Det bästa för Ulrika i Västmanland ....

...den här veckan, det skedde idag alldeles nyss!

Vi ska adoptera en liten kattfröken från Örebro Katthem. :-)

Virka behöver verkligen en kompis, det märks på henne att hon saknar det nåt förskräckligt.

Nu pågår namnfundering. Egentligen är turen kommen till "motorsportsidan" nu då, men det är sååå svårt att hitta nåt där som passar en liten tjej.
Vi får se vad det blir. :-)

 

Ulrika.

Sånt man kan fundera över ...

Det här har jag grunnat på nu på morgonen.

I veckan som gick blev pv:s moster dålig .., fick magsmärtor och ont i bröstet .., smärtor som strålade ut i ryggen och hon var alldeles slut på.

Så besökte hon familjens husläkare och han undersökte men fann inget särskilt och meddelade att eftersom hon kom så sent så kunde inga prov tas, men han tyckte ändå att hon skulle åka upp till akutmottagningen, kanske var där en propp i lungan?

Jaha.
Till akuten då, prov togs och ännu flera prov .., en mer erfaren läkare tillkallades ..., kanske var det nåt med magmunnen ...? och så skickades patienten hem med rådet att ta Novalucol.

Men det onda bara fortsatte och nästa dag blev det akuten igen och nu ultraljud och då uppenbarades en inflammerad och stenfylld gallblåsa och så blev det operation av det hela.

Att man som läkare inte direkt kan ställa en diagnos, det förstår jag, men sen tänker jag så  här .., dom här läkarna som nu trodde att det var nåt helt annat ..., tänk, så bra det skulle vara om dom (en var av den yngre sorten) finge veta vad det hela resulterade i!

Då skulle dom kanske - när nästa patient med ungefär liknande symptom uppenbarar sig - komma ihåg det här .., jahaaa, det kanske är gallan som spökar?

Det tycker jag vore ett bra system.
En slags kort åkterkoppling - svårt att genomföra kanske - men ändå.
Nåt att ta upp på en rapport ..,"ni vet, patienten som kom in för ... det visade sig vara det här".

Det är vad jag tycker.

(Nu är det kanske extrasvårt att ha patienter som själva arbetar eller har arbetat inom vården. Pv:s moster är av den där tåliga och "inte-ska-jag-besvära-er-sorten" och håller säkerligen igen med hur eländigt det egentligen är ...).

En hel drös franska fönster ...

Många är vi väl som minns prins Daniels uttryck, då, när han som nybliven pappa hade känslorna "all over the place".

Här kan man minsann säga att det finns fönster "all over the place!"

Så här skriver fönsterfångerskan, som måste ha haft världens största håv med sig.

"En titt på sommarens semesterbilder visade att det fanns fler franska fönster där.

Här är entrén till Louvren i Paris, som ett enda stort prismafönster.

Hälsningar fru Hansson."

Stort tack till dig! säger jag.

Så här blev det ...

Förstapriset i gårdagens Uppmuntringslotteri, det gick till vännen Agnetha i Skellftehamn.

Till henne kommer den här fina hönan eller tuppen - förpackningarna är gratis och finns nog i alla butiker som har postservice - och innehållet är hemligt .., det är lite olika innehåll i de två paketen.

Agnetha (läkarsekreterare och gladlynt Tvilling) berättade om glädjen i att träffa barnbarnen som bor lite söderut, i Umeå.

Tack för att du var med, Agnetha!

Tröstpriset (kycklingförpackningen med innehåll) gick till självaste pensionatsvärden!

Eftersom han är en godisgris utan dess like .., så passade en påse påskägg som hand i handske åt honom och såklart var det Vasaloppet som hade värmt hans hjärta ..., kanske allra mest att han inte blev såååå långt efter AP:s Micke ("men han startade ju i två startgrupper bakom dig", säger jag ..., och då mumlar pv och säger .., "ja, ja, det tar lite längre tid i backen, men ändå, han är ju femton år yngre!").

