"Som en karl ..." 

Vi har sett små filmsnuttar där 4-åringen går bakom sin pappa och vi kan ju solklart se hur han försöker gå PRECIS som pappa .., händerna i fickorna och samma gångstil. 

Och när jag satt ute på stentrappan, så där som jag så ofta gör om morgnarna, då kom han och slog sig ned intill mig .., och jag tänkte att .., ja, precis samma sätt att sitta som sin pappa. 

Och här som Doktor Eikedahl som hjälper farmor med  plåstret. 

 Nu ska hon som är farmor (och mormor) ta sig ett morgondopp! 

Och Harry .., han ligger i hallen på mattan och spanar efter husse och kanske också efter Charlie och Steven, vilka nu inte längre är på besök.

Dagens fönster ...

... fångades av AP för flera år sedan - jag snavade över bilden i jakt på något annat - och log åt texten, där Anna berättade att hon hade haft besök av kompisen Fia som genast tog sig an att ansa Annas pelargonior. Denna den härliga Fia är lärare och vet förstås hur det ska vara ,-). 

En läcker rosa bil skymtar i bakgrunden. >/div>

Fredag ..., blomster, grattis Bettankax .., och DN:s quiz.

Strålande solsken  - födelsedag för underbara bettankax - (GRATTIS!) och absolut vindstilla; det är vad denna den sista fredagen i juli bjuder på. 

Tar Harry på tidig morgonrunda, men allt han bryr sig i är doften av löptikar.

Småkaniner springer av och an och kors och tvärs över vägen. 

Ser små bestånd av almöke/mjölkört/rallarros - bara att välja - samt smörblommor och gulmåra, den som doftar så gott. 

Och björnbären är på gång. 

Nutidsquizet gick bedrövligt dåligt; det märks att vi har haft gäster och inte ägnat oss åt tidningsläsande eller Rapport/Aktuellt som vanligt. Ynka FEM rätt! Så eländigt! Nåja, bara att ta nya tag.  (Bilden visar vad som finns i vårt växthus. Jag tror att det var vitlök kanske .., som sattes förra året och nu blommar så här fint ...?)

Och till min namne i Helgerum som förärade mig en omgång tomatfrön av sorten Ponderosa, kan jag meddela att nu översvämmas växthuset av gröna tomater! 

Tack och tack och tack!

 

Dagens fönster och lite till ....

Det var igår som jag av pv ombads att köra till församlingshemmet i Harplinge, ja, i akt och mening att hämta ut nyckeln till sockenstugan där Vägföreningens möte ska hållas i eftermiddag. 

Harplinge kyrkogård - legendarisk för hur vacker den är, och annorlunda - har jag besökt, men aldrig församlingshemmet, där även pastorsexpeditionen ligger. 

Och det var där jag fångade det här fönstret. 

Under tiden skulle några papper skrivas ut och jag frågade om det var okej att ta sig en titt i lokalerna? Inga  problem! 

 

Det som först påminde om ett litet rökrum (vem minns inte dessa små pytterum, inpyrda av rök och överfyllda askkoppar!?), visade sig vara ett samtalsrum. 

Vackra färger och vilsamt var det!

Jag blir lika förvånad var gång jag upptäcker såna här bilder i våra kyrkor. Å andra sidan är jag ju ingen trogen kyrkobesökare, så måhända har det här förekommit hur länge som helst? 

Om det stör mig? Inte alls. 

Själva samlingslokalen såg ut som alla andra församlingslokaler jag sett .., en mängd bord och stolar och så, där längst framme, ett slags altare med vackert träsnitt/snideri av Erik Nilsson, född i Harplinge. 

Hans far hade snickerifabrik och som barn började Erik - i Döderhultarns anda - att skära till figurer av överblivna träbitar från verkstaden.

Jag förstår inte varför det så ofta saknas information om vem konstnären/skaparen är .., det är så nästan överallt. 

Måhända tycker man att en liten plakett med förklaring/namn skulle störa eller skämma själva verket, men det tycker inte jag.

Nåväl, här visste personalen besked!  

Likadant med den här målningen .., den sitter på väggen i samtalsrummet. 

Nu ringde jag för en stund sedan till pastorsexpeditionen och frågade den vänliga kvinnan i receptionen om hon möjligen visste vem som målat tavlan? 

Nej, ingen aning .., men hon var så serviceminded så hon tog ned tavlan och läste på baksidan, där det tydligen finns viss information. 

"Jag kan väl ta en bild och sms:a dig?" föreslog hon. 

Det kallar jag att vara vänlig! Nu inväntar jag  bara svaret.

Och här kom det! Tack Tilda för hjälpen! Konstnärens namn var (eller är) alltså Enar Johansson och titeln är "Skökan i Geriko/Jeriko". Här har jag länkat till en annan blogg, där man får veta lite mera om denne konstnär Enar Johansson.

På hemväg stannade jag till vid detta vackra. 

Gult och blått och moln! Senare kom regnet och det har nu regnat sedan igårkväll, ja, nästan utan uppehåll. 

