torsdag 21 januari 2021

Äntligen!


Ja, det är inte så att jag är så naiv att jag inbillar mig att världen på en gång blivit så mycket bättre och att man kan sluta att hålla andan vad beträffar USA, men ändå .., det känns så mycket lättare! 
Däckade totalt igårkväll och hade sån huvudvärk (i pannan, kanske all spänning) och stööp i säng flera timmar tidigare än vanligt! 

Vaknar till detta. 
Inget regn. 
En dovt blå himmel, den sortens himmel som jag bara älskar och som påminner så mycket om nånting hemifrån - oklart vad - men det var såna gånger jag brukade sitta nere vid sommarstugan, på räcket .., bara sitta och titta rakt ut och låtsas att jag red på prärien. 


Tar Harry på promenad längs havet, till lilla hamnen, den här i Stensjö. 
Vinden i ryggen och min rosa toppluva hamnar i kappfickan. 
Upptäcker tre fjolårssvanar - gråspräckliga - vilka simmar tillsammans inte långt från land. 


Har planer på att gå Kvarntorpsrundan, men skippar det hela. Förr kunde man gå längs grusvägen i stället för ute på kustvägen, men nu används den förstnämnda till träningsbana för hästtränaren som kör med sulky just där, så vi vänder helt enkelt och går samma väg tillbaka. 
Det blir en kortare sträcka, men helt okej ändå. 


På hemvägen blir det våldsam motvind .., mössan åker på igen och jag ångrar att jag inte tog med mig snytpapper.(Måste vara ett ålderstecken, detta att man snorar mera!) 
Min äldsta syster har alltid papper i fickan och jag fattar inte varför jag inte lär mig! 

Inte en enda människa möter vi - inga djur heller - och halvvägs hemma slår jag mig ned på en sten och tittar ut över havet. 
Harry sitter vid min sida .., tittar lite på svanarna och blir rastlös. 

Och så är vi hemma. 
Hör talgoxe-pjup och fyller på med frön ... nötväckan är först på plats som alltid .., jag lockar på harry och vi hinner knappt innanför dörren så kommer regnet. 
Ösregn! 

Jag tittar på klipp från presidentinstallationen igår .., tre presidenter som önskar den nytillträdde lycka till (en av dem - Bush - dessutom republikan!!) och läser på nätet att SVT:s - i mina ögon - eminente reporter Fouad Yosefi nu återvänder till Sverige och fast tjänst på utrikesredaktionen. Så synd! Jag tycker att han varit sååå bra! 


En annan som också återvänder till Sverige är suveräne SR:s Fernando Arias som huserat i New York, men nu ska arbeta med annat inom Sveriges Radio. Så bra han har varit, inte minst i USA-podden!

Wikipedia skriver:  Fernando Arias, född 1982 i Guatemala, är en svensk journalist som för närvarande arbetar som Sveriges Radios korrespondent i New York. Fernando Arias är utbildad på Biskops Arnös folkhögskola. Han har också studerat socialantropologi, ekonomisk historia och medie- och kommunikationsvetenskap. Han har arbetat på Sveriges Radio sedan 2010, först två år som reporter på P4 Gävleborg och efter det på Ekoredaktionen.


Amy Klobuchar höll ett tal innan det var dags för själva installationen och oj, vilken talare och vilken utstrålning och passion hon kom med! Hon var ju en av presidentkandidaterna innan Joe Biden blev utsedd till vinnare. 

Ja, ja. 
Detta om valet.

Och nu .., en härlig linsgryta (smak av Indien) till lunch .., harry som sover med frambenet i vädret .., sigge i Gunnars Rum .., och afrikanska trummor från Spotify. 

Ja, det är väl detta som kallas livet.

2 kommentarer:

Bert Bodin sa...

Gubbsnuva kan även käringar ha.

Själv är jag drabbad av samma fenomen, plus torra ögon, vilket får dem att svämma över(???) när jag går i motvind. Inte undra på att de blir torra då. All tårvätska rinner ju ut!

Pappersnäsdukar i fickan - jojomän!

Elisabet. sa...

Bert Bodin: men ögonen klarar jag - än så länge - är det väl bäst att säga!