Egentligen är jag väl ingen större fantast av riktigt små hundar, men man kan ju ändra sig.
Den var verkligen himla fin där den låg på prydnadskudden i en hårsalong på Brogatan.
tisdag 20 februari 2018
Glädjebilden ....
Och som ni ser .., handlar det mycket om möten och människor.
Och lite om garderobsröjning (ellem i Skellefteå) och beskärning av en stor och fin pil (Anna-Lena i Tumba som snart får ett annat namn på slutet ...., inte Tumba, alltså) ...och där står Ann i Göteborg på sin balkong och håller i en liten krabat vars mamma en gång sällskapade med Anns son .., och där är lilla Noelle i Norge som blickar så fint - kanske mot mormor Babsan - och Ulrika har tillbringat helgen hos "S" som nog snart får ett helt namn och dom båda kommer förresten hit på lördag för en snabbvisit (dom ska på revy i Falkenberg) och längst uppe till höger sitter mannen som snart går i pension och på bilden ser ut som en fyrtioåring (tyckte AP och jag själv; jag var tvungen att kolla noga om det verkligen var Barbros man, ni vet, Barbro i Brämhult) och friherrinnan gladdes över en tillsammansmiddag , allt medan Kerstin i Dalarna hade fått umgås med barnbarnet J.
Själv var det smågrejer som gladde.
Tacksamheten över att ha hundar i huset (och en katt som börjar bli social) ...,underbara arbetskamrater och kunder ...och domherrar vid fröautomaten. Sånt.
Tack ni underbara människor som delar med er så generöst!
I love You!
Och som ni ser .., handlar det mycket om möten och människor.
Och lite om garderobsröjning (ellem i Skellefteå) och beskärning av en stor och fin pil (Anna-Lena i Tumba som snart får ett annat namn på slutet ...., inte Tumba, alltså) ...och där står Ann i Göteborg på sin balkong och håller i en liten krabat vars mamma en gång sällskapade med Anns son .., och där är lilla Noelle i Norge som blickar så fint - kanske mot mormor Babsan - och Ulrika har tillbringat helgen hos "S" som nog snart får ett helt namn och dom båda kommer förresten hit på lördag för en snabbvisit (dom ska på revy i Falkenberg) och längst uppe till höger sitter mannen som snart går i pension och på bilden ser ut som en fyrtioåring (tyckte AP och jag själv; jag var tvungen att kolla noga om det verkligen var Barbros man, ni vet, Barbro i Brämhult) och friherrinnan gladdes över en tillsammansmiddag , allt medan Kerstin i Dalarna hade fått umgås med barnbarnet J.
Själv var det smågrejer som gladde.
Tacksamheten över att ha hundar i huset (och en katt som börjar bli social) ...,underbara arbetskamrater och kunder ...och domherrar vid fröautomaten. Sånt.
Tack ni underbara människor som delar med er så generöst!
I love You!
måndag 19 februari 2018
En måndag ....
Sover vi i skilda sovrum blir morgnarna annorlunda.
Nu vaknar vi utvilade alldeles för tidigt och redan när klockan är fyra jag är hur pigg som helst och halv sex lämnar jag sängen och det är likadant med pv.
Harry, som har sovit hos matte, är vilsen.
Och orolig.
Var är husse?
Jag säger "husse sover där nere, du kan gå ner till honom ...", men harry bara gnyr lite och vill inte gå ner, inte förrän jag själv gör honom sällskap.
Han som har sportlov tar det piano.
Ingen cykling till gymnasieskolan .., ingen brådska.
Själv har jag förmiddagspass.
Det är det vanliga och jag hinner med allt som jag verkligen vill hinna med.
Veckotidningarna, paket som börjar sjunga på sista versen (skickar påminnelser till adressaterna), skriver veckoskylten, rengör kassorna och datumkollar alla "bars" som vi har intill kassan.
Det övergår mitt förstånd hur någon kan betala 21:- för en liten chokladbit fylld med nötter eller dadlar och nog borde det väl vara lika nyttigt att äta en avocado eller ett äpple?
En av kunderna, en kvinna i trettioårsåldern kanske, är så fint klädd.
Hon har en vit bomullstunika modell större och en färgglad virad sjal om halsen.
