Ni får väl vända på datorskärmen ...!

Helgens sista timmar.

Vi sitter på pv:s altan och småpratar och äter lunch.

Och på ett helt UNDERBART levande sätt berättar den rare Gunnar för Mian, PV och mig själv .., om hur det fungerar bland bin .., ja, han har skaffat bigård och i sommar ska det minsann bli honung har han tänkt.

Han gör det på ett fullkomligt suveränt sätt; så otroligt levande, ja, det är som om man ser en film framför sig.

"Men Gunnar, du skulle ju bli föreläsare!" utbrister jag.

Hela tiden fladdrar Gunnars händer i luften ..., allt medan han berättar om spanar-bin som flyger och kollar upp var det finns gott om härlig nektar och vi får veta hur hur Drottningbiets liv ser ut, för att inte tala om drönarna, som bara ägnar sin tid åt att älska med drottningmadamen.

Såväl Gunnar som PV tycks mena att detta vore ju livet på en pinne.

Och jag tar upp kameran och ska fånga herr Biodlarens fladdrande händer, men glömmer bort mig och när jag sedan tittar på filmen .., så har allt hamnat på sniskan.

Men ni kan ju förstå ändå .., själva k ä n s l a n.

Och Gunnar: byt jobb!

Skippa låssmederiet .., skaffa en bisyssla och bli föreläsare om detta med hur man framställer honung!