söndag 31 juli 2011

Just så här är det ...



Blå himmel .., duvor som kooooorrar .., pv på väg ut med båten för att vittja nät.

Och en morgontrött liten svart krabat som gör mig sällskap till postlådan.

Några minuter efter att detta blev publicerat, kom jag att tänka på morgonens första nyhetssändning.

Miljoner svältande människor i Afrika!

Miljoner människor som inte har minsta hopp om en morgondag!

Och jag tänkte på familjerna i Norge som förlorat sina barn.

Ååå, det kändes hemskt att ha skrivit om en underbar morgon med sol och allt det andra.

Men så är det ju, att inte ett dugg bättre blir ju världen för att jag lägger mig ner och gråter hela dagen över eländet, tvärtom borde man ju vara innerligt glad och tacksam att man har råkats födas i ett land där vi - åtminstone i min livstid - har sluppit allt detta elände.

Hjälpa till efter förmåga - javisst -!

Men att sluta glädjas åt det lilla i livet - nej - absolut inte!

Och morgonen ä r verkligen underbar!

1 kommentar:

Ulrika sa...

Ibland tänker jag på det där jag med. Nästan så man skäms för att man mår så gott, men - sen tänker jag att nej, det är ju tvärtom. Man ska ju inte skämmas, man ska njuta av det fullt ut, ta vara på det. DET är också ett sätt att motarbeta alla jävliga krafter i världen. Att må bra och att sprida det omkring sig. Och som en slags skyldighet att njuta av livet om man har turen att ha ett gott sådant.