Det visar sig att hon har tillbringat hur mycket tid som helst i södra Indien, där hon har varit med och drivit nån slags yogacenter.
Så det - om Indien - pratar vi en stund.
Om det som är bra och det som är mindre bra.
Och hon berättar om hur oerhört förnöjsamma hon tycker att människor är just där - mitt i all fattigdom -, ja, det var mycket annat hon berättade om och som var så intressant.
Till min glädje arbetar Carina (som har gått i pension) idag och hon pinnar på i mejeriet .., Erik (som snart åker till Thailand på semester) kämpar med frukten .., chefen fyller frysen och löser av mig när det är dags att gå hem.
Och så kommer jag hem till det gula huset där pv möter med lunchen klar ..., och efteråt sätter vi oss i vardagsrummet och det tar kanske tio minuter, så säger jag till pv att "jag kommer att somna, jag känner det tydligt .." och pang bara ...., i två timmar sover jag rakt av .., djupt och gott!
Nu är det kväll.
Pv har åkt på körövning i Halmstad och jag har läst en liten krönika i DN som gav mig en tankeställare. "En semesterresa till Thailand för fyra till Thailand, motsvarar utsläpp från fyra års bilkörning".
Ja, det är hemskt.
Man kan jag tänka mig att helt skippa flygandet till andra länder?
Nej. Det tror jag inte.
Pv skulle lätt kunna göra det, det vet jag, men inte jag.
Sover vi i skilda sovrum blir morgnarna annorlunda.
Nu vaknar vi utvilade alldeles för tidigt och redan när klockan är fyra jag är hur pigg som helst och halv sex lämnar jag sängen och det är likadant med pv.
Harry, som har sovit hos matte, är vilsen.
Och orolig.
Var är husse?
Jag säger "husse sover där nere, du kan gå ner till honom ...", men harry bara gnyr lite och vill inte gå ner, inte förrän jag själv gör honom sällskap.
Han som har sportlov tar det piano.
Ingen cykling till gymnasieskolan .., ingen brådska.
Själv har jag förmiddagspass.
Det är det vanliga och jag hinner med allt som jag verkligen vill hinna med.
Veckotidningarna, paket som börjar sjunga på sista versen (skickar påminnelser till adressaterna), skriver veckoskylten, rengör kassorna och datumkollar alla "bars" som vi har intill kassan.
Det övergår mitt förstånd hur någon kan betala 21:- för en liten chokladbit fylld med nötter eller dadlar och nog borde det väl vara lika nyttigt att äta en avocado eller ett äpple?
En av kunderna, en kvinna i trettioårsåldern kanske, är så fint klädd.
Hon har en vit bomullstunika modell större och en färgglad virad sjal om halsen.
Det visar sig att hon har tillbringat hur mycket tid som helst i södra Indien, där hon har varit med och drivit nån slags yogacenter.
Så det - om Indien - pratar vi en stund.
Om det som är bra och det som är mindre bra.
Och hon berättar om hur oerhört förnöjsamma hon tycker att människor är just där - mitt i all fattigdom -, ja, det var mycket annat hon berättade om och som var så intressant.
Till min glädje arbetar Carina (som har gått i pension) idag och hon pinnar på i mejeriet .., Erik (som snart åker till Thailand på semester) kämpar med frukten .., chefen fyller frysen och löser av mig när det är dags att gå hem.
Och så kommer jag hem till det gula huset där pv möter med lunchen klar ..., och efteråt sätter vi oss i vardagsrummet och det tar kanske tio minuter, så säger jag till pv att "jag kommer att somna, jag känner det tydligt .." och pang bara ...., i två timmar sover jag rakt av .., djupt och gott!
Nu är det kväll.
Pv har åkt på körövning i Halmstad och jag har läst en liten krönika i DN som gav mig en tankeställare. "En semesterresa till Thailand för fyra till Thailand, motsvarar utsläpp från fyra års bilkörning".
Ja, det är hemskt.
Man kan jag tänka mig att helt skippa flygandet till andra länder?
Nej. Det tror jag inte.
Pv skulle lätt kunna göra det, det vet jag, men inte jag.
Och det bästa för friherrinnan i Steninge ....
Ja, veckan som gått har varit lugn. Vädret har varit lite fram och tillbaka.