Nu på morgonen öppnades anmälningsgrejset till nästa års Vasalopp och efter tjugo minuter var det tydligen fullbokat, men pv hann ..., och Team Taurus tycks ska få åka nästa år också.

Tack till dig också, pv!
Och tack till herr Notarius Publicus - Gösta -.

Igår var Sonja så slut på .., så slut på, men här var hon pigg och glad.

Efter besöket hos Sonja som ligger på kirurgen, så svängde vi förbi Gösta och drack lite kaffe och fick höra om hans tid som ägare till Sunnebo Kiosk & Cafeteria i Ljungby och om hur det gick till att redovisa tipset - ja, när inte datorn var introducerad - och vilket arbete det var ..., och hur pv varje torsdag cyklade direkt till Gösta efter jobbet och hjälpte honom att redovisa alla kupongerna .., vilket tog ett par timmar och allt skulle förstås stämma på öret! 

Så var det.

Och här är vinnarna ....!

 

Först åker vi och hälsar på den nyopererade Sonja som ligger på Halmstad sjukhus, ja, på åttonde våningen och innan man går in på avdelningen, är detta utsikten. 

Sonja är trött och slut på .., hon har blåmärken på armarna efter kämpigt letande efter artärer och dom är tre på salen; kvinnan på Sonjas högra sida är inte på plats, där ligger bara en laptop på sängen .., men till vänster om Sonja sitter en kvinna och ojar sig nåt hemskt .., åååå, så ont hon har! 

Det visar sig att hon har njurstenar som täpper till och jag har nog aldrig hört en människa kvida så till den milda grad! 

I  bara några minuter blir vi kvar .., den igår opererade Sonja är så förfärligt trött och kämpar med att äta soppa .., så vi lämnar bara en bukett anemoner som vi satt i fin vas och sen åker vi till Gösta och får kaffe och lite fikabröd och då passar vi även på att ha dragning i lotteriet.

Grattis, grattis till er som vann!

Idag var det hemliga priser ..., jag postar dem i morgon!

Utflykt norröver ...

'

Nej, jag köpte ingen. Men det hade behövts. Vinden var kall.

Vid tiotiden tar vi bilen och kör norrut, till Varberg.

Vi passerar alla vindkraftverken i närheten av Falkenberg .., vi ser en hund som springer på ett fält och pv säger att "det där måste ju vara ett kullsyskon till harry!" ..,  och när vi väl kommer till Varberg, så säger jag att detta  måste väl ändå vara Sveriges lääääängsta stad .., den tar liksom aldrig slut - på längden, alltså -!

Torget är välbesökt och varje lördag är där rena marknaden!

Överallt ser man knallar .., och det är fiskhandlare och där är en äldre farbror som säljer egna grönsaker (just nu potatis) och ägg .., där är krimskrams och färggranna kläder och där är en man som pratar nonstop och försöker övertala alla damerna att köpa glasögon eller skohorn, ja, han låter som en riktig knalle och jag lägger armen om honom och säger ..."men du var mig en pratglad herre ..." och då möts jag av ett såååå varmt leende och lite småprat och jag blir alldeles varm i hjärtat!

Det är sån skillnad på människor i Halmstad och såna i Falkenberg och Varberg!
I bankomatkön småpratas det om allt möjligt och även om jag är den som - i alla fall idag - inleder pratet, så blir det ändå ett givande och tagande!

Det känns fortfarande ovant för en norrländska att se hyacinter utomhus i mars!

I ett stoort tält vimlar det av blommor av alla de slag (inte dom på bilden) .., och jag köper två buketter dubbla tulpaner ..., en bukett forsythia (står nu i den stora Höganäskrukan ...) och till Sonja, som vi tänker hälsa på i eftermiddag, en bukett med anenoner - min mammas älsklingsblommor -.

På hemvägen svänger vi förbi Solhaga bageri i Slöinge och köper ett bröd som innehåller såväl timjan som soltorkade tomater och blir helt ljuvligt gott till salladen!

Nu stundar kaffe och en toscamazarin - även den från det lilla bageriet - och tänk, den här utflykten som inte tog lång stund .., den känns som en liten semesterresa!