Pv förbereder inför styrelse/årsmötet, men mest inför nattseglingen förstås. Den Äldsta tränar på gym .., svärsonen ägnar sig åt Sudoko och tre hundar vilar efter Margret-Ingerrundan. 

Själv sitter jag här. På spisen kokar polka,- och rödbetor (ska gratineras med getost och pinjenötter) och ikväll blir det endast Harry, Sigge och jag själv kvar här hemma. Några dagar av egentid.

Sommartid ....

Sommartid och blåklockstid. Och tid för renfana och kungsljus och ännu finns inte-utblommad trift nere på ängen, innan havet. I rabatten är det inte mycket som blommar. Trädgårdslysing, någon halvt vissnad lilja .., men alla klematisar håller stilen, om än inte som förra sommaren. Upptäckte en säger EN enda vit ros som blommar i rabatten.

Röllekorna har kommit. Och styvmorsviolerna, förstås. 

På den delen av tomten där vi låter gräset växa fritt - där familjen Skata promenerar var morgon och gör mig så väldigt lycklig - där är det ingen större blomsterprakt, förutom dom där små styvmorsviolerna och så annat som jag ännu inte kan namnet på. 

Ägnade en del av förmiddagen åt att klippa gräs på gavelsidan mot öster. 

Stod också inne i vardagsrummet och tittade ut mot den inbyggda altanen (den som aldrig blir påbörjad ens), där Sigge huserar dagtid (inte instängd, men han sover mest hela dagarna där) och upptäckte då en liten mus som sprang på fönsterbrädan där inne. Det gjorde även Sigge; upptäckte musen, som inte längre är en mus, utan befinner sig i Sigges innandöme. 

 

För övrigt? (Bilden från en semester i Grekland, tillsammans med Emil).

Jo, pv har för närvarande endast två saker i sitt huvud; det ena är golf (där det har gått si-så-där, men använder man klubborna kanske tre gånger per år, blir det måhända inte bättre än så ..?) och det andra är segling. 

Om det blir som han tänkt sig, seglar han, hans bror och två andra män upp båten till Bohuslän natten mot fredag eller kanske lördag och så vill väl samme pv att jag ska köra upp bilen och ta med Harry och segla några dagar, tills hans bror med sällskap tar över. I fem dagar ska dessa då göra den bohusländska skärgården och  s e n   ...., hoppas pv att vi kan segla ytterligare några dagar och så är det ju till sist dags för bröllop i Karlstad. 

Det är  vad han tänker sig. Jag har ännu inte bestämt mig för vad jag tänker. 

Ännu mera för övrigt ska vi snart - Den Äldsta och jag själv - ta bilen till golfkrogen och där inmundiga Sydfransk fiskgryta med aioli. 

Pv ringde nyss. 

"Vi har bara två hål kvar, så vi möts upp klockan 13.00 ...", sade han.

Så blir det.

Dagens fönster ...

Så här skriver  avsändaren, som är Maja från Tyresö - dotter till Eva och den halvlånge. 

"Tyckte om detta fönster, gardinen och kannan. (Bilden här under)  Övervåning i ett bebott eternitplattehus. 

Kunde inte komma närmare, så det kanske blev för suddigt. 

Huset står i Undersåker med fantastisk utsikt över Indalsälven. 

Där är vi nu. Karin orienterar. 

Hälsningar från Maja."

Tisdag ....

Strålande solsken, men blåsigt. Bilden togs igårkväll vid det enda doppet och vi var bara tre som vågade oss i. 

Eller ville bada. 

Det var sonen och Elliot och så jag själv. 

Ljuvligt uppiggande, men inte så varmt. Nåja, ångrar man någonsin ett bad? Nej, det är omöjligt. 

På väg hem från badet. Alltid dessa tävlingar. 

"Ska vi se vem som vinner ?" säger Elliot. 

Och det springs och springs och springs och jag går där bakom och blir varm i hjärtat när jag ser småkalsongerna och småbenen som pinnar på som lärkvingar. 

Ork finns det, ja, liksom hur mycket som helst!

Nästan hemma tittar vi på den lilla myrstacken, den där ihärdiga små myror pinnar på av och an, till synes helt planlöst. (Men jag förklarar att så är det ju verkligen inte).

"Hur vet du det farmor ...?" säger 4-åringen.

Jag fångar stunder att minnas .., som idag på förmiddagen när doktor Eikedahl, 4 år, hjälpte sin farmor att sätta plåster på vänster stortå. 

Efter min covidsväng förändrades mycket som har med kroppen att göra. Orken har ännu inte återvänt som tidigare .., jag blir fort andfådd och darrig, enorma mängder med hår ramlade av - men kom tillbaka med besked - och naglarna, framför allt på fötterna, blev sköra. 

Min stortånagel har snart försvunnit helt och det ser inte så där himla trevligt ut, därav plåstret. 

"Farmor, har du såna här fina  plåster ., har du köpt dem själv ..., farmor ..? Farmor, gör det ont när jag sätter dit plåstren .., ska du ha två stycken .,. farmor, jag kan hjälpa dig att ta fram dem, det är ganska svårt .., titta, nu fixade jag det!" 

