Elisabet

Intill Paddington Station, London.


Vilken dag!

Jag aer saa oeverfylld av tacksamhet att det kaenns som om mitt hjaerta ska spraengas!

Foerst frukost paa Giraffe och trevliga servitoerer fraan Polen och Ryssland .., daerefter taxi till Portobello Road daer det aer marknad.

Gud, saa roligt!

Och vi delar paa oss.

"Mamma, du vill kanske se andra saker ...?" saeger Maria och jag hade kunnat pussa henne rakt av .., foer saa var det.

Saa efter att ha vandrat bland alla (nej, inte alls alla, men flera av dem!) marknadsstaanden, tar jag av paa stickgator ., tittar in i en kyrka .., pratar med en aeldre kvinna ..,. tar bilder .., ut igen .., tar paa mig en varmare troeja .., handlar paerloerhaengen foer 20 kr .., Maria ringer .., hon, Kerstin och Jennie vill ta taxi till Oxford Street - shopping haegrar - och vi moets vid korsningen daer vi skildes aat .., och rara Maria saeger att ..."mamma, du behoever inte kaenna ...", och jag aelskar henne!

Saa dom ger sig av och jag blir kvar.

Och jag promenerar laengs gatan som jag inte vet vad den heter och tar bilder av en saa vacker entre fylld med blommor .,. vattenkrasse och pelargonior och inget perfekt, men varmt och ombonat .., och en kvinna kommer och ska gaa in .., men stannar till och vi boerjar att prata.

Hon beraettar om blommorna .., det aer hennes granne fraan Filippinerna som har odlat allt detta och hon - odlerskan - spenderar allt som blir kvar av inkomsten paa blomstren .., hon staedar och har inte mycket pengar, men taenk, saa fint det blir!

Och kvinnan som jag pratar med .., hon heter Celia .., aer journalist och skriver om Sydafrika .., jag fraagar om hennes hand och hon skrattar och saeger att den aer saa ful .., det aer den inte alls, den aer lite prickig av aalder, men saa vacker .., och hon fraagar om blomman kom med paa bild och det gjorde den.

En stund staar vi daer och pratar, Celia och jag sjaelv, och jag taenker att livet aer saa generoest.

Sen fortsaetter promenaden.

I en korsning stoppar jag en faergad kvinna och undrar vilken buss jag ska ta, ja, om jag vill ta mig till Oxford Street och hon pekar paa den busshaallplatsen en bit bort och foerklarar.

Hon aer saa rar ..,. jag fraagar om jag faar ta en bild paa henne, ohhhh yes, saeger hon och leende .., hon heter Viv och "jag heter Elisabeth" .., "oh, that's a beautiful name .. , well, have a nice day Elizabeth!" saeger hon och daa vill jag naestan graata.

All denna vaenlighet!

I en liten tidningskiosk handlar jag ett busskort och tar buss nr 23 .., hoppar av haer vid Paddington Station och ska promenera omkring lite och titta hur haer ser ut.

Jag aer saa lycklig.

Ps/ Kan meddela att Gardinlagen efterlevs /- inte bara paa irland och norra Tyskland - aeven haer . Vita spetsgardiner precis o e v e r a l l t! Och nu aer jag nog inne paa bild nr 55 av den daer blomman ,-)))) Ds.