Två timmar, kanske.
Mer behövs inte.
Inte för mig.
Och sanden är inte helvetes-het som i Grekland, utan bara "lagom".
Ovanligt kraftiga vågor idag ..., och barn och vuxna som står där ute och inväntar den största vågen.
Alldeles innan vi bestämmer oss för att gå hem, gör jag dem sällskap.
Det är varmt i vattnet .. nitton grader, säger nån .., och saltare än vanligt.
Jag dyker.
Dyker ännu mera.
Vattnet är grumligt .,.tångruskor fastnar i håret.
Pratar med en kund från affären, han som hade så snygg skinnjacka.
Det är många nu som har barn och barnbarn på besök .., många rop på "morfar" eller "mormor".
Lilltösen på bilden, hon i mitten som har vit tröja, ler mest hela tiden, men nu upptäcker hon mamma som har gått ut i havet och inte hjälper det att morfar kommer .., "det är maaaaamma!" hon vill till.
Sen åker vi hemåt.
Pv cyklar, jag moppar.
På klädstrecket hänger baddräkten på tork.
Och den överkörda huggormen som pv såg igår, är försvunnen.
3 kommentarer:
Så gott med något för själen! :)
Här ligger ormskinnen framför postlådorna ännu kvar, och idag tyckte jag att jag såg något som ringlade sig fram, vid stenmuren mot tomtgränsen...
Huvva! Jag tänker på ormarna! Vi har en igelkottfamilj här på tomten .., jag hoppas att dom tycker att orm är jättegott ...,-)
Själv tror jag att det är skogsmården som radat upp våra individer, dödade framför postlådorna, och i just det fallet är han förlåten.
För övrigt är jag själv rätt kvick med rejälaste spaden... ;)
Skicka en kommentar