Och himlen är ännu ljust blå .., det är plus-minus-noll ute och i morgonbitti klockan åtta öppnas anmälningsmöjligheterna inför nästa års alla Vasalopp av olika slag.

Pv lär hänga på låset.

Just nu ska han ut och fälla en jättestor björk, allt medan jag ska gå på begravning.

"Men Elisabet!!!"

... nu har du bloggat igen och glömt bort tiden på ägget, det är hårdkokt!" ropar pv.

Ojdå, kära nån.

Lördag ...

Och ledig helg.
Ljuvligheters ljuvlighet!

Här brinner en eld i kaminen .., det blir en sväng till Varberg på förmiddan .., jag ska följa prinsessan Lilians begravning i SVT ..,  och om det visar sig möjligt, tänker vi köra in till sjukhuset i Halmstad och hälsa på Sonja som ligger nedbäddad efter en lite krånglig gallstensoperation.

Och ute flödar solen och jag har drömt att Tommy Körberg befann sig här i gula huset och han, herr Körberg, tittade med avsmak på mig och sa ..."ja, en gång var du sexig, men det är du ta mig f*n inte längre ...!"

Det var väl då jag vaknade.

Nu ska här ätas frukost!

(Och i eftermiddag blir det förstås dragning i lotteriet också!)

Dagens fönster ...

"Fångat genom föreläsningssalens fönster in mot innergården förra lördagen i Lissabon ...", skriver den skånska madamen som bor i Portugal.

Och jag tänker .., ååå, vilka jobbiga fönster att putsa!

Ett litet tips: läs gärna hennes inlägg om "Himmavid"!

Ännu flera kvällsfönster ...

Kiev by night ..., eller i alla fall by kväll.

Mellanbarnet, AP, har å jobbets vägnar besökt Ukrainas huvudstad Kiev.

Vi skojar lite innan hon åker; allra mest skojar han som är lillebror och sms:ar bilder på fabriksskorstenar och annat, ja, nog kanske man kan drömma om en resa till något annat land än just Ukraina.

Ikväll har jag pratat med den nyss hemkomna AP och ååå, hon bubblar över av glädje över besöket och berättar om ett otroligt vänligt bemötande - på hotell och restauranger - och jag sitter i loppisfåtöljen och frågar och får svar och hon gäspar, men berättar så glatt.

Jag undrar om jag någonsin har hört henne så ..., pratglad när det gällt någon resa!

"Jag fotograferade postlådor till dig mamma...!" säger hon.

Och inget är som hon förväntar sig.
Det polska flygbolaget till exempel, visar sig vara kanonbra ..., fin service också!

"Fina kiosker i Kiev, inte som Pressbyrån direkt ...".

Och hon berättar om taxichauffören som undrar vad sällskapet tycker .., ska Ukraina tillhöra EU eller .., ja, det är ju vad han själv önskar!

Och här på restaurang ...

När inget är som man tror att det ska vara - det är kanske då man blir så överraskad -.
Själv minns jag resan till Argentina 1980 ..., min första riktigt långa resa .., och från USA skulle vi åka med flygbolaget Aero Peru och det lät väl si-så-där .. men ack, vad vi bedrog oss!

Aldrig hade vi fått sån service på ett plan och aldrig hade vi skådat vackrare flygvärdinnor - eller rarare! -

Själv har jag aldrig besökt Ukraina .., nu undrar jag, har någon av bloggvännerna/ni som läser här, varit där och hur upplevde ni det i så fall?

Och tack AP för bilderna och för allt pratet! 

Och så ett kvällsfönster ...

... från Frankrike.

Så här skriver fönsterfångerskan:

"Här får du en av mina bilder på två oerhört vackra och stämningsfulla fönster i ett hus från 1792 som numera bebos av ett svenskt konstnärspar.

 

De bor i ett sk. "maison de village", ett typiskt fransk byhus på en mycket smal gata. Ungefär som i Gamla Stan i Stockholm. 

