Mitt i alltsammans, just som vi ska ha frågesport, dyker pv:s underbara mamma Gunvor upp.
Hon bor inte långt ifrån vandrarhemmet och nu har hon tagit en promenad och smajlar stort och säger att ..."ja, jag har inte någon blogg, men jag kan vara styrelseordförande i föreningen ...".
Och efter ytterligare en stund reser hon sig upp och säger att hon ska berätta en historia.
Ja, faktiskt .., en liten fräckis.
Och det är precis vad Gunvor gör.
Alldeles totalt ljuvlig är hon!Och så ska man räcka upp handen ., men jag kommer knappt ihåg frågan?
Jo, det är alla som är endabarn eller storasyskon som ska hålla upp sin ena hand.
Endast tre småsyskon finns bland hela skaran; qi .., Gunnar i Vaplan och jag själv.
Pv är mellanbarn och kanske
Per-Erik också?
(Nej, Per-Erik är endabarn och det är
Anitha också).
Just som vi gjorde detta, kom en bil körande förbi.
"Halleluja!" ropade jag på skoj.
Kanske trodde bilisten att detta var en underlig sekt.
Och det är det ju.
Sen blev det middag.
Gunnar blir schangdobel bordskavaljer till Gunvor och det blir mycket skratt där nere i hörnan.
Bakom mig sitter
Mossfolk och försöker få nån ordning på sångtexten.
Mossfolk .., så härligt fräknig!
Yngst i församlingen.
Och så söndagen, men den där härliga promenaden ner till havet.
Och den glade Gunnar som vågar sig fram till hästarna.
Det kom ett mail ikväll från just honom.
Så här skriver han och gissa, om hjärtat tar små glädjeskutt av sån läsning.
"Du ska bara veta det att den här helgen hos dig o PV och bloggträffen var banne mig det roligaste och trevligaste jag har varit med om på jätte, jätte, jättelänge.
Oj vad jag mådde gott hela tiden :-)
Gunnar."(Ja, inte är det väl underligt att han trivdes .., nästan ensam tupp bland idel hönor ..-)
Gunnar har två bloggar.
Den här.Och
den här.Och tusentals besökare per dag har han på sin sida!