Öresundståget tisdagkväll.
Mitt emot mig sitter en kvinna och läser en deckare.
Inte förrän vi är i Landskrona, upptäcker jag att i kvinnans knä ligger en liten hundvalp!
Men ååå, så fin den är!
Det visar sig att den lille krabaten är tio veckor gammal och just den här dagen har valpen lämnat sin mamma och sina syskon på Irland, för att till sist hamna på Kastrups flygplats, där en ny matte väntar och så blir det tågresa till Göteborg, där sju andra jaktlabradorer väntar på sin nya flockmedlem.
Den nya matten, det är hon som sitter mitt emot mig.
Nästan hela tiden ligger valpen och sover i kvinnans knä.
"Åååå, han måste vara alldeles förbi av trötthet!" säger kvinnan och stryker honom över huvudet.
Nånstans utanför Ängelholm vaknar han dock till liv och blir lite piggare.
I en sportbag på golvet, med ett härligt skinn som underlag, hamnar den lille krabaten och där, i väskan, finns ett märgben ..., och då blir det skojigt värre.
Bara nån enstaka gång tittar han upp.
4 kommentarer:
Men det var det sötaste!
Eva: ja, jag hade kunnat äta upp honom nästan! Och så lugn och fin!
Ujujuj, så söt..och ett rejält märgben är lycka det :)
Men åhh vilken liten sötnos.
Att få ligga och gnaga där nere i bagen, så smidigt.
Skicka en kommentar