Dagens fönster ...

Ännu fler fönster från Rom!

"Några fönster och ett alldeles fantastiskt tak från en kyrka vi besökte på förmiddagen!
Man behöver inte vara religiös för att njuta av sånt här!" skriver Renée från Malå.¨

Tack snälla! säger jag.

Så var det dags ...

Jo, men det kändes på gränsen till ovant att arbeta igår - nu var det flera veckor sedan sist - men det gick ändå, mest tack vare underbara Linn som hade koll på var allt finns i butiken, ja, nu när det är byggkaos och kassaskåp och annat temporärt har flyttats.
Sååå bortkommen jag kände mig!

På bordet i fikarummet låg påskgodis .., kanske någon säljare som lämnat .., och dom här lite hård-sega på bilden, kunde jag inte motstå. Inte många, men två tog jag.

Och sen vanligt kassajobb.
Rara kunder som alltid och många som jag inte alls kände igen!
Många barnfamiljer.
Och så stamkunderna .., dom man lärt känna under årens gång.

Kom hem kring halv nio .., tittade på Bonusfamiljen (bästa svenska serien på länge!) , pv kom hem från kören vid tiotiden och innan jag gick i säng kom ett sms susande genom rymden. Kunde jag möjligen tänka mig ett morgonpass, kassajour/mejeri, från halv åtta till halv ett?

"Ja, det kan jag ..", skrev jag.

Och nu är det bara en timme kvar innan jag ska iväg.

Dagens fönster ...

Renée i Malå har varit på vift, ja, susat iväg till Rom!
Och tänk då så omtänksamt att i resväskan lägga ned fönsterhåven!

Så här skriver hon: "Skickar en bild från Petersplatsen i Rom. En MASSA fönster!
Och från balkongen i mitten brukar påven stå och vinka ibland. Så underbar resa detta är!"

Tack Renée! säger jag.

Dagens fönster ....

"Kycklingar och ägg från egen produktion" tillhandahåller det här matstället i centrala Porto.

Då anar ni nog vem som fångat fönstret.

Just det.

Bilder från en skåneresa ....

S o m   jag älskar dessa småresor!
Nu blev det Ystad igen och det var väl ett halvår sedan vi senast var där och dom här utflykterna tjugo mil söderut, dom gör mig så lycklig!
Först ett besök och övernattning hos min syster på vischan utanför Hörby.
Huset på bilden tillhör grannen, men Rigmors hus ser nästan likadant ut och ligger på min vänstra sida när jag står och tar bilden.

Inte långt därifrån finns även ett ridhus, flera hästhagar och så, några hundra meter bakom min rygg, ligger själva byn vars postadress är Västerstad och så några nummer.

Hos sin storasyster känner man sig alltid hemma.
Jo, det är precis som att komma hem.

Vi sitter i vardagsrummet och tittar på tv och pratar om den stora råttan som såväl Anticimex som min syster med alla medel försöker fånga in, men det är är rent hopplöst och nere vid listen vid diskbänken står en stor råttfälla och listen är ihoptejpad och där är en stor mortel som håller emot själva listen och min syster har stängt för hålet där råtteländet gnagt sig in med nån metallskiva, men skräcken är ju att den bara biter sig in på något annat ställe.
Anticimex har verkligen ställt upp men säger att råttor är oerhört smarta, och råttgift, jovisst, men vem vill ha en död råtta under golvet eller ..?
På morgonen när jag stiger upp, kollar jag genast in mot köket .., nej, listen och allt är intakt.

På väggen i köket hänger en massa vykort.
Somliga känner jag igen mer än andra.

Och på kylskåspsdörren ett urklipp som jag tycker stämmer in på pricken med min syster.

I huset finns även Tara, denna ljuvligt försiktiga och snälla dalmantiner.
För närvarande har hon problem med bakpartiet .., så vi får se hur det går .., hon är tio år och alltså ingen direkt ungdom.

