onsdag 28 oktober 2009

Ystad - Lund - Staffanstorp - Ystad.


Hemåt vid tiotiden.
I en korsning råkar vi välja väl väg och hamnar i Staffanstorp.
Då tänker jag på dig Torun.

På eftermiddagen, just som bedövningen från den timslånga rotrensningen börjar avta, tar jag tåget till Lund.

Innan vi är i Svedala känns det som om jag ska svimma, så ont har jag i hela den högra käken och jag sitter och gömmer halva ansiktet i tjocka polokragen och jag masserar och försöker tänka på avslappning och att få bort smärtan med den berömda Tankens Kraft.

Inte ett dugg lyckas det!

Väl framme i Lund frågar jag kvinnan som står och tar emot beställningar hos Asian Express, om jag kan få ett glas vatten så Treon kan lösas upp och det får jag så gärna.

Och framme hos pv:s lillebror med sambo Ines, tillkommer två Alvedon och sedan kommer livet åter.

I ett års tid har Ulf och Ines, med hjälp av syskonsöner och andra, renoverat ett hus från grunden och uppåt.

Total renovering!

Bort med golv och tak och väggar!

Och nu ..., står där ett helt underbart hus med höööögt i tak och ljus och rymd och med en månadskostnad som är makalöst låg.

Hela köket med inredning och golv och rubbet, var ett fynd från Blocket.

Trappan i vardagsrummet också från Blocket.

Och husvagnen ute på gården betingade ett värde av 950:-.

Ines bjuder på stekt lax med klyftpotatis och sallad och alldeles egenhändigt gjord Hollandaisesås, som är himmelskt smarrig.

Och pv:s mamma som kommit från Ljungby, hon säger att hon måste ringa till grannfrun Karin och be att hon går in och tänder hallampan till Pelle, så det inte blir så mörkt för honom.

En sak är säker: den katten kommer jag aldrig att få tillbaka .-)

2 kommentarer:

Bert sa...

Men är det kul att ha en mörkrädd katt?

Torun sa...

Så snällt att bli tänkt på!