Sen sitter vi tillsammans på stentrappan; han på min högra sida. Han tittar på ärret efter min handledsoperationen .., vi pratar om myntan där en humla söker frukost och jag säger att nej, man ska inte fånga humlor, dom ska man vara rädd om, ja, flugor också för den delen och man behöver absolut inte döda getingar, alla dessa behövs!

Och så plockar jag några myntablad som vi smakar  på. 

"Känner du ..? Det påminner lite om tuggummi ..?" säger jag. 

Det tycker  i n t e  mitt sällskap. Han tycker att det är nästan äckligt och spottar ut det lilla myntabladet.

Ungefär så har vi det. Och ikväll vänder dom söderut igen, men Den Äldsta med make och hundar, blir kvar i alla fall tills i morgon. 

Vilken sommar detta har varit - so far -. 

Så mycket familjeliv. Så mycket värme och kärlek. Så oändligt mycket att vara tacksam för. 

Dagens fönster ...

... fångades i Porto av trogna fönsterfångerskan annannan och så här skrev hon: "Fönster från Porto. Fick fånga dem i farten på stadsvandring med en snabbfotad guide, så det blev lite snett!!"

Jag svarade kaxigt: "Tack, att det är snett ordnar jag!" 

Och en stund senare: "Trodde jag ,-). Det spelar ingen roll."

Fick nytt svar: Nä, det gör det verkligen inte! Det är svårt att få det rakt när man fotograferar fasader framifrån från andra sidan gatan, för det är sällan man kan stå på precis rätt plats, på grund av parkerade bilar, lyktstolpar etc, 

I Porto sluttar ofta gatan också, men just här var det faktiskt plant."

Suset ....

Måndag och skyfallsliknande regn! Den Äldsta som vid tiotiden är ute med sina två hundar, kommer hem och liknar mer en dränkt katt än något annat. Samma sak med husets två herrar vilka mätt sina talanger  på Holms golfbana.  
Jag frågar hur det gick?

"Jäkligt bra från början, men sen bar det iväg utför ...", svarar pv. 

Svärsonen tycks belåten, rent av väldigt belåten. Alltså förstår jag vem som hade det resultatet.

Själv fixar jag två ganska stora skink, - och broccolipajer och senare blir det lammfärsbiffar fyllda med fetaost på agendan. Tur att vi alla fyra gick till sängs rekordtidigt igår - klockan var knappt nio, om ens det - och jag känner mig pigg. Såväl pajer som biffar blir till middag och kanske får pajerna vänta tills i morgon?

Så ringer det på ytterdörren och alla tre hundar skäller som galna. (Ingen risk att vi får besök av tjuvar, den saken är säker). Det visar sig vara grannen Birgitta som kommer med den barnstol vi får låna, nu när minstingen från Skåne ska göra oss den äran. Perfekt och så otroligt vänligt av henne! 

Sist av allt upptäcker jag hundratals - om inte tusentals - starar vilka kommer svepande in över tomten .., och alla har siktet inställt på körsbärsträdet, det som är översållat av bär!! Det DRÅSAR bär ner på gräsmattan och  där blir det stor party bland ännu inte fullvuxna starar och jag tycker att det är så läckert. Tidigare idag såg jag familjen Skata promenera i det numera icke-klippta gräset närmast slänten. Å, så jag tycker om skator!

Dagens fönster ....

"Utsikt från ett bussfönster ...", skriver annannan och tack snälla, säger jag! 

Undrar just vad mannen ska ha  blommorna till? 

Uppvaktning?

Begravning ...?

En söndag i slutet av juli ...

Dagarna går. Månaderna också. Snart är vi i augusti, men det gör ju inget .., för åtminstone här är såväl augusti som september sommarmånader, i alla fall för mig. 

Vad gör vi en sån här dag? 

Inte mycket. Kör till Ugglarps Grönt och häpnar över hur proppfullt där är inne i butiken och ägaren säger att det ska byggas ny butik och det blir säkert bra. Det är brist på tomater och en skylt förklarar att vädret inte har varit det bästa för deras del .., men det kommer väl nya. 

Köper en stor och grann broccoli, samt röd, - och polkabetor. 

Vid tvåtiden får vi besök av Sabina och Jack. Sabina är jämngammal med Emma; dom gick i samma klass, spelade i samma fotbollslag och har känt varandra sedan tiden efter BB. Rara ungdomar .., pv hade gjort rabarberpaj och nästan allt gick åt. 

I morgon mera glädje!

Då kommer småttingarna och deras mamma och pappa från Skåne och hälsar på och glädjen tar liksom aldrig slut. 

Som den där omtalade ketchupeffekten är det!

Jag skriver listor (alltid dessa listor) och säger att i morgon blir det skink,- och broccolipaj och lite färsbiffar, jo, men det blir bra och pv och svärsonen har bokat tid för en golfrunda. Båda är nog nervösa .., ty det är evigheter sedan de svingade några klubbor.

Ungefär så är det här i landet Halland. 

