Elisabet

Kväller ....

Harry och Meja slåss om pv:s gunst. Av Harry syns endast svanstippen, den vita.

Full fart hela dagen!
Började halv nio .., arbetade till fyra och hade fem minuters paus vid tretiden.
Ett ljummet wienerbröd nu också .., ett sånt som var misslyckat, där vaniljkrämen runnit ut på sidan.
(Äter man rejäl frukost står man sig bra .., jag är väldigt noga med det nu, ja, när det är så mycket annat att tänka på ...).

Hela dagen har ägnats åt att fylla på och fylla på ännu mera.
Nu känns det bättre!

Jag har fått överblick över varorna .., kunnat fylla på enorma mängder med varor från kylen .., sorterat och hållit datumkoll - vilket var totalt omöjligt i gårdagens kaos - i morgon blir det rejäl datumuppföljning och det känns bra.

Eftersom jag var den enda ordinarie, fick jag dirigera töserna.
Noeline tog sig an frukten .., jag gräddade nonstop från morgonen och fram till tolvtiden och ändå hann jag inte med .., kunderna formligen s l e t  ljumma småfrallor och ciabattabröd från vagnen!

Vid tolvtiden kom en ung tös som arbetar i charken (sommarjobbare) och tog sig an den biten; grillade kycklingar .., fyllde diskarna .., ja, hon var otroligt effektiv!
Himla bra idé, det där .., att under några timmar ha henne på plats ..., det gjorde mycket för charkavdelningen och jag är övertygad om att det bär sig!

Moppade hem efter fyra och kände mig tämligen nöjd med dagen.
Inte hade jag ont i benen heller!
Obegripligt.

Någon halvtimme senare fick vi oväntat besök av f.d. klasskamraten/bäste kompisen från mellanstadiet, grannpojken (som senare i livet, precis som jag själv, köpte sitt föräldrahem och blev granne på nytt, då tillsammans med den här madamen ...) och hans kvinna Nina.

Båda bor i Åsa, jaha, där körde jag ju förbi när det var pepparrotsknölarinköpsresa.

Bosse gick i min klass i flera år .., jag formligen bodde hemma hos dem .., hans mamma Ann-Britt var som en mamma för mig när min egen mamma försvann till Argentina och hans pappa, Gustav, blev till nån slags låtsasmorfar, särskilt för en liten AP som hängde honom i hasorna för jämnan.

Bosse är sig lik.
Lugn och tystlåten - en typisk norrländsk man - ja, så där som många tror att dom är.
Arbetar i Zinkgruvan utanför Motala.

Samtidigt kom Notarius Publicus och det blev dragning .., mycket prat ute på altanen .., (Gösta berättade om en resa i Frankrike, det var för precis tjugofem år sedan och samma datum .., och hur det firades stort i alla byarna ...), och efteråt har det varit fotboll på tv och jag har ideligen kollat schemat och räknat hur många gånger till det ska bli sån här beställningscirkus .., ååå, det känns gruvsamt!

Nåja, det finns värre saker här i världen.

Och i morgon är Mattias och Peter tillbaka efter sina semestrar!
Ååååå, så underbart!