Elisabet

Minns i november ....

... en annan slags november, då, för fyra år sedan då vi under några regniga dagar, besökte Skagen, på Jylland. Då var allt annorlunda. Ingen pandemi .., Donald Trump hade ännu inte blivit vald till USA:s president .., mitt tredje barnbarn hade då ännu inte kommit till världen, ja, var väl knappt påtänkt. Och kepsen som pv har på huvudet, den har han tappat bort. 

Den röda pilen på den första bilden, den visar den supergoda vaniljkakan som vi kalasade på .., det här var i Svenska Sjömanskyrkan i Skagen. Kyrkan låg liksom lite dold bland strandråg och gräs.

Nu  har det gått fyra år.

Det är fredagmorgon och vi sitter i soffan och tittar på Morgonstudion och irriterar oss på den totala åldersfixeringen i svensk tv. Joe Biden utmålas som en gamling på väg till ett gruppboende (ja, han ser lite "stappelfött" ut ibland, men ändå) och jag tänker att han är jämnårig med min äldsta syster, ja, till och med ett år yngre och redaktionen för 

Morgonstudion vill väl poppa upp sig lite och i panelen idag sitter en ung man (USA-expert, säger han sig vara) som avslutar samtalet med att säga "love you!" till programledarna.

(Ja, helt rätt, jag känner mig - kanske också är - som en urtidsödla!)

Det är min syster på bilden. 

Klok och synnerligen allmänbildad, trots sin "enormt höga ålder".

Mera?

För fyra år sedan bodde ännu friherrinnan i det som en gång var hennes barndomshem. Och här har hon - i november 2016 - bjudit oss på "Fattiga riddare" och kanske var det kyligt ute, hon har eld i kaminen. Nu ..., långt senare, bor hon bara ett stenkast därifrån och om några månader kommer hennes väninna A-M att flytta ner och blir då granne med friherrinnan; dom kommer att bo i samma huslänga där det nu ska byggas två nya lägenheter. Vilken glädje för dem båda! 

För fyra år sedan såg det ut så här hos Eva i Tyresö. 

Här hos oss - idag - är det varmt och skönt ute och jag ska absolut ta ett dopp. 

Och så har jag tänkt att Lena Hallengren blir allt mer säker i sin roll som socialminister och vi log unisont när hon gav en "hemifrån-intervju" och hennes hund (som inte syntes i bild) började gny .., precis som min systers dalmatiner gör när matte ägnar sig åt nåt annat, särskilt telefonprat.

Ännu en bild.

Är det nånting jag tycker att danska blomsterhandlare är bra på, så är det att göra fina exponeringar. 

Som dom här, till exempel.

Såja. 

En riktigt fin fredag önskar jag den som kikar in här en stund!