha ett sånt arbete! Att känna att man verkligen gör skillnad i människors liv.

2 kommentarer:

Turtlan sa...

Exakt! För det mesta är det en stor ynnest!
Eller så tänker man inte alla gånger själv på vad man gör eftersom det är min jobbvardag.
Tyvärr drar det många ger mer energi än det ger.
Tror också att jobba på ambulansen så märks sånt mer. Att man gör skillnad. En patient i taget i oftast en kritisk eller utsatt situation. På tex en vårdavdelning har man flera patienter i taget. Blir mer splittrat då.
Man skulle kunna göra så mycket mycket mer om tid fanns och bättre bemanning.

Nu snart på väg till ett sjukhus….

Elisabet. sa...

Turtlan: Säkert är det så som du säger, att där märks det på ett annat sätt - då det bara är du och patienten -. Men vilken arbete .., att verkligen känna att man behövs och gör skillnad.