Värre är det på Rhodos. Läser i DN om skogsbranden och en svensk kvinna berättar att dom har evakuerats och fått ligga på tunna madrasser på golvet. 

Kanske är det inget klagomål - allt ser ju värre ut i text - men om det  v o r e  så, tycker jag inte direkt synd om dem. Bofasta människor kanske blir utan sina hem .., jag hade lätt kunnat ligga rakt av på golvet.

Dagens fönster ...

... fångades under vår bilsemester i Skottland för exakt sju år sedan, ja, den här bilden togs för övrigt i Edinburgh. 

Det är förunderligt hur man på vissa platser genast känner sig hemma. Så var det här i Skottland, men även på Irland, några år tidigare. Här hade vi bokat boende via airbnb och det här boendet var det minst trivsamma av dem alla. Spänd stämning i familjen (vi sade att där var det nog skilsmässa på gång) och inte det minsta välkomnande!

Efteråt blev det tågresa till London, buss till Southampton och sist av allt hyrbil till Cornwall och det är därifrån den här bilden är tagen. Stentrappan ner till havet bestod av 134 branta trappsteg och allt jag - med ett ständigt krånglande knä - kunde tänka på, var hur det skulle gå att ta sig upp igen. 

Det gick det med.

Tv-tips och lite till ....

På instagram - förmodligen på svt:s sida - tipsade någon människa om en dokumentär (egentligen om tre, återkommer med de två övriga, dvs, om jag lyckas hitta inlägget) och en av dem var "Himlens mörkrum". 

Vilken dokumentär!

Och vilka fantastiska bilder, tagna av Jean Hermanson. 

Här finns en länk till programmet, som även blir till ett stycke av vårt lands historia. Bilden här t.v. tog jag rakt av från datorskärmen ..., om ni bara visste vilka knivskarpa fotografier som denne Jean tog! 

Helt klart sååå sevärd!

Ett annat program som jag fann rätt intressant, det var "Sanningen om ditt kiss."

Avdelningen "lite till": Den Äldsta och maken roar sig ikväll i Tylösand och vi är hundvakter. 

Det går alldeles utmärkt. 

Charlie tillbringar  mesta delen av tiden på matte Marias säng i gästrummet .., ja, han BARA väntar på matte .., medan Steven har gosat med Eckes son Jonas som tittade in och blev så omtyckt.

Dagens fönster ....

För 12 år sedan såg det ut så här i vårt vardagsrum. Där fanns ingen hörnsoffa, utan endast en annan variant av soffan Ektorp och på denna låg då en svart krabat som fått namnet Harry och alldeles nyss hade blivit vår nya familjemedlem. 

I fåtöljen - med Dagens Nyheter i högerhanden - satt Gunnar från Jämtland, som då var på besök. 

Gunnar har aviserat att han kanske tittar neröver i början av augusti, ja, kanske kan han tänka sig att segla lite i Bohuslän med oss om vi har tur med väder och vind och  beroende på hur länge han stannar.

Någon sekund efter att den övre bilden togs, dråsade den lite övermodige valpen i golvet .., ja, det är inte lätt att hålla balansen när man inte är så gammal. 

Gunnar tycks förvånad.

Då, 2011 .., levde ännu pElle och här var han så trött och sov så djupt, så där så han inte ens uppmärksammade att matte stod där med sin kamera.

I två år hade pElle då bott i landet Halland, efter flytten från Skåneland.

Lille, fine pElle.

Fredag .., matmarknad och DN:s nutidsquiz ...

Vi är sannerligen inte särskilt ofta inne i Halmstad, men idag blev det av. Det var väl den internationella matmarknaden som lockade, förstås. Ja, den heter egentligen International Food Festival, men jag säger matmarknad. 

Det fanns mycket att välja på .., allt från paella från Spanien, till rätter från Frankrike, Polen, Venezuela, Libanon, Grekland .., ja, det vimlade av olika stånd! Vi valde libanesiskt .., betalade 110, respektive 130 kronor och hade tur och fick var sin sittplats. En man stod redo med en sopsäck och spanande in de som köpte läsk i burkar .., det var som om han hade någon slags radar inom sig.

Jag kom då ihåg att jag upplevt samma sak vid Gothia Cup, där en kvinna nästan slet burken ur ens hand, innan man ens druckit ur innehållet.

Nutidsquizet gick ganska bra. Nio rätt av tio - fel på fråga 10 som handlade om Jane Birkin. Pv hade samma resultat och fel på samma fråga.

Ordquizet: 10 av 12. (Fel på fråga 11 och 12). Tror att pv hade 11 av 12.

Nu inväntar vi bara Den Äldsta med make vilka är på väg söderut. Det är renbäddat och klart och vi har berättat för Harry att såväl Charlie som Steven är på gång ...(hundarna). Stackars Sigge får några stressiga dagar, då han försöker hålla sig undan så gott det går.

Mejl från min syster ...

Så kom då äntligen några rader från min syster som legat på sjukhus i Adelaide och oj, så befriande! Redan när hon och Janne emigrerade, det var 1980 om jag minns rätt, så fick vi veta att en bidragande orsak - förutom språket - till att de valde just Australien, det var att sjukvårdssystemet påminde väldigt mycket om vårt eget och det var inte alls som i t.ex. USA.