Det bästa var nog när vi fikade vid Hulabäcks Hage, Elisabet och jag.
Schejken och Harry var förstås med.
Ja, veckan som gått har varit lugn. Vädret har varit lite fram och tillbaka.
Det bästa var nog när vi fikade vid Hulabäcks Hage, Elisabet och jag.
Schejken och Harry var förstås med.
Igår kväll
åt jag middag med Elisabet och Pv här hos mig. Vi diskuterade både det ena
och andra. Det slutade med att vi bestämde oss för att gå och lyssna på jazz
på onsdag.
Idag blev det en tur in till stora
staden. Behöver förnya mitt körkort. Åkte till ett ställe där man gör
förarprov Där kunde man fotografera sig så skickas bilden direkt till
Transportstyrelsen. Smidigt.
Vi ska inte kommentera hur bilden såg ut.
Friherrinnan
Det bästa för ellem i Skellefteå ...
Hej! Som vanligt är jag lite sen med min glädje!
I lördags hade vi Kvinnofrukost då en kvinna på ett så personligt sätt delade med sig om sorg och glädje. På eftermiddagen kom goda vänner och fikade en stund.
Sen har resten av helgen gått åt att få nån sorts ordning i klädkammaren. Den är ganska stor med det användbara utrymmet halverades i samband med nya rördragningar för nytt ventilationssystem.
Detta krävde en del funderingar, nytänk och omdisponeringar. Igår blev det i alla fall klart och jag känner mig nöjd och glad. Så där då jag tittar in ibland för att se att det verkligen är sant!
Idag är jag ledig och hade inte tänkt göra just nåt men nu har jag matbröd på jäsning.
Och när jag varit till soprummet, passade jag på att köra bort snö från drivorna utanför huset när nu solen sken en stund.
Nu sitter jag med en te’kopp i väntan på att brödet ska gräddas.
ellem.
Hej! Som vanligt är jag lite sen med min glädje!
I lördags hade vi Kvinnofrukost då en kvinna på ett så personligt sätt delade med sig om sorg och glädje. På eftermiddagen kom goda vänner och fikade en stund.
Sen har resten av helgen gått åt att få nån sorts ordning i klädkammaren. Den är ganska stor med det användbara utrymmet halverades i samband med nya rördragningar för nytt ventilationssystem.
Detta krävde en del funderingar, nytänk och omdisponeringar. Igår blev det i alla fall klart och jag känner mig nöjd och glad. Så där då jag tittar in ibland för att se att det verkligen är sant!
Idag är jag ledig och hade inte tänkt göra just nåt men nu har jag matbröd på jäsning.
Och när jag varit till soprummet, passade jag på att köra bort snö från drivorna utanför huset när nu solen sken en stund.
Nu sitter jag med en te’kopp i väntan på att brödet ska gräddas.
ellem.
Grattis på födelsedagen ....!
Kanske var det i fjol eller där förra året som jag - efter en vecka i Sälen - funderade över hur vi har det i våra besticklådor. Det var riktigt intressant ska jag säga, ja, att få ta del av hur ni placerar era bestick och kapsylöppnare.
Och just idag fyller innehavaren av den här besticklådan år.
Stoooor grattiskram till dig!
(Vem det är? Jo, den rödhåriga Babsan i Uppsala!)
Kanske var det i fjol eller där förra året som jag - efter en vecka i Sälen - funderade över hur vi har det i våra besticklådor. Det var riktigt intressant ska jag säga, ja, att få ta del av hur ni placerar era bestick och kapsylöppnare.
Och just idag fyller innehavaren av den här besticklådan år.
Stoooor grattiskram till dig!
(Vem det är? Jo, den rödhåriga Babsan i Uppsala!)
Det bästa för Ulrika ....
Revytittande,
både på sådana han spelat i (bl.a. den som är anledningen till att vi
nu hittat varandra) och Hjalmar och lite annat.
Promenader. Matlagning.
Prat och skratt och så mycket glädje. Konstant.
Ingen färsk bild men en från en natt i december med mycket musik även då, får illustrera.
Kärlek.
Säg till om jag stör,
sa han när han steg in,
så går jag med detsamma.
Du inte bara stör,
svarade jag,
du rubbar hela min existens.