 

Husen är nästan alltid i flera våningar med sovrum, kök och badrum på olika etage. Det vill till att man har starka knän för att bo i ett sådant för att kunna springa i alla trapporna.

 

De här fönstren silade in det dova ljuset från gatan men reflekterade grannhusets färg in i rummet. Det blev en mycket påtaglig känsla av 1700-tal i rummet, trots pågående renoveringar till modern standard.

 

På min egen blogg ska jag lägga ut lite fler bilder på fönstren men en av dem var reserverad för dig!!

 

Kram från en busförkyld Monet."

Innan jobbet ...

Ja, jag inser att man kan bli spyless på naturbilder, men det hjälps inte .., man översköljs ju av hur vackert det är såna här dagar!

Gott om snö är det, men vit och fin snö .., och kylan har förstås givit med sig när solen kommit fram.

I nästan en och en halv timmes tid sitter jag ute vid söderväggen och bara njuter.
Jag försiktigt-tittar på småfåglarna som om och om och om igen kommer till fröautomaten och så hörs plötsligt panik-skräck-fladdret när alla försvinner och så börjar allt om igen och aldrig att jag begriper vad som utlöser flykten!

Tur att man inte är en småfågel .., då hade nog blodtrycket legat på maxnivå.

Innan det är dags att ge sig av till jobbet, får harry springa lite som han vill där nere vid havet.

Nu ligger isen säkert femtio meter ut från land ..., och det knappt att man ser en enda sjöfågel.

På livbojen har någon fäst en kvarglömd liten bikiniöverdel.
Ja, tänk .., om kanske åtta, tio veckor kan man ta sig ett dopp i havet!
K a n s k e.

Och nu tackar jag för mig och susar iväg ....!
En trevlig fredagkväll önskar jag er alla!

"You are not alone ...."

Studier av händer. Vincent van Gogh. Tack Eva i Tyresö.

Innan det är dags att ta långrundan med harry och med Michael Jackson som sjunger detta för mig ..., tittar jag in på hemtidningens webbsida.
En gång i världen var det bröllopsbilder och nyfödda barn som var det intressanta, numera - det är förstås ett ålderstecken -, går jag direkt till avdelningen avlidna.

Där möter mig fotografier av leende människor och jag läser och blir varm i hjärtat.

Där är Greta, som "äntligen har fått flytta till sitt himmelska hem ...", och där är Marianne som en gång mötte Oscar Petterson som blev hennes make och 1959 flyttade paret till Helsingborg där Marianne - som ser så glad och sprallig ut på bilden - kom att arbeta inom glas, - och porslinsbranschen.

Och där är Ingemar som växte upp i Mjödvattnet, yngst av sju syskon .., och som i sextiofyra år var gift med Maj-Britt ..., och där är Tora som blev änka vid fyrtiosju års ålder och själv fortsatte att driva jordbruket i Gunsmark och som även var politiskt aktiv och satt i socialnämnden och jagade och fiskade gjorde hon också, Tora.

Fjäder på stranden utanför Helsingborg.

Sist av allt läser jag om Henry Stenmark som har avlidit i en ålder av 91 år.
Bilden av Henry visar en vithårig man som ler rakt in i kameran och så här står det bland annat i texten:

"På Henrys 14-årsdag, julafton 1935 avled hans far och tre månader därefter dog tvillingbrodern. Som faderlös fick han tidigt börja arbeta och hjälpa till med familjens försörjning.
Första jobbet var inom timmerhantering i Skellefteälven i Lundqvistarnas regi.
Han jobbade också som maskinist på bogserbåt som fraktade timmer efter Norrlandskusten.
Henry har arbetat på Ursvikens mekaniska och en period på Sundgrundsfärjan tillsammans med sin bror Tore.
1959 blev han kommunanställd med arbete vid renings- och vattenverken i Klemensnäs, Tuvan och Abborren där han avslutade sin karriär 1986 utan att ha haft en enda sjukdag.
Under beredskapsåren var Henry inkallad i tre år och fick bland annat hjälpa finska flyktingar, människor och boskap med båt över Torneälven. Han tjänstgjorde också i Föllinge, Jämtland.
Det var en spännande period med många dramatiska händelser som satte djupa spår hos Henry vilket han gärna återkom till när han berättade om sitt liv."