Så här, i förkortad version, fungerade det för henne, när hon nu förra veckan var så sjuk. Det märks tydligt att när hon är trött, blandar hon ihop svenska och  engelska.   

"Natten mot tisdagen i förra veckan sov jag jättedåligt. Vaknade flera gånger med liksom ett ryck och när jag la mig ner igen så var det svårt att andas. Kändes nästan som om jag höll på att drunkna, blev något bättre om jag satt upprätt. Dagen därpå var det svårt att andas även om jag stod upprätt, så jag ringde ambulans som kom inom 10 minuter och så bar det av till Flinders Hospital.

Fick komma in med en gång och det blev lungröntgen, EKG etc, och det visade sig att jag hade vätska i lungorna och troligen lunginflammation. Fick antibiotika och väntade på en ledig säng. Någon sådan fanns inte, så det blev återigen ambulans, nu till Ashford hospital, ett privatsjukhus närmre city och det skulle inte kosta mig något, staten står för kostnaden."

Nya undersökningar visar att nej, det var inte lunginflammation, det var en mindre infektion som påverkat lungorna .., hon hade väldigt lågt järnvärde, fick järninfusion och det blev bättre. 

"Nästa morgon såg de att jag gick litet illa och undrade över det och jag talade om att jag hade ont i ryggen och vänster höft.  De var litet oroliga för att min protes skulle ha kommit loss litet och sände

mig till en bonescan.  Som tur var så var min hip replacement OK men jag hade en liten fraktur längst ner på ryggen och 2 hairlinefrakturer på höftbenet. så det var därför jag hade ont.  Blev tillsagd att gå med rullator i några veckor tills detta var healed up. Eftersom jag hade så lågt blodvärde så skickades jag också på en endoscopy och en colonoscopy för att utröna om jag hade några inre blödningar, men allt var OK som tur var.

I går morse fick jag åka hem och Annkristin hämtade och skjutsade hem mig.  Sedan åkte hon och handlade det viktigaste i färskvaror åt mig innan hon åkte hem och hämtade upp barnbarnen från skolan.  Så snällt.

Nu är jag tillsagd att ta det lugnt och i mesta mån använda rullatorn och i mitten på augusti skall jag tillbaka till Ashfords cardiologist.  Jag tycker i alla fall att det var tur att det inte var någon större fara med hjärtat. Ja, nu vet du allt och jag skall äta lunch."

Nu är denna otursförföljda storasyster hemma igen och som vanligt vid gott mod. Och den australiensiska sjukvården tycks - sängbristen till trots - fungera alldeles ypperligt för denna snart 79-åriga madame.

Lyssningstips ...

När jag natten mot idag inte kunde sova, tog jag mig an det här programmet hos P3 Dokumentär. 

Det ska jag säga, att hade jag inte legat i min sköna säng, så hade jag dråsat i golvet! Vilken historia!

Och vilken spänning!

Blir inte detta filmatiserat, då vet inte jag. 

En länk till programmet finns här.

Nybyggarna ....

En underlig dag. Somnade i gästrummet och sov så okristligt hårt och drömde underligt .., om en före detta granne - Gun - och när jag vaknade, ja, då visste jag knappt vad som var vad. Var det en dröm ..?

Ringde till min syster i Australien. 

Hon ringer aldrig (men skriver mejl dagligen), så det är jag som hör av mig och nu svarade hon "Birgitta speaking" (hon har vanlig telefon) och således är hon hemkommen, vilket kändes sååå bra! I morgon skulle hon sätta sig vid datorn och berätta om vad som hänt och hon lät ändå ganska pigg. Härligt! (Har bett att få hennes omtänksamma väninna Sciss telefonnummer och mejladress - om hon godkänner det -, så vi inte behöver sväva i ovisshet när det händer så här allvarliga saker).

Nybyggarna ...? 

Ja, den tittar vi på just nu, på SF-kanalen. Tänk, vilken fantastisk serie detta var! Och vilka skådespelare! Liv Ullman, Max von Sydow, Eddie Axberg, en totalt underbar Monica Zetterlund, Allan Edwall, Pierre Lindstedt och alla de andra!  Minns när jag läste böckerna: Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige! 

Nybyggare fanns ju även på närmare håll. Här, till exempel.

Det är detta pv sitter och tittar på, ja, jag med .., med datorskärmen i mitt knä och bilden togs när vi låg i Bäckvikens hamn vid Ven. Så vackert där var!

 Och medan jag skrivit detta har det hunnit blåsa upp, regna och nu är det solsken!

 På agendan ....

Härlig början på morgonen, eller inte. 

Den svenska ambassaden i Bagdad har stormats och satts i brand och i Stockholm idag ska det bli koranbränning, såklart utanför den irakiska ambassaden. 

Man tar sig för pannan. 

Och nu har även Kina irriterat sig över det svenska medlemsskapet (kanske det eventuella ..), meddelas det nu på morgonen. 

