... var det när jag kom körande med bilen och parkerade ute vid garaget.
(Ja, såväl garage som carport är fyllda med annat än bilar).
"Jaha, här går pv och monterar utomhusbelysning och säger till mig att man måste planera med ljuset i tid och så är han hemma före mig och vet att jag kommer och här är becksvart!" tänkte jag.
När ytterdörren öppnades och harry kom rusande emot mig, antydde jag också nåt sånt till pv som stod kvar på bron, iförd pannlampa som lyste!
Ojdå.
Strömavbrott!
Förlåt mina tankar!
Men pv är en omtänksam herre och hade tänt ljus nästan överallt, men å, vad här var tyst!
Vi satt i soffan Ektorp .., pv, harry och jag själv..., och jag sa att man kanske skulle gå och lägga sig rekordtidigt, för nåt annat fanns ju liksom inte att göra?
Den nya spisen ...
Kvällsfika blev det ändå.
Från garaget inhämtades gasolköket och ett mirakel är det ju att pv fann det han letade på en gång ..., och så blev det i alla fall te och mackor och risgrynsgröten som han påbörjat, fick koka klart.
Medan vi fikade, pratade vi om införskaffandet av en kamin (vilket vi pratade om i fjol också ...), alternativt andra värmekällor som inte är beroende av elektricitet.
Och precis när fikat var klar, då kom förstås strömmen tillbaka!
6 kommentarer:
Det är helt makalöst vad beroende man är av strömmen. Här mitt i stan har jag inte varit med om något strömavbrott, men däremot förra vintern när vi var husvakter ute på landet. Beckmörkt! Vi stängde dörrar och eldade i vedspisen och försökte hitta i det för oss rätt okända köket... och jag oroade mig för allt kött som fanns i frysen -ja om det skulle bli ett väldigt långt strömavbrott :) Men det var förstås ingen fara och efter ett par timmar var strömmen tillbaka.
Vi blev av med strömmen i söndagskväll under stormen. Och det var ju OK när vi tände mängder med stearinljus och drack rosevin. Nästa morgon var det inte lika OK vakna till ett kallt hus! Och nästan ingen vatten Vi har ju egen brunn som pumpar upp vatten med el och den behållaren innehåller väl en 5 liter - inte så man spolar i toa precis... Då körde vi in till stan och gick på kondis o åt frukost. Inte förrän vid 15-tiden i måndags kom strömmen tillbaka.
Nu måste vi lägga upp en hållbar plan för nästa gång! Vi måste ju vänja oss vid nackdelarna med att bo på vischan!
Ett sånt där lite lagom långt strömavbrott kan ju vara lite mysigt. Då märker man ju verkligen vilket sus och brus man har omkring sig i vanliga fall och som man inte tänker på. Men helt säkert blir man trött av det ändå. ellem
mossfolk, baratradgard och ellem: ja, nog är man oerhört beroende nog .., det går ju an nu, när det är vårvärme utomhus, men hade det varit minus femton och blåst .., hjälp, så hemskt! Ett hus blir ju utkylt så himla snabbt!
Nej, jag längtar tills kaminen kommer på plats!
Vi har en kanonfin fotogenkamin. Värmer rummet på nolltid! Har kvar den sedan vi hade torpet, då vi använde den när vistades där på vintern.
Tack o lov har vi inte behövt använda den här i huset. Här finns även en öppen spis. Men nu kom jag på en sak... Kanske bra att ha lite fotogen hemma, uti fall att... ;)
Dubbelörn: ja, vi måste skaffa nånting - typ kamin - så man inte står handfallen om det är kallt och strömmen försvinner. Nära havet är det också så fuktigt, så huset blir ISANDE kallt på nolltid, tycker jag. Pv pratar om att installera en järnspis och det hade ju varit bra, om den hade fått plats.
Skicka en kommentar