Här står hon nu, vår Liberty.
Inknökad på vår parkeringsplats framför huset för genomgång och stuvning av utrustning för mer än sexhundra mils körning tur och retur Provence -Sverige under en åttaveckorsperiod i sommar.
Detta är mera makens bästa än mitt, som han har längtat efter detta. Men han är också brickbäraren i familjen och sällar sig till alla som önskar sig den!
Kram från Monet, som också långsamt kommer på benen men liksom en annan bloggare stundtals undrat vart livet bär hän med feber och krånglande mage.
2 kommentarer:
Oj...den var lite större än vår folkabuss...
Ja, man lägger på sig med åren:-)
Skicka en kommentar