Undrens tid och så vidare ....
Plötsligt händer det!
Vännen Eva från Tyresö ringer och efter allt prat .., det som handlat om den senaste sjukhusvistelsen och om barnbarnet Erik som är hos dem och övar sig på matematik (Den Halvlånge, f.d. lärare på KTH, är icke allenast morfar, nej, han bistår Erik med matteträningen) och om vädret och om julkortet som kommit, ja, när allt det vanliga är avhandlat, säger Eva - denna förut så totalt icke-sportintresserade kvinna - att hon igårkväll tittade på finalen i fotbolls-VM.
Det är knappt att jag tror mina öron!
Jodå. Så var det. Middagen intogs inte vid matbordet, utanför fram tv-apparaten, allt för att inte missa något av matchen.
"Och jag ÄLSKAR Messi! Han är så fin och det var så roligt att dom vann!" säger hon lyriskt.
Det låter nästan som hade hon skådat ljuset.
Och läser du här Eva, så vet att: I love you!
3 kommentarer:
Hahaha! Det ljuset lär jag aldrig få skåda! Men igår med två konserter där jag hamnade mitt emellan två strålkastare, hade jag det rätt ljust och varmt och skönt 🥰🎶
Bloggblad: ja, detta var det absolut SISTA jag hade väntat mig från den rara Eva! Själva har vi tittat från första till sista dagen och funderar nu vad vi ska ägna kvällarna åt?
Vi har ju bestämt oss för att nu får det bli cricket från Indien. Långa pauser för te/kaffedrickande och hundpromenader, i dessa matcher som kan pågå i evigheter (nästan).//PV
Skicka en kommentar