Och jag tänker ..,vilka helt fantastiska levnadsöden som vimlar där på webbsidan! 
Tack Norran!

Fredag - städdag -.

En sak som jag verkligen tycker om, det är att städa badrummet.

Ååå, jag tycker om att svepa med scrubbin över kakel och handfat och helst skulle jag önska att det vore lag på att ha en separat liten dusch i anslutning till alla toalettstolar; en liten en bara, men tänk, så praktiskt det skulle vara .., allra helst på offentliga toaletter!

Nu har jag i alla fall tagit mig an vårt badrum.
Vårvinterljuset är skarpt och flööööödar in genom fönstret och mot duschväggen av glas!

Vid sidan om hänger en blå frottéhandduk.

En fisk av trä har fallit ihop i tvättfatet. Den ska strax hängas upp.

Någon gång läste jag om Lill-Babs som - när hon anser att det behövs -, brukar städa offentliga toaletter, ja, om dom inte är riktigt fräscha ..., ja, hon skurar och har sig med vad som finns till hands och ser det som den naturligaste sak i världen!

Sånt tycker jag om.

Själv nöjer jag mig med att försöka få rent i handfaten och tar upp papper från golvet.

Idag blir det nog ...

... full fart på solfångarna!

Kort kväll i landet Halland ...

Somnar till Antikrundan ..., sover hela natten rakt av .., vaknar vid fyratiden och känner mig pigg.
Sover vidare.
Drömmer - som alltid - att jag är hemma i Malå.

Nog är det underligt .., jag längtar aldrig hem på det viset, men drömmer alltid om Malå.
Hemköp flyttas till Malå .., det gula huset susar iväg norröver och hamnar också i Malå!
Det är samma sak med äldsta dottern, hon som var sex år när vi flyttade från Kungsängen och arton när hon återvände till Stockholm.
Hon förflyttar också sina drömmars tillvaro till just Malå!

Vid sextiden kommer pv upp i sängkammaren och säger hejdå.

"Det har varit femton minusgrader i natt .., kallaste natten hittills i vinter ...!" säger han som några minuter senare cyklar iväg dom tjugotvå kilometerna till jobbet.

Och idag ska Sonja (Göstas fru) opereras.
Nu ska här hållas tummar!

Det dåliga samvetet ...

... ramlade över mig igårkväll.

Jag fick nämligen den här bilden av annannan i Portugal, men beskar den rätt rejält, mest för att få bort dom där stolparna till vänster i bilden.

Sen undrade jag vilka ljud som fotografen hade hört och då skriver fotografen att jo, det var ljudet av kvinnans steg .., hon som fanns på bilden, men som jag tagit bort. (Egentligen var det alla stolpar jag ville få bort).

Ååå, så jag skämdes! Fy på mig! 

Här kommer bilden i sin helhet och nu kan ni alla  lyssna till stegen som försvinner där borta i bildens vänstra kant! 

Och nej, jag lovar inte att aldrig mera redigera en bild som kommer susande genom rymden, men jag ska tänka efter en gång till innan saxen kommer fram. (Och jodå Guy, jag kommer ihåg det där motorvärmaruttaget som jag helt sonika kapade, för att i stället framhäva den lilla tösen ..., då blev det bannor minsann ,-).

Dagens fönster ...

"Hej!

Skickar dig ett fönster, en bild som jag målade förra våren. Det föreställer ett gammalt stenhus på Rödön (samma som jag tog ett foto på och skickade dig).

Jag skrev en Haiku till bilden. En känsla som jag fick när jag såg den färdiga bilden.

Kram Eva."

En ny sorts fågel ...

.... vid fröautomaten.

Och harry är upprörd.

"Här!! På vår gård! Min tomt! Mitt kungadöme!"

Den där listan ...

På jobbet ...

