 |
| Jag stod vid köksfönstret och tittade ut. Klockan var kring 21.00. |
Och jag har idag badat för första gången i år - i havet -.
Det var övermåttan ljuvligt och står sig vädret i morgon, tänker jag tillbringa ett par timmar på stranden.
Nästa vecka börjar sommarschemat.
Då är det två till nio, eller tre till nio som gäller ..., rast i en kvart (om man har tur ...) och jag minns hur trött man var när arbetsdagen var tillända och man kom hem så där vid halv tio.
Så länge bara njuter jag.
Handlade på Trädgårdscompaniet - inte långt från affären - på förmiddagen.
En liten söt blå Akleja som inte blir mer än nån decimeter .., två Ormöga .., en Trollius - bara för att den fanns i rabatten hemma i Malå när jag växte upp -, mamma hade nån slags känslomässig bindning till dem, säkert från sin uppväxt i fjällvärlden -?
Tre buskar fick också följa med hem och ska planteras i morgon.
I fjol var den magnifik .., den blir nog fin även i år.
Daggkåpan nedanför tar sig också och pv:s rosor skjuter tjuvskott mot väggen - dom ska tas bort i morgon -.
En av rosorna har under vintern gått hädan, den andra är på gång att blomma.
Mot altanväggen växer tre vildkaprifol vilka påminner om somrar på Tjörn .., om maneter ., Ted Gärdestad .., om bad i salta hav och en liten ljuslockig dotter på fyra år som då lärde sig att dyka från den rangliga bryggan.
Vildkaprifol påminner även om en liten nyfödd lillasyster .., om mjölkstinna bröst ., en gul labrador .., kortspel om kvällarna ..., och barnens farmor som ännu var i livet.
Tänk, att man liksom kan ha flera liv i själva livet.
Vilken gåva!
Med stigande ålder, blir allt så mycket enklare.
Ta trädgården, till exempel.
Jag bryr mig inte längre om att det ska vara så precist .., den lilla Aklejan får hamna bland lavendel, stäppsalvia och romansallat - som också trivs bra i rabatten mot söder -!
Och lilla fröken Trollius samsas bland nävor och axveronika!
Om jag någon gång tänker tanken att man borde ha det mera strikt, eller i alla fall planlagt .., så behöver jag bara tänka på Syrien eller att livet är förgängligt - har jag tur har jag kanske tio år kvar att leva, har jag r i k t i g t tur - kanske tjugo år, men tiden går fort .., nej, det spelar ingen större roll var blommorna hamnar i rabatten, men jag lovar att ta väl hand om dom små liven så länge det varar.
Det blir bra ändå.
Och i helgen stundar nog invigning av växthuset.
På r i k t i g t.
Jord och stenmjöl kommer i morgon .., nu är det bara dörrarna som ska på plats.
Härligt!
6 kommentarer:
Här har vi en lika fin försommarkväll. Ljuvlig! Jag har jobbat ikväll också. Helt underbart komma ut till kvällsljuset och alla dofter. Sitter och bara tar det lugnt på balkongen nu. Funderar på om jag ska köpa några tomater eller inte i år. Kul men ett pass när jag inte är hemmavid.
Hej från Sola stan.
Ett så fint inlägg. Jag blir nästan lite tårögd, faktiskt, det innerliga. Och så är det förstås att jag tycker så mycket om akleja och vildkaprifol, förstås. Jag har akleja från frön från föräldrahemmet och två doftande kaprifoler som jag har fått att ta sig från skott som jag norpat över en trädgårdsmur.
Det är så fint det du skriver om livet. Och havsbadet.
Kan du sova sedan, när du kommer hem så där utmattad? På sitt sätt är det väl bra att ha sin pigga tid före jobbet. Den här veckan har jag inte gjort något vettigt en enda kväll, har inte fått ihop tankarna och kroppen efter jobbet.
Kram på dig från Portugal!
Jag tycker mycket om när du skriver att man kan ha flera liv i livet. Härlig metafor för att ta tillvara och också minnas det goda som varit. Jag vet ingen som är så bra på att leva i nuet, se och uppleva allt i varje stund som du. En inspirationskälla är du, Elisabet!
Jag tycker också om det du skrivit. MYCKET.
Men jag planterade ne fin viol--men kaninerna har ätit upp den!!!
Jag blev arg!!!
Men en morgon såg jag dem. Två stora och en liten liten kanin. Otroligt söta.
Jag matar gråsparvarna varje dag och de har ungar nu i massor och ungarna sitter under min Rododendron och väntar på maten.
Men kaninerna borde nöja sih med gräset och maskrosorna. Fast violblommorna var väl för frestande.
Turtlan: köp du tomater! Annars kan du/ni få smaka våra när ni kommer förbi ,-)
annannan: ja, visst är det förunderligt hur somliga växter liksom växer rakt in ens hjärta! Aklejor fanns hemma, men allra mest hos grannen, jägmästaren, han som hade en doktorshatt på spiselhällen. Han hade så många olika sorters aklejor att busslaster med trädgårdsintresserade västerbottningar kom körande och stannade till och spatserade och oooohhh:ade och beundrade!
Ett tag försökte jag hålla ordning på aklejorna, men det går ju inte! Dom dyker upp där jag minst anar det.
Nu struntar jag i vilket .., dom får växa där dom har lust ,-)
Monet: ,-) Men ni är duktiga ni också, minsann!
Eva i Tyresö: vem skulle inte vilja ha violer till frukost ,-)
annannan igen: om man kan sova?
Jo, jag brukar vara mer eller mindre död. Sommartid mer än fördubblas omsättningen .., alla tre kassorna är igång nästan hela dagen .., man hinner knappt ta sig en kopp kaffe .., och sista timmarna förbereder man för morgondagen. Allt som står utanför entrén ska tas in .., buren med ved, fyra blomvagnar modell jättestora, pallar med läsk/toalettpapper .., vagnar med brassestolar och fotbollar .., brödvagnen i frysen ska göras i ordning .., grönsaksdisken .., ja, när man stänger - orkar man knappt gå till moppen - ,-)
Så ..., det är nog inga problem att sova.
Bodil som lägger schemat, har ordnat så jag arbetar oftast varannan dag .., då hinner man (läs: mitt knä) komma igen.
Skicka en kommentar