Upphittat i röd kundkorg.
På eftermiddagen har vi måndagsmöte.
Vi är sju stycken runt det stora bordet och det blir som vanligt en massa prat; mest om marginaler och nästa veckas annonsblad och har vi förbeställt tillräckligt?
Att annonsvaror inte ska räcka till .., är mardrömmen.
Det är också den nöten som är svårast att knäcka; att lägga en beställning så nära plus-minus-noll som möjligt.
Värst av allt är färskvarorna.
Hur mycket vågar man dra på utav oxfilé utan att riskera att man sedan står där med ett alldeles för stort lager som förvandlas till halva priset och sedan, hemska tanke, måhända måste kasseras?
Å, jag är glad att jag inte har ett sådant ansvarsområde!
Och vi pratar om sånt som vi tycker fungerar bra och annat som kanske har krånglat och jag vidarebefordrar snällord från paret i 40-årsåldern som var så nöjda med butikens sortiment av ekologiska varor.
Ibland surras det om sådant som någon kund har önskat att vi ska ta hem, men tar man in en ny vara måste ofta någon annan utgå och då är det lika säkert som amen i kyrkan att någon annan kund blir upprörd, för "varför har nu den varan försvunnit från sortimentet?"
Rickard, som är kolonialansvarig, har tagit hem närproducerad rapsolja i läcker förpackning och den säljer hur bra som helst och vi säger att det har han verkligen gjort bra!
Att i så stor utsträckning som möjligt satsa på närproducerade varor .., det tror vi verkligen på.
I en och en halv timme räcker mötet; det är det längsta hittills och samtalstonen är hela tiden vänlig och det blir många glada skratt.
Ändå, det är underligt tycker jag ., är vi ett par stycken som är mer än vanligt rödblommiga om kinden eller halsen när mötet är slut.
6 kommentarer:
Å, jag har en "fin" inköpslapp som jag hittade i affären igår. Tog en bild på listan, men den blir inte bra...min kamera är inte riktigt som den borde vara!
Varför då? Som i att ni suttit och hållit något inne menar du?
marskatten: skicka den med posten ..-))
ellis: nej, det tror jag inte .., men det är alltid samma sak .., mina kinder är blossande röda när mötet är slut!
Och någon annan blir flammig om halsen.
Å, och jag som såg framför all den där undertryckta dramatiken. =)
Arbete väcker känslor och engagerar. Möte med människor väcker känslor och engagerar. Och vore det inte så hade min just inskickade hemskrivning i arbetspsykologi liksom varit bortkastad tid.
Under tiden jag har pluggat har jag tänkt på arbetsplatser i verkligheten. Förstås mest på dem jag själv har upplevt, men både en och annan gång har jag tänkt på ett visst supermarket i Ystad. Tack vare de engagerande beskrivningarna därifrån som jag läser.
Och så håller jag helt med din kollega som tror så mycket på att fronta hyllor. Sånt får mig som kund att tänka att det här är en affär som sköts, av människor som sköter sina arbteen. Och så ska det vara. Är ett arbete värt att finnas är det värt att skötas väl. Det stod nog inte någoonstans i min kursbok, men är inte mindre sant för det.
Har tänkt skriva det förr om detta med att fronta hyllorna.Det gäller även frysdiskarna, att de är fyllda. Det är jätteviktigt för oss alla som är under medellängd. Har hänt mer än en gång att jag fått få hem utan det jag tänkt köpa för att jag inte nått upp till de paket som står kvar längst in på hyllan, eller makrillblocket längst ner i botten på det innersta facket i frysen. Känns lite vanskligt att hänga på magen över kanten... Och det är ju inte alltid det finns nån reslig kund/anställd i närheten att be om hjälp. Heder åt din arbetskamrat som förebygger såna problem!ellem
Skicka en kommentar