Hur har din dag varit?
Väldigt bra.
Förmiddagsjobb, från 8.45 - 13.00 och för ovanlighetens skull arbetade jag med Lena som är i min egen ålder.

Vilket är ditt största beroende?
Frånsett ost i alla former, så torde det väl vara att få bokstäver på pränt.

Vad gör du när ingen annan ser?
Går omkring i den Bardotrutiga pyjamasjackan, den som är så himla skön.
Fast pv brukar se mig då.

Finns det något helt vanligt göromål som du tycker är ovanligt roligt?
Jag tycker om att göra rent i handfatet i badrummet .., och det där med att hänga tvätt, det är nästan det bästa som finns. Och räfsa löv. Och kolla i rabatten. Dra med fingrarna genom pepparmyntan.

Om du skulle bli psykiskt sjuk, vilken sorts sjukdom skulle du drabbas av?
Ingen aning!
Min enjängdhet och det ihärdiga bloggandet torde väl vara på gränsen till psykisk sjukdom.

Vad beställer du på krogen?
Där är jag nästan aldrig, men en Gin & Tonic sitter nog bra.
Och salta nötter.

Vilken är din största skräck?
Förutom det här med att förlora familjemedlemmar - men det säger sig ju själv - så är nog min allra största skräck att bli instängd i ett trångt utrymme, typ om det skulle bli jordbävning och huset rasar över mig.

Och så tycker han om mina barn, det betyder mycket.

Hur gör man för att ragga på dig?
Om jag föll för nånting hos nån, så var det nog det där med glimten i ögat.
Humor och en stor portion självdistans stod även det högt i kurs.

Vad har du funderat över på sistone?
Vad vi ska odla i växthuset!

Vad var det konstigaste som hände i helgen?
Det hände faktiskt inget konstigt alls.

När skäms du?
När jag avbryter människor som pratar, då skäms jag och tänker att jag måste bättra mig.

Vem är den mest kända människa du talat med?
Jessica Gedin kanske ..., (såg ni hennes intervju med Elizabeth George i programmet Babel .., å, så bra den var!!)  som handlar i affären på sommaren .., eller Anders Kraft från tv4, han handlar också i affären (alltid så sympatisk!) och även Anders Linder (verkar totalförvirrad men är vänlig).

Alldeles underbart var det att få återse boken "Barnen i Vernette". Tack Eva!

Vilket uttryck använder du lite för ofta?
Lätt som plätt: underbart! 

Har du någon gång fått en konstig komplimang som varit bra ändå?
¨" .... du är som eljest ...", sa norrbottningen då för många, många år sedan.
Det var min första sommar som ensamseglare.
Det var fint.
Han menade det snällt.

Vilket är ditt vanligaste vardagsproblem?
Att garaget aldrig blir riktigt, riktigt välordnat, men det är inget stort problem.

Sista stunden med lilla pElle.

Vad gör du när du är ledsen?
Jag är nästan aldrig ledsen.
Barnen är vuxna och har fått vara friska, jag mår bra, pv är snäll och rar.
Om jag verkligen är ledsen, tar jag mig förmodligen en macka.
Nästan aldrig gråter jag.
Jo, jag grät hejdlöst när pElle somnade in i min famn.
Och när mamma dog.
Och första sommaren i affären när en ystadkund oförhappandes dök upp i kassan och sa snälla saker - det var då när jag kände mig så totalt värdelös i jobbet -.
Då .., gick jag ut på lagret och torkade tårarna.
Men det var ju av glädje.

Om du bara fick ha på dig en sak för resten av ditt liv, vad skulle det då vara?
Pv skulle säga "hon skulle ha anoraken!" och så är det kanske.
Jag har fem stycken och jag har meddelat pv att jag vill begravas i den.
På riktigt, alltså.
(Ja, det kanske också går under nån slags psykisk sjukdom ,-)

Hon som fick smaka hårborsten ...., ajabaja.

