tisdag 29 december 2009

I pensionatets hall ....



... står nu mitt gamla loppisbord modell "borde-åtgärdas-snarast" och där ovanpå .., ett litet sällskap med sjungande änglar och andra figurer.

En av damänglarna har blivit huvudlös, men det går bra ändå att vara med i kören.

Och ängeln med en solros på bröstet, den kommer från min mamma.

I lerkrukefatet, bland några värmeljus, gömmer sig en liten ängel som har flugit hit från Norge.

Från cd-spelaren hörs Nina Simone.

5 kommentarer:

S o F sa...

Mycket kul på gång läser jag.
"Ny" bil - Grattis! Hoppas det blir ett lyckat köp.

Vita väggar ska det bli, ett alldeles självklart val förstås. ;) Demokratiskt framröstat. Eller hur var det nu..

Och kanske en ny matta under bordet.?

Varma hälsningar till dig och pv!

Bloggblad sa...

Här går det undan... vi har bara tänkt tanken: måste nog byta bil snart...

Vår bil tål inte kyla, så låset fungerar inte när det är kallt... men jag räknar iskallt med att ev. tjuvar inte är ute i den här kylan.

Fast för säkerhets skull släpade jag med kassen från Systemet in på bibblan...

Evas blogg sa...

Ängeln med solrosen är så vacker! Vad kul att det börjar dyka upp lite "Elisabetprylar" på pensionatet.

Inkan© sa...

"ett litet sällskap med sjungande änglar och andra figurer" - en så fin mening - fast först läste jag så fort att det blev:
ett litet sällskap med sjungande änglar och andra 'lösa' figurer... kanske var det den huvudlösa som smög sig upp i texten... Nå med eller utan huvud så kan man både sjunga och vissla ( som min yngste son som visslade Stilla Natt för mig) Det är känslan som räknas - den att vara en del av något tillsammans med andra.

Ha det så skönt vid havet!

Elisabet. sa...

S o F: nej, mattan fixade jag .., handskurade och nu ligger den så vit fin här .., fattas bara mina två linnegardinlängder ..-(

Bloggblad: haha .., log brett åt din framförhållning ..-))

Eva: jo, det känns bra. Och ikväll drog jag ut inläggsskivan i matrumsbordet och siiiiiii .., nu blev det lika stort som slagbordet i Ystad och nu tycker jag att det är UNDERBART! Jag vill absolut inte ha korta matbord!

Inkan: det känns skönt med mina småänglar som står där och sjunger så ljudlöst för oss ..., det betyder mycket att känna igen sig själv i ett nytt hem .-)