Välkommen.
(Eeva Kilpi)
Veckans bästa är utan tvivel den här helgen.
Fredag, lördag och söndag har jag spenderat tillsammans med S.
Mycket musik, både live av honom och upptäcksfärder på Spotify tillsammans.Kärlek.
Säg till om jag stör,
sa han när han steg in,
så går jag med detsamma.
Du inte bara stör,
svarade jag,
du rubbar hela min existens.
Välkommen.
(Eeva Kilpi)
söndag 18 februari 2018
Bron - finalen -.
Ja, så har då det sista avsnittet av tv-serien Bron tackat för sig.
Vilken spänning!
Jag ska inte avslöja nånting här, utifall att någon av er har missat det hela eller ska se det senare, men bra var det. Och jag är som vanligt öm i käken efteråt!
Bron och den brittiska serien "Line of duty" är nog det i särklasss bästa jag har sett när det gäller den här typen av spännande serier.
Tack Hans Rosenfeldt! vill jag utbrista.
Ja, så har då det sista avsnittet av tv-serien Bron tackat för sig.
Vilken spänning!
Jag ska inte avslöja nånting här, utifall att någon av er har missat det hela eller ska se det senare, men bra var det. Och jag är som vanligt öm i käken efteråt!
Bron och den brittiska serien "Line of duty" är nog det i särklasss bästa jag har sett när det gäller den här typen av spännande serier.
Tack Hans Rosenfeldt! vill jag utbrista.
Det bästa för Kerstin i Dalarna ...
Alla gånger jag har möjlighet att spendera tid med barnbarnet J
Alla gånger jag har möjlighet att spendera tid med barnbarnet J
Framför allt då jag sover över och får läsa godnattsagor och sjunga (totalt tondöv som jag är 
).
Tyvärr vaknade han med feber inatt 
men jag stannar kvar en natt till så det löser sig med logistiken för föräldrarna imorgon måndag 
Får ännu mer barnbarnstid 
Kram Kerstin i Dalarna
Dagens fönster ...
Ja, förresten fanns det redan en fönsterbild, redo att publiceras, men det fungerade inte riktigt.
Det var i alla fall Ulrika som hade håven med sig och bilden är från Mullhyttans kyrka.
Tack Ulrika!
(Det är säkerligen för anonymitetens skull som alla gudstjänstbesökarna blev kapade).
Ja, förresten fanns det redan en fönsterbild, redo att publiceras, men det fungerade inte riktigt.
Det var i alla fall Ulrika som hade håven med sig och bilden är från Mullhyttans kyrka.
Tack Ulrika!
(Det är säkerligen för anonymitetens skull som alla gudstjänstbesökarna blev kapade).
Söndagmorgon och valla-miss ...
Och ett fönster från någonstans .... långt bortifrån i alla fall.
Kan det vara Guy som tagit bilden?
Jo, jag tycker att det ser ut så.
Ordning & Reda, liksom.
Och vilka underbara färger!
Egentligen är det inte morgon, det är gott och väl förmiddag.
Herrstafetten avklarad och det blev ju en bedrövelse och vallachefen, den trygge norrbottningen, bad om ursäkt inför svenska folket och skidåkarna själva försökte behärska sig och inte fara ut i hårda ord över skidorna som inte fungerade, men sådant är nu livet, det går upp och ner.
Och Norge vann.
Själv satt jag i soffan med Nelly i famnen .., hon var trött och somnade nästan genast .., låg där och tittade på mig i underifrånläge - det kan inte ha varit särskilt uppbyggligt - men så slöt hon ögonen också. Ungefär som när man råkar klicka igång kameran i mobilen och ser sig själv från samma håll. Är man inte bedrövad innan, blir man det.
Är det verkligen sååå illa?
Pv har sportlov.
Mesd ägnar han sig åt att bära in ved, alternativt tänka på Nattvasan.
I och med att Sälen hägrar, får han två veckors sammanhängande ledighet.
Och själv har jag tre arbetspass under veckan som kommer.
Nu tänker jag ägna mig åt att läsa DN från skärmen; vilket blir en ny upplevelse.l
Särskilt inspirerande är det inte, men man vänjer sig kanske.
Och ett fönster från någonstans .... långt bortifrån i alla fall.
