Lördagmorgon och ledig helg.
Tre och halv ledig dag, egentligen.
Det är som att plaska omkring i ett lyckohav.
Så jag säger till pv att jag tar bilen och kör till Slöinge och köper frukt, - och nötbröd, ja, det är vad jag tänker göra varannan helg, mer som för fira att tiden inte är utmätt, i alla fall inte av ett arbetsschema.
Om det finns något som verkligen kan göra oss
För mig är detta att köra de tio kilometerna (enkel väg) till Slöinge ingenting .., jag ser det som en utflykt .., ett underbart sätt att starta en lördagmorgon.
Pensionatsvärden ser det helt annorlunda och jag kan, till väl - till viss del -, förstå honom.
Visst, det finns kvar av Östras skivade limpa här hemma, men det är torrt och inget som lockar och nej, jag vill - när jag har ledig helg - njuta av ett ljuvligt bröd.
Efter någon minuts hetsig diskussion, så åker jag.
Och väl framme (längs den slingrande vägen passerar jag gröna åkrar och ängar .., blommande slån ..., små harpaltar som skuttar i raketfart över allt det gröna .. en flicka som rider sin häst vid sidan av vägen och jag tänker på AP som för trettiofem år sedan ännu i tre dagar skulle vila i min mage ....) berättar jag för bagerskan i det lilla bageriet att ..."ja, det här brödet blir väl skilsmässoorsak i det gula huset .." och kvinnan smajlar och det visar sig att hon har gott om humor.
Jo, för i en liten påse lägger hon två ljumma och nybakade wienerbröd och ovanpå påsen skriver hon en hälsning till den förgrymmade pensionatsvärden.
"2-milabonus till pv ..., kram, Sara på Solhaga", står det.
Två gratiswienerbröd!
Och jag kör hem - smajlande - och av bara farten får även Den Supereffektive Grannen och hans hustru ett frukt,- och nötbröd och nu har vi ätit frukost ute i solskenet och tänk, pv smakar av brödet .... !
Japp.
Så kan livet vara en lördagmorgon i början av maj, i ett gult hus på en kulle, allt uti landet Halland.