Elisabet

Kväller ....

Idag var vi bjudna till Grimsholmen, eller i alla fall just intill och vem bor då där, jo, där har pv:s f.d klasskamrat från åren i Ljungby - Magnus - med sin sambo en sommarstuga. Det var där vi var.

Av någon för mig outgrundlig anledning är jag ibland väldigt obekväm med att träffa för mig helt okända människor. Och ja, det stämmer ju inte alls, då jag utan vidare kan slå mig i slang med vilt främmande kunder eller andra som jag råkar träffa, men då är det ju liksom på mina egna villkor.

Och vad är jag orolig för?
Jag har verkligen suttit och grunnat på den biten.
Är det att jag ska känna mig på nåt vis underlägsen?
Kanske. Lite så kanske.
Men nu är vi ju alla pensionärer och tillbaka på ruta ett, så då spelar det ju ingen roll.

Kanske är det också så att det ibland kan bli så att pv - när han träffar gamla bekanta - så har man noll koll och det kan lätt bli så att man känner sig som i ett annat universum. Det pratas segelturer och minns du när vi var där eller där och man går fyrtio år tillbaka i tiden.
Men så är det ju för pv när jag möter såna som jag har känt halva livet.

Magnus sambo Linda visade sig vara ett under av vänlighet!
Sånt betyder ju också så mycket.

Det bjöds på två olika sorters pajer; en helt vegetarisk med massa tomater och nån slags tomatsås med olika kryddor (däribland timjan som jag tycker så mycket om, men inget för friherrinnan, hon får ont i magen av just timjan) och så den till höger, med köttfärs, gräddfil och lite annat. Å, så gott det var!

Den här bilden har jag laddat upp från Falkenbergs hemsida, men så här ser det ut. Men hitom alla stenar är det vanlig strand där massor med kor gick vid vattenbrynet.

Lite längre bort, norr om dom där stugorna som syns, fanns en ljuvlig liten badvik.
Jo, dit ska jag verkligen ta barn och barnbarn när dom kommer på besök!

Så här är det nu, bara ännu mera vår, nästan sommar.
Askens löv har börjat visa sig och nu är även eken på gång, den utanför tv-rumsfönstret.
(Bilden visar en tavla av Sven Ljungberg).

Ingen av oss ska arbeta i morgon, men jag har ett pass på lördag.
Innan dess måste jag åka till affären och se hur man fixar med salladsbaren - man ska tydligen göra nånting med hjälp av handdatorn - kanske räkna ut hur mycket som sålts! Ja, det måste jag i alla fall fixa, för det är bara Signe (ganska ny) och jag själv som ska kampera ihop på kvällen.

Allt mer börjar jag känna mig som ny på jobbet; det är så oerhört mycket som har förändrats, ja, det är som att komma till en ny butik.

I morgon ska friherrinnan fira sin morbror som fyller åttiofem år (och är sååå pigg och ser ut att vara minst tio år yngre!) och själva ska vi ha Eva från Tyresö med sin halvlånga man på middag.

Ja, ungefär så.
Nu ska jag skutta runt och titta in hos er bloggvänner.