Kan det vara Guy som tagit bilden?
Jo, jag tycker att det ser ut så.
Ordning & Reda, liksom.
Och vilka underbara färger!
Egentligen är det inte morgon, det är gott och väl förmiddag.
Herrstafetten avklarad och det blev ju en bedrövelse och vallachefen, den trygge norrbottningen, bad om ursäkt inför svenska folket och skidåkarna själva försökte behärska sig och inte fara ut i hårda ord över skidorna som inte fungerade, men sådant är nu livet, det går upp och ner.
Och Norge vann.
Själv satt jag i soffan med Nelly i famnen .., hon var trött och somnade nästan genast .., låg där och tittade på mig i underifrånläge - det kan inte ha varit särskilt uppbyggligt - men så slöt hon ögonen också. Ungefär som när man råkar klicka igång kameran i mobilen och ser sig själv från samma håll. Är man inte bedrövad innan, blir man det.
Är det verkligen sååå illa?
Pv har sportlov.
Mesd ägnar han sig åt att bära in ved, alternativt tänka på Nattvasan.
I och med att Sälen hägrar, får han två veckors sammanhängande ledighet.
Och själv har jag tre arbetspass under veckan som kommer.
Nu tänker jag ägna mig åt att läsa DN från skärmen; vilket blir en ny upplevelse.l
Särskilt inspirerande är det inte, men man vänjer sig kanske.
lördag 17 februari 2018
Det bästa för Ann i Göteborg ....
(den STORARTADE ...)
(den STORARTADE ...)
Det bästa den här veckan var när jag fick besök av min kompis Emma och ett
av hennes barn – Todd! Han är nu 9 månader och har börjat krypa och resa sig upp
och stå.
Emma har en gång i tiden varit flickvän med min äldste son och när det
förhållandet tog slut, så fortsatte vi att hålla kontakten.
Jag tyckte så mycket om henne och det var så roligt att ha en tjej att gå
på stan med, dra i blusar i affärer och gå och fika med. Mina söner var ju inte
precis pigga på det.
Det är minst 10 år sedan H och E gjorde slut och numera bor hon 7-8 mil
från mig. är gift och har två söner. Så fort vi kan träffas vi och vi har alltid
så roligt och skrattar mycket. Men vi pratar också om allvarliga saker och
dryftar saker som händer eller sådant som kan göra en ledsen.
Det är verkligen en källa till glädje och energi för mig – och vet jag –
även för henne!
Jag är så glad att ha Emma som min vän!
En lördag ...
.. och dagens fönster fångades på förmiddagen och det var underbart vackert ute och sååå ljust!
Efter damernas stafett gjorde vi oss klara för att gå ut; jag skulle gå ner till havet och sätta mig där en bra stund och bara njuta, men knappt hade jag fått på mig anoraken, ja, då var det damernas mass-start i skidskytte!
Men pv har åkt 2.5 mil skidor idag och var mer än lyrisk när han kom hem; det var ett sånt där hallelujamoment som jag minns från Pingstkyrkan hemma i Malå (särskilt vid väckelsemöten), men jag förstår hans glädje över att det hade gått så himla bra!
Nästan bums skulle han ringa AP och berätta.
För övrigt lugnt och fridfullt.
Friherrinnan har gjort oss den äran .., Nelly har varit omåttligt trött idag och i fröautomaterna är det full fart. l morgon ska jag köpa hem bra blomjord och sätta om och klippa ner pelargoniorna och några andra krukväxter .., ja, och lite till.
Och ni glömmer väl inte Det Bästa ....
.. och dagens fönster fångades på förmiddagen och det var underbart vackert ute och sååå ljust!
Efter damernas stafett gjorde vi oss klara för att gå ut; jag skulle gå ner till havet och sätta mig där en bra stund och bara njuta, men knappt hade jag fått på mig anoraken, ja, då var det damernas mass-start i skidskytte!
Men pv har åkt 2.5 mil skidor idag och var mer än lyrisk när han kom hem; det var ett sånt där hallelujamoment som jag minns från Pingstkyrkan hemma i Malå (särskilt vid väckelsemöten), men jag förstår hans glädje över att det hade gått så himla bra!
Nästan bums skulle han ringa AP och berätta.
