... så kan man titta på en arton minuter lång - eller kort - dokumentär.
Lite varm i hjärtat blir man.
Och det är många smörgåstårtor, wienerbröd och ostmackor.
Ja, nån med leverpastej också.
Liiite vingligt är det också. Så där mellan varven. Men det löser sig.
Bilden visar när vi bar ut mamma till den allra sista bilfärden.
Det var i april 2008.
Vi som bar var mina barns pappa, Anders, Maria, hennes man Peter, Gösta från Malå och jag själv.
Åååå, vad det kändes bra att följa henne hela vägen!
En liten lintott till Emil bar korgen med blommor.
1 kommentar:
Har nu tittat på dokumentären och som jag älskar att titta på dokumentärer.
Och tårögd då jag ser bilden och läser om din mamma.
Så kärleksfullt och vackert att ni bar hennes kista!
Skicka en kommentar