söndag 12 juni 2011

Tre minuter kvar ...



... inte mera, sen är jag färdig för att sätta mig på moppen och susa hemöver.

Ja, när bilden tas, alltså.

Då är vi - Emmeline och jag själv -, klara för dagen.

Vi har turats om att lämna kassan .., hon har gräddat bröd och tagit hand om mejeriet, jag har rensat och fyllt på i frukten, samt beställt hem läkemedel, rakblad, batterier och allt godiset runt kassan. Riktigt roligt är det!

Mellan varven tittar chefen in.

Det är han som är på bilden, som står intill Emmeline.

Tillsammans med Anders Ohlsson - som jag hade som chef i lilla kvartersbutiken i Ystad - är Magnus den chef som helt klart tillbringar mest tid i butiken, såväl i kassan som på golvet.

Det är för övrigt vad jag tycker att alla butikschefer borde göra!



Allra mest tycker jag om Anna-Lisa, som är mamma till chefen och som, tillsammans med sin man Roland, har drivit affären Ankaret.

Anna-Lisa är u n d e r b a r!

Och den här kvinnan som minsann inte är pur-ung, hon kommer in om kvällarna och hjälper till med allt möjligt .., hon drar in blommor, sopar golv .., håller rent .. ja, hon är inget annat än en pärla.

Och så är hon skrockfull och blir förskräckt när jag lägger hennes nyckelknippa på bordet i personalrummet!

Nu ska vi ut och fiska!

4 kommentarer:

Mian sa...

ÅÅh - är ni ute och fiskar. Vilken lycka!
Jag håller tummarna för att ni skall få många sköna makrillar (om det nu är säsong i Halland för dem nu?)

Cecilia N sa...

Men är det inte inne hos dig, i ditt kommentatorsbås som jag har berättat att det där med nycklar på bordet har inget med skrock att göra. Det bara sades så till barnen för att man inte talade om såna saker med dem:
En "dam" som lägger nycklarna på bordet visar att hon har nånstans att gå där man kan låsa om sig, i händelse det finns någon kavaljer som vill följa med ...
Om motsvarande gäller för män vet jag inte.

Elisabet. sa...

Mian: nej du .., det blev noll fiskande! ,-((

Cecilia N: fast HON tycker att det är hemskt när jag gör det .., det spelar nog ingen roll att jag berättar vad du har skrivit ,-)

Men hon ska minsann få veta ,-))

Cecilia N sa...

Men Elisabet! Du är väl ändå inte en "sån" dam?!
Håll du på både dig och dina nycklar.