Men det finns ju annat här i världen, annat att glädjas åt. 

Till exempel lär min syster i Australien få lämna sjukhuset idag och jag hoppas innerligt att det går bra. 

Hennes son skriver att hon nu får fler mediciner och en "walking-frame", någon slags gå-stöd, alltså. 

Och jag tänker .., vilken tur i oturen att hon inte längre har en hund att ta hand om .., den som helt oannonserat blev som förbytt och bet henne i armen och  låret!

Pv, han hostar och hostar. Besöket hos läkaren var avklarat på fem minuter.  Lyssna på lungorna, kolla syremättnaden och  tack och hej. Igårkväll gick han i säng klockan 20.00 och har absolut ingen ork alls. Å andra sidan kanske han inte fullt ut förklarade hur totalt slut på han är om dagarna.

Dagens fönster ...

"Hej!

Håven är igång. I blåsten vid Magnarps strand fångades det här lilla fönstret på en av bodarna vid den lilla hamnen. Skälderviken bjöd på vågor med vita gäss denna kväll.

Turtlan Annica."

//Den 5:e juli kom det här fönstret till inkorgen. Nu, kom det på plats här på bloggen. 

Tack Annica!

Mitt-i-veckan ....

När man följer Mari Friberg på instagram där hon har sitt konto mianf, då inser man hur oerhört okunnig man (jag) är, ja, vad gäller smådjur i ens närhet. 

Nu är det mest insekter hon visar bilder på (helt fantastiska bilder dessutom!) och liiiite av all information har kanske fastnat i något minnesarkiv, men mest handlar det om ren fascination, ja, för egen del. 

Det som förvånar mig med maris bilder, är att hon tycks se insekter PRECIS överallt. 

Jag fattar det inte. Och hon upptäcker ideligen småkryp vilka är helt nya för henne! 

Nåväl. Igår upptäckte i alla fall pv en liten ödla, vilken hade lagt sig för att vila under en presenning. 

Alldeles lugn och rofylld tycktes den och låg stilla och lät sig villigt fotograferas. Googlade .., aha, en skogsödla, tydligen. Maris bilder är knivskarpa, den här lilla ödlans huvud blev förstås suddigt. 

Här syns huvudet liiiite bättre. 

För övrigt? Inga som helst nyheter om vår syster som hamnat på sjukhus och frustration är rätt ord för ens känslor.

Inte en rad i inkorgen med hennes namn som avsändare. 

Ännu mera för övrigt: pv:s besök på VC gick bra. Bara hem och kurera sig med stark hostmedicin, den som ger mig mardrömmar, (och som jag därmed skippar) men han klarar sig. 

Tittade på filmen Howards End i förrgårkväll. Det är - i ordets rätta bemärkelse - en lååång film och klockan blev halv två innan jag kom i säng. Sov inte en blund den natten, men var ändå tämligen pigg igår. 

Filmen finns på svt.play, är inspelad i början av 90-talet och med suveräna Anthony Hopkins och Emma Thompson i huvudrollerna. 

Och om Tilde Addenbrookes sommarprat tyckte jag också. (Handlade om hennes biståndsarbete i Ukraina). Hennes arbete med bland annat "Blågula bilen" har såväl pv som jag själv stöttat, men då visste jag inte att hon var inblandad. Nu känns det ännu bättre att hjälpa till, ja, efter förmåga.

Dagens sommarpratare är chefsåklagare Lise Tamm. 

För övrigt intet nytt.

Dagens fönster och lite till ...

Veckan inleds med en solig måndag! 

Vaknar först av alla och har redan avverkat frukost när pv och Harry kommer ner. 

(De yngre herrarna tar nog sovmorgon).

Den Äldsta ringer som vanligt efter avverkat nattpass på akuten. Hon är då på promenad ute med hundarna.

Nu  börjar det kännas bättre på nya jobbet. 

Efter att i flera år ha arbetat med respiratorpatienter, är det nu akuten som gäller och alla som fått vänta - på grund av att andra; de som är sjukare - har förtur, är irriterade, för att inte säga på väldigt dåligt humör. Det är helt enkelt mera kaosartat. 

"Men i natt kändes det bra .., det fanns tid att ta hand om patienterna på ett annat sätt!" säger hon.

Lyssnade tidigt, tidigt i morse på gårdagens sommarpratare Livia Fränkel, överlevare från förintelsen under 2:a världskriget. 

Tyckte att programmet  var upplagt på ett bra sätt, där denna Livia, född 1927, sakligt berättade om sitt liv och om tiden i olika koncentrationsläger. 

Producent för programmet var Amanda Glans.

Hade förfärliga mardrömmar natten mot idag, vilket jag ofta får när jag ätit mat som innehåller mycket vitlök. 

Så ock i natt. Värst var det när jag - i drömmen - upptäckte att jag glömt bort att ge mina hönor mat! Åh, vilken ångest! 

En vit höna kacklade så ledsamt och högljutt och jag bar henne i famnen och skyndade mig in för att hitta mat till dem alla.

