Gårdagen ....
torsdag 1 oktober 2020
onsdag 30 september 2020
Sista dagen i september ...
Dagens fönster ...
Cecilia i Houston berättar ....
"Tack för tipset om Kvitterappen! Den finns för nordamerikanska fåglar också så den ska jag testa. Jag börjar bli bättre på att känna igen fåglar här men är riktigt usel på fågelsång. Det finns andra bra appar (tex Merlin Bird ID)om man vill se bilder, filmer och höra sång, men det verkar inte lika lätt att öva på att känna igen sången som med Kvitter appen.
På tal om fåglar så var vi och tittade på flyttande rovfåglar för 10 dagar sedan. Det finns ett ställe här i Texas, Smith Point (ca en timme härifrån), som ligger så geografiskt till att rovfåglarna strömmar igenom där på väg från Kanada och östkusten ner utmed Gulfkusten mot Mexico och vinterdomänerna.
Dagar med nordlig vind kan vara fantastiska och när vi var där senast hade vi tur och det var tusentals (!!) rovfåglar som flög förbi. Fantastiskt. Under flyttsäsongen så är det en man där som räknar dem varje dag för Gulf Coast Bird Observatory. Jag kan inte hålla isär alla hökar än :-), men det är roligt att träffa de som kan, för de delar gärna med sig."
https://www.gcbo.org/avian-research-and-monitoring/smith-point-hawk-watch/
//Tack som delade med dig, Cecilia!
tisdag 29 september 2020
Sällskap ...
måndag 28 september 2020
Och så var det ny vecka igen ...
Och dagens fönster ...
... finns i ett uterum i landet Halland.
Det är måndag idag och pv, som egentligen har ett eftermiddagspass på skolan, är fri, då det skulle handla om klassföreståndares uppgifter och nåt sånt har han inte i år.
Då putsar han fönster i stället.
Här v i m l a r av spindelnät och allra helst på fönstren! Lägg därtill när det blåser västliga vindar och saltet kommer farande från havet till .., en heltidsanställd fönsterputsare kanske blir melodin om jag någon gång vinner på det Tips jag aldrig spelar på.
Dagens dörr ...
"Since I remember how much you like old doors and windows .., here to you, this wonderful door in the Brindisi countryside, Apulia".
Så skriver Gino L.DiMitri och jag säger t a c k och vilken vansinnigt härlig färg på dörren!
I februari 2015 fick jag ett annat - ett grönt - fönster från denne Gino och då skrev jag så här:
"Hur kommer det sig att man får en bild av människa man aldrig har träffat - en man i Italien -? Ja, förmodligen för att man hamnar i nån slags bekantskapscirkel eller inte ens det .., långt ute i facebook-periferin når tentaklerna och så plötsligt vet någon att man tycker om fönster och så, en snöyrig måndagmorgon i slutet av februari, kommer ett vackert fönster susande genom rymden och landar i landet Halland."
Dagens fönster ...
söndag 27 september 2020
Ni kan väl hojta!
Barbro i Uppsala och Monet berättar att min blogg har krympt, ja, halverats i storlek.
Hur många upplever den på det viset?
Och när började det?
Det knepiga är att Bert Bodin i Luleå (ögonblick i norr), för honom är den som tidigare.
Ps. Jo, nu ser jag att på pv:s padda blir den också på det viset - mindre -. Någon kunnig person som har en aning vad det beror på? Ds.
Guldstjärnestunder ....
Dagens fönster ....
lördag 26 september 2020
Lördagstankar ..
Dagens fönster ...
fredag 25 september 2020
Nästan helg ...
Men själva innebörden av "helg", den har ju förändrats i och med att yrkeslivet upphörde. Har man i hela sitt vuxna liv arbetat varannan helg - även storhelger - så blir såna här lokalradioutrop som "ååå, nu är det fredag, vad ska ni lyssnare ägna er åt i helgen!?" helt meningslösa, för ens eget schema bara rullar på.
Nu, som pensionär, innebär helg .., just ingenting.
Igårkväll kändes det i alla fall n ä s t a n som helg. Eftersom vännerna från Tyresö snart låser sommarhuset och säger hej och tack för dom här månaderna, bjöd vi dem på middag. I flera timmar blev vi sittande i uterummet (öppna fönster, öppna skjutdörrar .., en katt och en hund som gick ut och in) och det blev som vanligt himla trivsamt.
Fredagsfönstret ....
torsdag 24 september 2020
Dagens fönster ...
På kvällen ....
Det var igår alltså .., körde vi till Haverdal och tog ett kvällsdopp.
Bråttom var det, ty solen var på väg att tacka för sig.
Vilken ljuvlig sensommardag det då hade varit! Eftermiddagsfika hos Ecke och Britt och där var även tvärs-över-gatan-grannen Birgitta och kanske blev det sommarens sista "grannfika"?
Om detta - höstens ankomst - pratades det en hel del och vad det betyder. En tänker sälja sin lägenhet och vill flytta närmare in till stan .., Ecke och Britt berättar om hur annorlunda deras tillvaro är här, ute i sommarhuset/stugan, såå mycket mera frihet - och det pratades om pv:s jobb i höst (tre i sällskapet har varit lärare) .., och jag berättade om min före detta arbetskamrat Gerda - underbara, goa, rara Gerda - som hämtade sin man från en dans och så där gick pratet.
Harry låg i skuggan under ett träd och lyssnade förstrött till det hela. Eller så längtade han bara efter löptiken Alice - det är nog det mest troliga -
Och så vid halvsjutiden, blev det då ett dopp i havet. Någon timme blev vi kvar hos vännerna från Tyresö (som också snart tackar för sig och blir borta hela vintern) och då blev det prat om böcker. Vi kom av någon anledning in på tidvatten och hur det skiljer sig runt jorden och då hamnade vi i Lyme Regis i sydvästra England, där jag en gång var på semester med AP och d å ..., kom vi in på fossiler, vilket var typiskt för just Lyme Regis.
onsdag 23 september 2020
tisdag 22 september 2020
Tycker jag om ....
Dagens fönster ....
måndag 21 september 2020
Ny vecka ....
Måndagsfönstret ....
söndag 20 september 2020
Söndag ...
En lugn dag. Läser DN .., (mest intressant var reportaget om Tom Alandh) .., tittar på dödsannonser .., (hittar en vers som Hasse Alfredsson skrivit och tänker att den var ju helt underbart fin!) .., kollar tv-tablån (finns det några människor som gör det numera, ja, förutom jag själv då ..?) ..., och så dricker vi tolvkaffe.
Vi sitter i var sin del av soffan Ektorp och jag lyssnar till Henrik Frenkels poddcast; en intervju med drottning Silvia och det handlar om Alzheimer, ja, demens i allmänhet. Det blir ett program med mycket igenkänning från min mammas tid .., men också av glädje och en hel del klokskap. Ett bra samtal, var det. Och jag tyckte om att H.Frenkel stod på sig vid vissa frågor, han backade inte. Eller: han backade och ställde frågan om igen.