Nere vid grusvägen som går en bit från havet, möter vi (harry och hans matte) ett äldre par iklädda vita frottébadrockar; dom har tagit ett morgondopp och är nu på väg hem igen.
Mannen bär på morgontidningen och en liten glad och yster hund - en yorkshireterrier men utan långt hår, snaggad och sååå fin! -, är också med .., åååå, så sprittig den är; hoppar och skuttar och vill hälsa på harry och det viftas på svansar och vi pratar om hur skönt det har varit nu ett par dagar och sen är det tack och hej.
På parkeringen har två tyska familjer övernattat i sina husbilar.
Och på en balkong ser jag en man utföra gymnastiska övningar.
Han strääääcker armarna mot himlen och böjer sig upp och ner och jag ler för mig själv och tänker på min pappa som var kväll gympade uppe i vår hall.
Nu gör mannen - som nog är i sjuttioårsåldern - samma sak ,,, och jag vinkar och ropar "heja Sverige!"
Kanske är det mannens ihärdiga upp-och-nerböjande som gör att jag plötsligt kommer ihåg programmet från tv 5 igår.
Då satt jag nämligen i fåtöljen och zappade mellan kanalerna när jag hamnade just där - i kanal 5 - och om jag jag säger att båda dubbelhakorna föll i golvet, så är det en underdrift.
Programmet heter "Fråga Olle", jag har aldrig sett det tidigare och det handlade om parförhållanden där den ena/ene är mycket äldre eller yngre än sin partner och det spelar ju ingen roll, men i programmet medverkade en kvinna på snart åttio som glatt och villigt rumlade omkring i sänghalmen med en ung man och det har ju heller ingen betydelse, det som förvånade mig var att det skedde framför kameran!
Och jag tänkte på om detta hade varit min mormor .., eller min mamma ...?
Det var en ...., rättfram kvinna - väldigt rakt på sak och inget hymmel - hon tyckte att detta var helt underbart!
Själv satt jag i fåtöljen och kände mig som en kvarleva från stenåldern.
5 kommentarer:
Jag har också hamnat där en gång alltså på den kanalen och jag är nog från urtiden för jag fattar inte att det funkar.
Jag är annars ganska oblyg men gränsen går på helt annat ställe.
Ja det är verkligen en "tappa hakan"-serie.
Bronsåldern, Järnåldern eller Stenåldern - någonstans där omkring är jag nog också född...
:)
Eva och Sof: ingen människa tror att jag är blyg/pryd, eftersom jag är så pratig och öppen för övrigt .. men det är jag verkligen!
För mig är det ..., ja, det här som visades, ja, det är ofattbart, helt enkelt.
Man får kanske börja kolla lite oftare på 5:an, så man vänjer sig ,-)
Underbar bild tycker jag!
Men jädrans anåda vilken vacker bild!! Ursäkta min svordom men det behövdes nåt rejält att säga.
Skicka en kommentar