För övrigt lugnt och fridfullt.
Friherrinnan har gjort oss den äran .., Nelly har varit omåttligt trött idag och i fröautomaterna är det full fart. l morgon ska jag köpa hem bra blomjord och sätta om och klippa ner pelargoniorna och några andra krukväxter .., ja, och lite till.
Och ni glömmer väl inte Det Bästa ....
Lite mera ...
Stafetten idag i OS.
Anna Haag, Charlotte Kalla, Ebba Andersson och Stina Nilsson.
I den ordningen åker dom.
Och stackars Anna Haag .., måtte hon inte läsa alla kommentarer på sociala medier där hon skåpas ut som det osäkra kortet. Tänk, om det vore ens egen dotter dom skrev om!
Nej, det finns ingen jag håller tummarna sååå mycket för, som för just denna Anna idag!
Och även om man ska tåla mycket i sportens värld, tycker jag att det ibland - just i det här fallet - övergår i ren vuxenmobbing.
Lycka till Anna!
Stafetten idag i OS.
Anna Haag, Charlotte Kalla, Ebba Andersson och Stina Nilsson.
I den ordningen åker dom.
Och stackars Anna Haag .., måtte hon inte läsa alla kommentarer på sociala medier där hon skåpas ut som det osäkra kortet. Tänk, om det vore ens egen dotter dom skrev om!
Nej, det finns ingen jag håller tummarna sååå mycket för, som för just denna Anna idag!
Och även om man ska tåla mycket i sportens värld, tycker jag att det ibland - just i det här fallet - övergår i ren vuxenmobbing.
Lycka till Anna!
Mitt eget bästa ....
Det är flera saker som är det bästa den här veckan.
En är att pv tog beslutet att vi inte skulle sova tillsammans, så han kröp i säng i Gunnars rum och jag fick vara kvar i sängkammaren. Till min oerhörda förvåning gjorde Harry matte sällskap - ja, nu fick han ju plötsligt en h e l t egen säng -!
Hur blev det då?
Jo, pv säger att han vaknar så utvilad .., en timme innan klockradion går igång!
Och själv sover jag så gott!
Detta att ideligen vakna av att någon snarkar och sen, när denne har vänt sig om, då väntar man bara på nästa omgång - resultatet blir att man ligger på spänn -.
På ohåga, som vi säger hemmavid.
För att inte tala om hur jobbigt det ska vara för den som tycker sig sova sååå gott och ideligen väcks av en allt mer irriterad röst som säger "vänd dig om!"
Annat som gjorde mig varm i hjärtat?
Men ååå, att vakna en morgon och inte ha ont i ryggen!
Det är nu snart ett helt år sedan min första knäprotes byttes ut och resultatet blev långt över förväntan; jag har aldrig ont i mitt ben!! Det är helt underbart!
M e n ..., sista månaderna har jag i stället så ont i höften på samma sida.
Det är en smärta som är mer molande än knävärken och jag känner knappt av den när jag är igång, men åååå, så hemskt det är på nätterna!
Värken går ner i ländryggen och på ovansidan låret och det är knappt att man tar sig ur sängen och än värre är det att ta på sig strumpor eller att ta på sig en högersko och tvingas vinkla benet!
Men just idag .., denna lediga lördag ., kände jag INGENTING!
Ååå, så jag ler när det här skrivs!
Igårkväll arbetade jag tillsammans med Johanna och hon är den av oss anställda som varit längst i butiken. Alltid lugn .., snäll, omtänksam. En fantastisk kassörska!
Det är ytterst sällan vi har samma arbetspass, men igårkväll var det så och det var så trivsamt.
Jag ägnade nästan hela tiden åt att fylla upp fruktdisken och det var sååå tungt, men roligt!
Och nu ledig dag!
Om en vecka precis kommer Ulrika och hennes Vän på besök då dom ändå är i närheten - och dagen dessförinnan ska jag träffa kvinnan som sa att hon hade nånting som skulle passa mig perfekt - inte ett regelrätt arbete - men nånting som ändå ger en extrainkomst.
S o m jag undrar vad det kan vara!
Bilderna här ovanför har inget att göra med just det jag skriver om, men det är bilder som skänker mig glädje. Förmodligen var jag lycklig när jag tog dem. (ja, det är jag nu med, särskilt som kaffet är klart).
