söndag 7 juni 2020

Söndag ...


Det har varit en ganska seg dag idag, med omväxlande väderlek ., ömsom sol och ömsom molnigt och till och med lite regn. Vad har här då tilldragit sig?

Ja, vi har kört in till Flygstaden och handlat diverse viktigheter på Krauta ., tittat in på Rusta och köpt billig kattmat ., handlat till vännerna som kommit till sommarhuset och nu isolerar sig där .., vi har sovit en stund i uterummet .., och pv har varit igång med trädgårdstrimmern och då kan det se ut så här efteråt, ty se, då började han med gräsklippning nere vid vägen i stället.
Nåja, jag ska gå ut och se vad som ska vara kvar.


När vi lämnade varorna hos Eva och hennes halvlånge man, lade sig Harry i rabatten där det var lite skugga. Oj, så glad han blir när han upptäcker vem som kommit! Och alldeles SÄRSKILT glad blir han över Den Halvlånge.
Älskade Harry! Han blir allt gråare om nosen.
Hur många år till får vi ha kvar honom?
Nio nu.
Oj, så han har åldrats senaste halvåret.
Ser betydligt sämre än tidigare.


När vi går ut med Harry tar vi ibland stigen som löper från gavelsidan av huset och ner mot Ejdervägen. Då ser det ut så här. Stigen är kantad av flera lönnar som är såå fina på hösten!


Och tittar man genom lövverket, ser man det vita huset med grått tak.
Där bodde tidigare Arne och Ingegerd, men Arne finns inte mera och hans hustru har sålt huset och flyttat till Hestra och nu bor här en ung familj från någonstans i Halland. Inflyttning igår, som det såg ut.
En gång har jag mött dem.
Jag kom cyklande och såg dem gå omkring lite på tomten, så jag stannade till, hälsade dem välkomna och presenterade mig.
Det blir nog bra.


Ibland går man ner - eller upp - den vanliga vägen.
Nästa helg kommer sommarhusgrannarna och blir nog här i en dryg månad. Av bara farten drog pv fram med trimmern även vid deras nyponroshäck.
Och Harry står och väntar på matte som utlovat middagsmat.


Uterummet skänker sån otrolig glädje!
Efter att vi lämnat över det som handlats, fick jag en jättebunt med tidningen Vi, plus Vi Läser som ju är lika underbar lektyr! Vilken lycka! Och så DN då, med mängder av dödsannonser och en sååå välskriven artikel om konstnärinnan Karin Broos, författad av Sandra Siskalo. Hjälp, så ljuvligt denna journalist hanterar orden!


Intill soffan Ektorp står en kruka med lavendel.
Egentligen står den utanför, i det fria, men ibland tar jag in den, just här.
Kan ni tänka er glädjen i att ligga där och läsa dagstidningen, lyssna till härlig musik och höra surret från humlor som irrar runt bland lavendeln!
Ljuvligt, helt enkelt.


Och så gjorde jag nånting idag som kommer att underlätta tillvaron.
Den vardagliga.
Vi har massor med olika sladdar .., det är till att ladda mobilen, sladd till att ladda min stora powerbank .,. en laddare till Bose-högtalaren och en sladd till min bärbara dator, ja, sen till pv:s alla prylar som laddas.
Ibland blir jag halvt tokig på att hitta rätt sladd.
Men inte nu längre.
Såå mycket enklare det hädanefter kommer att bli!
Ja, så har det varit här i landet Halland.
I alla fall här i det gula huset.
(Glömde att vi igårkväll var bjudna på ankbröst hos friherrinnan. Smarrigt och trivsamt som alltid!)

12 kommentarer:

Turtlan sa...

Ja jag kan förstå att ni gillar uterummet. Härligt ställe! Ute men ändå inne.

Sladdar är ett otyg. En sladd som passar allt kan vi väl drömma om. Jag köpte en lång och bra laddsladd till min iPhone på Ikea. Ca 1,5 meter gissar jag. Originalet är lite väl kort tycker jag så denna blev så bra så. Gissar 79 kr eller Ngt sånt. Låg vid kassorna. Själva stickkontakten ingick inte men den ”gamla” passade ju.

Ha det så gott i junikvällen.

Elisabet. sa...

Turtlan: håller med, angående sladdarna! Har numera enbart långa sladdar till min Iphone, men dom håller ju inte i evighet, tyvärr. Nåja, nu sa det iaf bli ordning och reda på eländet och lätt att hitta rätt!

mossfolk sa...

Men åh så fint det ser ut i uterummet!
Och vad härligt med syrén i full blom. När vi var på utflykt igår noterade jag att flera syréner fått bruna blommor, men när man tittade närmare såg det nästan ut som om knopparna torkat... Idag upptäckte jag att detsamma hänt vår syrén. Halvt utslagen för att sedan torka. Lite trist förstås, men den hann i alla fall dofta ljuvligt innan det vissnade.

Elisabet. sa...

mossfolk: ja, men nu är syrénerna på sluttampen! Här på tomten vimlar det av syrénbuskar, ljusare och mörkare lila och någon enstaka vit. Jag ÄLSKAR dem!

Cecilia N sa...

Sladdlappar är otroligt bra.
Under en period hade vi många svarta sladdar på ett ställe, men någon kontakt för lite. Så somlig sladd sattes i när den apparaten skulle användas. Men vilken skulle tas bort?

Elisabet. sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Elisabet. sa...

Cecilia N; precis! Men nu blir det andra bullar av här!

Bert Bodin sa...

Laddplattor är bra att ha, även om laddtiden inte blir lika kort som med sladd.

Men att bara lägga telefonen där, när man t.ex. står och lagar mat, är bekvämt. Man behöver inte telefon i alla lägen. Dessutom - om det ringer, så är det bara att lyfta luren.

Elisabet. sa...

Bert Bodin: laddplattor ..? Nu får jag kolla upp det hela.

Elisabet. sa...

Bert igen: men när jag googlar på den, så står det oftast att dom laddar just snabbt och du skriver att dom är långsammare än med sladd?

Bert Bodin sa...

Kanske beror på att jag med sladd använder s.k. snabbladdare. Vid brådskande tillfällen.

Anonym sa...

Har för mig att man nån gång pratade om standardsladd som skulle passa alla apparater och märken. Men det blev visst inte så tyvärr. ellem