Å, det var en ren fröjd att vakna och inse att detta bara var en dröm. Väntar på besked hur det är med min syster i Australien .., inte en rad på snart en veckas tid! Och i morgonprogrammen är det nya konstellationer av programledare; således byter jag friskt mellan SVT och Nyhetsmorgon. Likadant är det på Hemköp - ordinarie personal har semester - men många av sommarjobbarna är inne på sitt andra eller tredje år just sommartid, så där märks det inte på samma sätt. Sååå duktiga ungdomar!

På programmet idag? Jo, Europapodden och USA-podden och pv ska skjutsa pojkarna till Varberg och hämta dem senare ikväll. Själv ska jag bara ha det bra och hålla tummar och tår för att besöket hos mammografin går bra för friherrinnan.

Dokumenterar sommaren 2023 ....

Det var länge sedan det var så gott om manfolk i uterummet, men ikväll hände det. 

Efter middagen (vi kan nu äta lammfärsbiffar i minst två dagar till och om mamma kan titta ner från himmelska höjder, kommer hon att le igenkännande ....) kom den tredje Väsbo-bon, en lång och reslig herre vid namn Elvis. Han har kört ner själv och var nog trött och sliten och framför allt: less. 

Nu har dom alla piggnat till och spelar Plump, allt medan jag själv sitter här i soffan Ektorp tillsammans med Harry. Tittar lite på ett program som handlar om Australiens djurliv och tänker på hur trivsamt det är med ungdomar i huset. 

Allt är bortplockat och diskat undan. Sååå skönt!

Sommarpratarna 2023 ....

Gårdagens sommarpratare var Anders Eldeman (f.d. Melodikrysset) och det gav mig egentligen ingenting. 

Lite mys-pys .., inget som irriterade, men heller inget som fastnade. 

Livia Fränkel är det som talar idag och det har jag ännu inte lyssnat till - har helt enkelt inte hunnit -. 

Morgondagens är butiksbiträdet Tilde Addenbrooke, den unga kvinnan som bistår Ukrainas  militär med utrustning och förnödenheter. Det programmet kommer jag under inga omständigheter att missa!

Bilden togs av pv. Googlade och där står det att detta är en palmlilja av yuccasläktet. Så kanske det kan vara.

Den ståtliga blomman bor hos grannen Paul och hans fru, dom som bor ett hus ifrån Fabrikör Johanssons jättehus.

Dagens fönster ....

.... finns på två av korten vilka inhandlades på Ljungbergsmuseet häromdagen. 

Samma motiv, men olika storlek  på korten. 

Kortet i mitten längst till höger, med herr och fru Ljungberg, är målat av deras son Pontus - numera avliden -, precis som sina föräldrar, Sven Ljungberg och AnnMargret Dahlquist.

Upptäcker även några små fönster på skolbyggnaden där barnen är ute och roar sig. Minns jag rätt (och det gjorde jag) gick pv i den skolan under några år.

Tack pv ...!

Det är inte ofta - jag undrar om det någonsin har hänt - som pv tar en bild och vidarebefordrar den till sambon. 

(Jo, kanske när  han varit på träningsläger tillsammans med Anna och Micke).

Igårkväll hände det. 

Under sista rundan med Harry  - det var väl på Johanssonrundan - som miraklet skedde. 

Och vilken fin solnedgång där borta i väster!

Dagens fönster och lite till ...

... fångades inne i Ljungbergmuseet i Ljungby och utsikten visar konstnärens hem.

Sven Ljungberg föddes den 15:e december 1913 i Ljungby och dog den 28:e juli 2010 i Italien (på en målarresa). 

Här är ett av alla hans alster. "Lek på skolgården" är titeln på verket. Den såldes på Bukowskis och hade ett utropspris på 20 000 - 25 000, men klubbades för 44 000 kronor. (Många röda färgklickar i den bilden och jag tänker att det är väl dessa som ger så mycket liv åt bilden ...?)

Denne Sven Ljungberg var ju så oerhört mångsidig! När pv:s mamma Gunvor begravdes, hölls akten i Annelundskyrkan i Ljungby och jag höll på att ramla baklänges när vi kom in där .., det var ju som att hamna i Paradisets lustgård! Titta här, bara.  

Och var det inte exakt en sån här tavla jag stod och höll i handen, igår? Tänkte att det såg ut som en Sven Ljungberg, men den var så urblekt, så den fick vara. 

Nåja, det finns gott om dem, tydligen.

Hur det blev ...

Jo, vi snirklade oss fram längs smala, småländska vägar kantade av skog och mera skog och så plötsligt .., de allra ljuvligaste Emil-i-Lönneberga-hus .., röda med snickarglädje ..., och så fanns där rena skruttet också, förstås.

Vid ett hus satt en liten kille - kanske 4 år - i en vit trädgårdsstol och han satt där ensam för sig själv och sprätte med benen .., ungefär som en gammal farbror. Så fin!

I en hage låg en hel drös med stora kor .., oj, så härligt dom tycktes ha det!  

Kvinnan som sålde skifferplattorna, bodde i en sommarstuga en bit från allfartsvägen och vi blev så förvånade .., ja, tyckte att det var mer skiffer än vi förväntat oss! 