Det är flera saker som är det bästa den här veckan.
En är att pv tog beslutet att vi inte skulle sova tillsammans, så han kröp i säng i Gunnars rum och jag fick vara kvar i sängkammaren. Till min oerhörda förvåning gjorde Harry matte sällskap - ja, nu fick han ju plötsligt en h e l t egen säng -!
Hur blev det då?
Jo, pv säger att han vaknar så utvilad .., en timme innan klockradion går igång!
Och själv sover jag så gott!
Detta att ideligen vakna av att någon snarkar och sen, när denne har vänt sig om, då väntar man bara på nästa omgång - resultatet blir att man ligger på spänn -.
På ohåga, som vi säger hemmavid.
För att inte tala om hur jobbigt det ska vara för den som tycker sig sova sååå gott och ideligen väcks av en allt mer irriterad röst som säger "vänd dig om!"
Annat som gjorde mig varm i hjärtat?
Men ååå, att vakna en morgon och inte ha ont i ryggen!
Det är nu snart ett helt år sedan min första knäprotes byttes ut och resultatet blev långt över förväntan; jag har aldrig ont i mitt ben!! Det är helt underbart!
M e n ..., sista månaderna har jag i stället så ont i höften på samma sida.
Det är en smärta som är mer molande än knävärken och jag känner knappt av den när jag är igång, men åååå, så hemskt det är på nätterna!
Värken går ner i ländryggen och på ovansidan låret och det är knappt att man tar sig ur sängen och än värre är det att ta på sig strumpor eller att ta på sig en högersko och tvingas vinkla benet!
Men just idag .., denna lediga lördag ., kände jag INGENTING!
Ååå, så jag ler när det här skrivs!
Igårkväll arbetade jag tillsammans med Johanna och hon är den av oss anställda som varit längst i butiken. Alltid lugn .., snäll, omtänksam. En fantastisk kassörska!
Det är ytterst sällan vi har samma arbetspass, men igårkväll var det så och det var så trivsamt.
Jag ägnade nästan hela tiden åt att fylla upp fruktdisken och det var sååå tungt, men roligt!
Och nu ledig dag!
Om en vecka precis kommer Ulrika och hennes Vän på besök då dom ändå är i närheten - och dagen dessförinnan ska jag träffa kvinnan som sa att hon hade nånting som skulle passa mig perfekt - inte ett regelrätt arbete - men nånting som ändå ger en extrainkomst.
S o m jag undrar vad det kan vara!
Bilderna här ovanför har inget att göra med just det jag skriver om, men det är bilder som skänker mig glädje. Förmodligen var jag lycklig när jag tog dem. (ja, det är jag nu med, särskilt som kaffet är klart).
fredag 16 februari 2018
Det bästa för Barbro i Brämhult ....
(Walkaboutsweden)
"Hej!
(Walkaboutsweden)
"Hej!
Tänkte att jag skulle vara lite tidigare ute med bidraget denna vecka.
Här hemma har vi diskuterat och funderat över det här med den kommande pensionen - en ny fas i vårt över 40 år tillsammansliv.
Ja alla dessa perioder man haft tillsammans, som en massa liv i Livet.
Jag har aldrig varit bra på att titta tillbaka och minnas det som hände när jag var liten, tonåring o.s.v. Mycket har bleknat...
Maken
har funderat över att gå i förtida pension och vi har räknat, funderat,
T har haft samtal med en pensionskunnig person på Försäkringskassan, vi
har kollat in Min pension och Pensionsmyndigheten på nätet. Pjuh!
Man väger hundralappar mot friare dagar. Under hur många år ska man ta ut tjänstepensionen? Finns det ett absolut rätt sätt att tänka på?
Men nu är alltså beslutet fattat och anmälan är gjord.
I sommar är/blir vi båda pensionärer.
Nedan
en bild från en av alla våra hundratals utflykter som vi gjort
tillsammans genom åren, sällan utanför Sveriges gräns och ofta i
närområdet. Det finns så många fina platser och spännande motiv - man
behöver inte åka så långt.
Jag önskar dig allt gott T och att vi får många fler fina stunder tillsammans.
Tack ♥"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)