Ingelas pappa - Tomas Söderström -. |
Bäst med min pappa var att han alltid ställde upp.
Det gjorde han för alla, för släktingar, vänner, grannar och framför allt för oss barn.
Närhelst man behövde hjälp så fanns han där.
Likaså i arbete och i föreningslivet, han såg till att saker och ting blev gjorda. En osjälvisk omtanke om andra och om vårt gemensamma som blir alltmer sällsynt i detta egoistiska tidevarv.
Det andra bästa är att han alltid trodde på oss.
Han sa det inte, men visade att allt gick att lära sej eller räkna ut om man tog sej tid
Man kan nog säga att han aldrig nånsin signalerade något som helst tvivel på att man skulle klara saker och ting. Därför har jag sällan känt någon rädsla eller oro för att inte kunna lära mej nya saker och jag har nästan aldrig tvekat inför utmaningar.
Det har betytt väldigt mycket och är en gåva som jag är väldigt tacksam för.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar