Tankar om starka kvinnor ...

Ingela kom på lite mera ...

Min egen pappa var en man som inte satte några gränser för vad flickor fick och förväntades kunna. Både jag och min syster och vår bror fick delta i alla slags arbeten hemma. Det var självklart att ingen "slapp" för att man tillhörde det ena eller andra könet. Det har säkert lika stor betydelse som de starka kvinnoförebilderna.

Monica i Skellefteå sa ...

Jag känner igen mig själv i mycket av det som sägs.
I min släkt har det också funnits starka kvinnor.Kvinnor som nog vetat att de varit starkare än männen,men använt sin list och låtit männen tro att de har bestämt fast det egentligen varit kvinnorna!
Det har inte funnits någon plats att vara svag när man ensam skött om hem ,barn och djur medan mannen varit borta på dagsverke eller arbetat borta i längre perioder.

Ingela sa...

Så kan det förstås vara! Jag har liknande förebilder i mitt liv och jag har inte varit någon särskilt engagerad feminist. Därmed har jag inte känt några begränsningar om vad man får eller klarar av. Eller valt bort saker av genus-skäl.

Däremot kan jag numera känna av en slags misstro eller lite nedlåtande behandling av oss 50+kvinnor. Ibland kan jag tycka att vi inte riktigt räknas till de som är "inne" eller viktiga. Kan känna att livsåskådning, intressen o.s.v. inte riktigt passar in i de sammanhang där det finns makt och där beslut fattas.

Monica sa...

Jag tror att filmerna väcker massor hos betraktaren som finns och funnits i deras eget liv och så reagerar var och en efter vad de upplevt själva.

Min far som 2011 skulle fyllt 100 år var synnerligen jämlik, blev nog lite hånad kanske av andra män men med den styrka och självrespekt han hade så struntade han fullkomligt i det och jag tror faktiskt han påverkade så andra män i omgivningen tog efter hans handlande fast i smyg så det gladde deras fruar.

Och bakgrunden i hans släkt var mycket stabil och med väldigt goda människor med en tåga och självrespekt och jag ser det går i arv, är fantastiskt intressant och spännande att uppleva. Och för egen del finns det inte på kartan att jag inte skulle kunna eller våga något för att jag är kvinna, nej precis tvärtom tänker jag:-).

I min yrkesomgivning florerar mycket "härskartekniker" men jag brukar ta ned männen på jorden igen och de vill skyndsamt byta ämne för det osar dumhet runt dem och så korkade vill de inte framstå eller att någon ska förstå det;-).

Sen orättvisor och allt, det finns förstås och jag tror inte heller det bara är 50-åriga kvinnor som "uträknas" utan 50-åriga män också. Och kompetensen är så olika, får var och en visa den brukar det leda till respekt så småningom. Kul du hade skrivit på din byrå;-), ja man ska inte tillåta någon att sätta sig på en.

Dinah sa ...

Jag vet egentligen inte vad detta handlar om. Jag halkar in ibland och hamnar mitt i nåt och så är jag borta långa perioder.......

Men jag läste din fina skildring om starka kvinnor, och jag tror att det är så i norrland, att kvinnorna är starka. Jag vet nog bara nån enstaka som låter sig kuvas.

Själv uppvuxen i ett matriarkat (sju systrar och två bröder) där vi sett på bröderna och andra karlar med ett visst överseende. Syskonen som föddes på den tiden då det var finare att få pojkar, och i ett småbruk var det inte bara finare, det var dessutom nödvändigt, och mina bröder som föddes först efter 3 flickor sågs som guds gåva till mänskligheten (av omgivningen)

Min pappa sa vid tillfälle (när flickornas skara utökats betydligt medan pojkarna aldrig blev fler än 2) att "nog hade det varit detsamma om pojkarna också varit flickor". Han ansåg helt enkelt att flickorna gjorde ett nog så gott jobb som pojkarna.

Detta att det manliga släktet har fördelar i arbetslivet - vilket de ju har - tyder väl snarare på att de tillhör de svaga och måste "tröstas" och daltas med för att orka.

SoF sa...

Intressant.
Själv har jag bara sett Kokvinnorna så jag kan ju inte göra någon jämförelse mellan hur man skildrar män respektive kvinnor.

Det enda som jag tänkte på när jag såg Kokvinnorna var bristen på hygien, förhållandet i stallet och att jag inte var speciellt sugen på mjölk efteråt...
Men detta kanske säger detta mer om mig än om filmen. ;)

SoF

Härs och Tvärs sa...

jag brukar lite skämtsamt men på fullaste allvar säga att jag blivit uppmostrad.. fem mostrar, starka kvinnor som peppat och hurrat, förmanat och kommit med kloka ord.

Jag hör deras, och min mammas ord i huvudet ibland.. och nej jag tänker nästan aldrig i genusperspektiv heller