Har du någon gång slagit någon?
Jodå. Jag har daskat till äldsta dottern med en hårborste i rumpan.
Men det var många, många år sedan och hon förtjänade det nog ,-)

Vad ser du fram emot just nu?
En kopp kaffe med en skiva frukostgrova från Östras och så den där Grevéosten till.
Men jag är inte ledsen.

Andra listomaner hittar ni här.
Och här ..!

Morgonstund ..

Det är så vackert ute .., så där så man nästan får ont i magen.

Och hela tiden medan jag går där med harry, hör jag pjuutet från talgoxarna.

I charkrummet ...

... kämpar Peter och Mattias (bästa kompisar i det privata också och båda har haft pv som mattelärare) med att göra i ordning trettio räkmackor - modell större -.

Snälla arbetskamrater är det .., aldrig har jag hört dem säga ett enda ont ord.

Så här blev dom ...

M mmmm, det ser himla gott ut, tycker jag!

Själv kämpar jag med mejeribeställningen och frågar mig själv om det ska vara nödvändigt att ha hur många olika gräddsorter som helst?

Ja, ett veritabelt elände är det att hitta rätt i beställningsboken!

Där är Arla, Wapnö (bara nån mil härifrån), Skånemejerier och Hemköps eget märke Garant och så finns ju förstås alla olika storlekar, 3 dl, 2.5 dl och 5 dl .., och inte att förglömma det laktosfria sortimentet!

"Tänk, så bra och så enkelt om det fanns små illustrativa bilder till dom olika sorterna!" säger jag till chefen när vi sitter och fikarummet och dricker kaffe.

Och jag gräddar bröd, ordnar med beställningar (någon ska ha 45 källarfranska från Östras bageri och klockan 13.00 kommer en dam för att hämta två nygräddade grekiska lantbröd) och datum i ost, juice och youghurt kollas och jag fyller på sill av olika sorter och sen är klockan ett och då tackar jag för mig och åker hemåt.

Nu ska jag bara  n j u t a.

Frånsett fyra-och-en-halv-timmes arbete i morgon, stundar  l e d i g  helg!

Det bästa för en pensionatsvärd ...

Medaljerna gäller stafettvasan, men det får duga.

"Jag vill också vara med och skvalpa omkring med alla damerna i burken.

Mitt bästa var så klart vasaloppet, att det blev en tid under 8 timmar och att jag slog de flesta av dem som jag tävlade mot.
Anders, när kommer du....?"

PV

(Så här var det: mågen Micke och min Anders hetsade pv mest hela veckan  och eftersom dom startade i två led bakom pv, så skulle dom minsann ge järnet och komma ifatt honom och ropa .... "nu tar vi dig Thomas!"

I trakten av Evertsberg hörde pv verkligen någon som sa just dom orden - det var Micke -, men Anders, han fick kämpa i mål utan att se röken av sin mammas sambo! Det är därför pv har med dom där  kursiverade raderna under bilden ....).

Vid åttatiden ...

Ja, man måste ju ändå tillstå, att vackert är det.
Och det där blå ljuset .., det påminner om min barndom.

En gång varannan vecka ...

... börjar jag arbeta på förmiddagen.

En enda gång och då är starttiden 8.45, i stället för 14 eller 15.

Av någon för mig outgrundlig anledning innebär det - alltid - att jag inte kan somna kvällen innan.
Helt omöjligt är det!

Då ligger jag under täcket och lyssnar irriterat till pv som somnar inom loppet av tio sekunder och han sover så gott, så gott ..., och harry också .., snark-snark .., och jag vrider och vänder mig och lyssnar till P1-repriser och bestämmer mig för att inte missa pratet om vad man ångrar här i livet, men det gör jag förstås .., dåååå har jag somnat!

Sen drömmer jag konstiga saker mest hela natten.

Vi har hyrt en stuga i Sälen tillsammans med några engelsmän och mina barn har blivit tonåringar och hittar inte sina skidkläder och så vaknar jag och allt det där vridandet börjar om igen.

Och pv sover.
Och sover.
Åååå, vilken underbar sömn han har!

