lördag 12 januari 2013

Resumé över en dag i livet ...


Mycket att göra på jobbet!

Långa köer .., några turister .., däribland en puttrig dam som blir vrång för att charken stänger tidigare än övriga butiken och tycker att personalen likväl borde montera skärmaskinen (som är rengjord för helgen) och skiva lite rökt skinka till henne och förresten vill hon ha leverpastej från charken också, men charken är som sagt var stängd och personalen har redan arbetat över ..., men det bryr sig damen inte om och läxar upp unga My som blir ledsen och står ute på lagret och har tårar i ögonen.

Själv kör jag repetitionsövningar med M och L.

"Få se nu .., hur mycket får ett brev väga som mest för att det ska vara just ett brev ...,?"
"Om en kund kommer och vill skicka ett paket till Indonesien, vad gör du då?"
"Kan man använda julfrimärken året om? Kan man använda dem till utrikes post?"
"Vad ska man alltid tänka på när man har ett rekommenderat brev?"
"Mottagningsbevis, vad där det ...?"

Sånt.

Och jag fyller upp i fruktdisken, sätter 30% på varor som  håller på att gå ut i datum ..,  fyller på i mejerikylen, prickar av följesedlar och tar mellan varven kassan.

Vid halv nio är jag hemma.
Då bjuder pv på hajmal, som jag knappt visste fanns och definitivt inte i vår frys här hemma och han har gjort potatismos till - allt i en och samma form - och det är bland det godaste jag har ätit på länge!
Vitt vin till.

Livet känns bra.


8 kommentarer:

Steel City Anna sa...

Det kommer jag ihåg, hur ledsen man kunde bli av surkärringar fast man rent logiskt förstod att man inte hade gjort fel själv, när man var yngre. Nu är jag rätt bra på att hantera denna sort, bara jag inte börjar bli en surkärring själv ;) Stackars My.

Ulf sa...

Du har en sån fantastisk förmåga att fånga vardagen i korta inlägg.

Jag kom på mig med att läsa inköpslistan och reagerade på Seltin. Varför vill kunden köpa Seltin? Det smakar inte salt så man får kompensera med större doser och då är ju inget vunnet. Haha så j-a dumt. (Att jag reagerade på det alltså.)

Förstår att maten smakade gott och sätt åt den där dumma kunden!
Trevlig kväll
Ulf

Sven Teglund sa...

Ja, jag håller med Ulf, du är så bra på att beskriva vardagen......i små kort betraktelser.

Tänk att det finns sådana där egoistiska kunder... att de inte förstår hur jobbigt det blir för alla som måste ta emot deras dumheter. Hoppas hon får dålig Karma!

SoF sa...

Lena sa...

Hoppas att det inte är så många, de där egoisterna. Lider med My.

Hajmal är gott! Det äter vi rätt ofta här hemma numera.

Elisabet. sa...

Steel City Anna: med åren får man kanske lite tjockare hud och tar inte åt sig på samma sätt .. men jag minns en gång i lilla kvartersbutiken då en sommarturist blev så vansinnigt upprörd över ett 2 dl juicekoncentratpaket som hade gått ut i datum, att han skällde ut mig högt och ljudligt och liksom aldrig slutade .., jag stod i kassan och försökte hålla mig lugn.
Så snart han gått därifrån, gick jag ut på lagret och storgrät.

Ulf och Sven: vad svarar man på sånt ...,-)) Tack! Orden värmer!

SoF: och hade man kunnat, hade man skickat ett hjärta tillbaka ,-)

Lena: grattis igen på födelsedagen - som var igår -!!

Eva i Tyresö sa...

Fy för ovänliga kunder. De har väl ingen inlevelseförmåga och dåligt med empati.
Kanske dom har autism? man vet aldrig.
Idag äter vi inte hajmal utan färsk torskrom. Ulf vill ha kokt med ättika som hans mor gjorde.
Skivad på smörgås.
Jag vill ha stekt...ja just det som mamma Maja gjorde.
Kram

Steel City Anna sa...

Eva: Av alla människor jag träffat med autism har jag aldrig mött en enda som beter sej så. Visst kan det bli ångestfyllt om en rutin bryts eller det inte finns ett visst märke, men det är värst för dem själva.