Det här är Mollys händer.
Och Mollys hårsnodd.
Molly är fem år och hennes mormor är min kusin.
En morgon för nio år sedan ska Mollys mormor gå upp för trappan till övervåningen.
I handen har hon en kaffekopp .., den ska Mollys morfar få.
Frukost på sängen, liksom.
Vad Mollys mormor inte vet, är att ett av barnbarnen har glömt en liten bil på ett av trappstegen.
Nu skyndar hon sig uppför trappan .., och så ..., trampar hon på bilen .., ramlar baklänges .., famlar i luften .., och slår huvudet i golvet.
Resultatet blir en blödning i hjärnan .., och halvsidesförlamning.
Sedan dess sitter Mollys mormor i rullstol.
Hon är sextiotvå år, heter Lena och är alltså min kusin.
4 kommentarer:
Det var eländigt! Vad en tappad leksak kan ställa till med.
Matilda: ja, i den här släkten har vi tydligen en förmåga att falla ..-)
Ja tänk så snabbt livet kan förändras!
Eva: det slog mig, när jag åkte tåget till Alvesta, att vi bara ramlar i vår släkt.
Min syster i Australien ramlade i slalmbacken i Malå och låg sedan i gipsvagga i tre månader .., sen ramlade hon från trädet förra åren och höll på att segla hädan .., jag har ramlat och brutit armen och nyckelbenet och handleden .., mamma har ramlat från en stol och krossat knäet och blivit liggande veckovis på ett sjukhus i Bolivia och min kusin ramlade baklänges i trappan och sitter nu i rullstol.
Ajabaja.
Skicka en kommentar