När klockan är fem stiger mannen med den goda sömnen upp och en timme senare ger han sig iväg .., jag ligger tills klockan är halv sju - lyssnar till pratet om den nye påven som ser så snäll ut - och när jag väl är uppstigen blir det hetsig debatt i gomorronsoffan och gärna debatt, men inte så tidigt, så jag gör mig en macka med resterna av lammsteken som pålägg och jag tänker på dottern som är i Kiev och på andra dottern som har skickat en mms-bild på sitt lockiga hår och nu är det dags att gå ut med harry och när jag vid halvtvåtiden kommer hem igen .., då ska jag göra som på bilden.

Precis så! 

Det Bästa ...

Otis underbara glädjeskutt gjorde Eva glad, ja, förra omgången.

Någon fler som vill vara med i uppmuntringslotteriet ...?

Dragning blir det på lördag, då med "gammel-notarius", herr pv, då sjukläger råder hos Pehrsons inne i Halmstad. Krya på dig, kära Sonja!

Peter i charken gör mig glad. Särskilt idag, när han sa att jag börjar 8.45.

Och om någon vill bidra med nånting som gjorde hjärtat glatt, så mejla bara till bisse151@gmail.com,  så blir det ännu en lott i träskålen och trevliga kamrater får ni!

Här är dom:

Eva på Frösön

annannan i Portugal

Monet i Frankrike

Anne i Mantorp

Turtlan i Karlstad

Agnetha i Skellefteå

samt

Eva i Tyresö

Dagens fönster ...

.... speglar sig i gatstenarna i Porto, i Portugal.

Jag önskar att man hade kunnat höra  l j u d e n.

Om där var några.

annannan tog bilden, som jag beskurit en aning.

Några eftermiddagsfönster från Bohuslän ...

"Hej Elisabet! 

 

Nu är det väl "på tiden" att jag bidrar med lite fönster igen.

Denna gången blir det grannens fönster genom fallande snö.

Snö-vädret har som du ser även hunnit upp till Lysekil, dock i mindre skala.

Det mesta har väl redan "ramlat ner" över kontinenten och södra Sverige!?

Enligt prognosen hos "YR", så skall det bli sol i morgon - hurra!

 

Hälsningar från Monica i Lysekil."

Det bästa för Eva på Frösön ...

"DBIV för mig:

Korvgrillning vid stugan (igen).

Att vår "svärdotter" Mirna fick jobb på samma socialkontor som vår son Erik.
Jättekul att de bägge har jobb så snabbt efter sin examen.

 Kram Eva."

Kagsa and Emim ...

Hotellrummet. Ja, en av dem är ju småländska.

Kajsa (brorsdotter till pv och duktig skidåkerska ...) och hennes Emil är på rymmen.

Ja, eller på lång-holiday i USA.

Tre månader, rakt av.

Hur roligt som helst ska det bli att följa dem längs resan.

// Bilden norpade jag från deras hemsida.

Tips emottages gärna ...

Bilden från Vi i Villa.

Vi planerar lite löst (eller hårt) för att i sommar sätta upp ett växthus här på gården.

Ni som har ett sånt - eller har haft ett -, kom gärna med kreativa förslag på hur man bäst inreder det och vad man bör tänka på!

Jodå, det finns såna på nätet också (tips), men det vore ändå intressant att höra era åsikter.

Det bästa för annannan i Portugal ...

Det var i måndags när jag skulle gå ut efter att ha suttit hemma och jobbat hela förmiddagen.
På golvet nedanför brevinkastet låg ett kuvert till mig, handskriven adress med en stil jag inte kände igen.

Det visade sig vara från min kusin S, som jag inte pratar ofta med men som är lite speciell för mig bland mina kusiner på pappas sida. Ett kort som berättar att nu är hon färdig med den långa behandlingen för den svåra sjukdom som konstaterades för tio månader sedan, och att hon nu ser fram emot att gå på årliga kontroller och förhoppningsvis fortsätta må bra.

Jag lade kortet ifrån mig och medan jag låste dörren utifrån tänkte jag "Det bästa i den här veckan har precis hänt!".

annannan