Men oj, vilket tungt kånkande och lastande på släpvagnen, den som är märkt Hemköp Haverdal. 

Kvinnan visade sig vara lärare i slöjd; från Uppsala, men hade nu sommarledigt och bodde här i stugan. 

"Du vill inte köpa ett gasolkök också ...?" undrade hon just som vi var på väg att ge oss av. Jo, det ville pv! Gasolköket plus två tuber gick på 600:- och det var billigt, menade pv. Perfekt, nu har vi reserv om det krisar sig, antingen i båten eller här hemma. Om RYSSEN kommer!

Bilden är dock härifrån, när vi kommit hem och all skiffer samlats på en lastpall. Det blir ett pussel det, att få ihop det hela. 

Därefter till Ljungbergmuséet inne i Ljungby där jag INTE besökte själva utställningen, den där alster av den berömde John-E Franzén visades, men det berodde mera på att det var så varmt ute och vi hittade ingen skugga till Harry i bilen. 

Tittade på olika affischer (mest motiv av S.Ljungberg) och köpte fem konstkort i olika storlekar - vilka ska bli till vykort -. Bilden till höger visar dörren till Ljungbergs hem. 

Och själva "lusthuset" ..., eller vad man ska kalla det. 

Där intill en brant sluttning ner till Lagan. Vackert var där verkligen!

Åt lunch på Best Western Hotels - pv bjöd på plankstek med fläskfilé med tillbehör - men jag tror nog att kocken hade glömt att salta eller krydda anrättningen. Nåja, det var ju lätt ordnat. 

I en second-hand-butik så där lite vid sidan om, fyndade jag ett vitt skåp att ha på väggen .., typ ett gammalt badrumsskåp eller något sådant, men i trä. Sååå fint! (Det hade kommit in i butiken 1 timme tidigare!)

Tvåhundra kronor betingade skåpet och jag föll pladask och ska nu försöka få det på plats i uterummet. 

Kom hem och var svimfärdig av trötthet. Duschade .., testade nya hårschampot och sitter nu i mjuka nattlinnet, för ingen lär väl komma på besök den här tiden på kvällen? I morgonkväll dyker Emil med kompis upp och blir här ett par dagar .., så trevligt!

Sommarpratet ....

Gårdagens sommarpratare var Mark Levengood och han var som alltid  b r a och värd att lyssna till. Mycket handlade om relationen till hans mamma .., det handlade också om ADD och när livet förändras. 

Dagens sommarpratare är Maja Nilsson Lindelöf, influencer, designer och maka till fotbollsproffset Victor Nilsson Lindelöf (tillika kapten i vårt svenska landslag).

Resa österut och DN:s quiz ....

Solsken och lagom varmt ute. På agendan idag står en resa till Ljungby, då vi ska hämta skifferplattor att lägga som "gång" på gården. 

De här plattorna kommer inte att räcka fullt ut, men det var ett så bra pris, så vi får fortsätta att hålla ögonen öppna för nya fynd och fylla på, allt eftersom. 

Ett besök på Ljungberg-muséet hoppas jag hinna med också. 

Varför skifferplattor? 

Jo, i min uppväxt hade grannen en gång från grinden till "bron"/verandan med just svarta skifferplattor. Exakt kan jag minnas den där svala känslan .., barfotafötter mot dom platta stenarna! 

Som det nu är, går vi på gräsmattan och det tycker jag inte alls känns så ombonat.

Nutidsquizet blev en dyster historia - sämst ever, ever -. Såväl pv som jag själv hade endast 5 rätt av 10 möjliga. 

Själv hade jag fel på frågorna som gällde insekter, musik, böcker, ekonomi och sport. 

Orddelen gick bättre. Full pott för pv, 1 fel för mig (11 av 12). 

Bilden är från Torekov och visar hur det såg ut under en av morgnarna, då, när jag tagit mig ett långt, svalt dopp. 

Har sådan oro för min syster i Australien som inte hört av sig på flera dagar. Hon har haft såna förfärliga rygg, - och bäckensmärtor den senaste tiden och har knappt kunnat röra sig. Läkarna hade sagt att det ju är ett smärre mirakel att hon inte haft detta tidigare, då hon vid sjutton års ålder ramlade i slalombacken och skadade några ryggkotor och i månader låg i gipsvagga på Skellefteå lasarett. Och så bilolyckan då på detta, då det blev frakturer på nästan alla kroppens ben.

För någon vecka sedan hade hon så ont, så att även hjärtat börjat rusa, så där så hon ..., som är den mest kavata av oss, blev orolig. Har nu mejlat hennes son som bor sextio mil bort från Birgitta och hoppas få svar på vad som hänt. 

Uppdatering: Fick svar nu. B ligger på sjukhus, har haft vätska i lungorna och "leaky valve due to low iron lewels".

Dagens fönster ...

... fångades i Torekov, alldeles nära hamnbassängen och alla restauranger. 

Det var jag själv som föll pladask för ..., det vackra ljuset förstås.