Lördag-förmiddag tackar vi för oss och tar sikte på Ystad.
Först ett besök på Möllers bageri (pv tänker på elvakaffet) och att sitta där inne är som att befinna sig i ett hav av vänlighet, ty dit kommer kunder som en gång handlade på Fridhems Livs där jag tillbringade tretton år totalt och jag blir alldeles sprall-lycklig över att komma ihåg namnen på dem .., där är Gun-Britt och där är Barbro och där fru Grå och hennes man!

Och bilden blev aningen suddig, men ni förstår ju ändå.
Strax bakom den grå bilen är alltså fönstret som tillhörde min lägenhet och går man sen bara rakt över gatan, ja, där var närbutiken där jag arbetade.
För första gången på länge tycks någon bo i såväl min, som i ovanpågrannen  Eriks lägenhet.
Och den forna paradgatan (som gick till regementet) har nu delats av och träd planterats (betydligt färre p-platser) och det kommer nog att bli fint när det är klart.

Tittar in på innergården och så många minnen som tjoppar upp.
Midsommarfirande tillsammans med Erik och övriga på gården .., den första tiden som ensamseglare och övergivenhetskänslan när andra hade grillkvällar och det doftade så gott (det doftade par-lycka).

Och genom den här porten gick jag när det var dags att tvätta .., eller när jag tog cykeln till jobbet.
Knarret i dörren. Dunsen när den gick igen.
Den där röda färgen som jag tyckte så mycket om.

Vid ettiden svängde vi förbi hos exet och hans fru och lämnade av Harry för övernattning.
Jag vet nog ingen människa på jorden som är mer matintresserad än just mina barns pappa (och även hans pappa) och medan vi tittar på skidskytte bjuds vi på smörrebröd från nån handlare i Abbekås och senare vankas middag och ännu mera skidor och till slut åker vi till Stationen där vi ska bo, allt medan Harry får ha soffan helt för sig själv, då hans kompis Meja inte längre lever.
S o m  han funderar var hon är!

Det är tredje gången vi har bokat in oss på Stationen som är ett Bed&Breakfast alldeles vid järnvägsstationen i Ystad, ja, huset har tidigare varit stationshus och där man checkar in, ja, det är ju den forna biljettluckan.
Vi har fått olika rum alla tre gångerna och i helgen såg det ut så här.
Nyförälskade som absolut vill ligga nära varandra, bör välja ett annat rum än nr 37, men för oss som hängt med ett tag fungerade det bra.
Underbart sköna sängar var det!!
Ingen tv finns på rummet och inget badrum eller toalett, men bara utanför dörren finns ett stoooort badrum med t om tvättmaskin och torktumlare, strykbräda och strykjärn. Ett litet kök finns också, med fri tillgång till kaffe och te.

Det blåste småspik och och regnade och promenaden i stan blev inte så lång som vi hade önskat.
Nåja. På Pressbyrån inhandlades kvällsfika till kaffet och så satt vi i allrummet och löste DN:s lördagskorsord.

Men först hade pv tagit sig an korsordet liggandes i sin säng.
Det kändes som om man låg i ett ko-bås ,-)
Korsordet fixade vi tillsammans senare på kvällen.

Söndagmorgon.
Frukost i allrumet/frukostmatsalen med utsikt över hamnen och Bornholmsterminalen.
Mannen i den gröna tröjan såg så himla snäll ut.
Han såg ut som en som var lugn och tillfreds.
Och glad.

Från vårt frukostbord såg vi dom första passagerna komma lämna terminalen.
En buss stod en bit ifrån och inväntade passagerare och samma buss hade en stund tidigare släppt av andra som skulle med vändande färja. Det hade blåst nåt hemskt hela natten och morgonen och vi tänkte på sjösjuka och hur hemskt det kan vara på en båt såna gånger.

Vid tiotiden tog vi sikte på Malmö, men inte den vanliga vägen (E65:an) utan tog 101:an som går aningen närmare havet .., förbi Snårestad, Skivarp, Anderslöv och så till sist Malmö till Anders och Maja.
Sååå roligt!
Det är nu bara drygt två veckor tills en liten kille ska titta fram och om något år eller två kanske den killen kallar mig för farmor!
I sängkammaren stod en spjälsäng .., i gästrummet en ny barnvagn .., ja, hjälp, vilket annorlunda liv som väntar dem!

Allt som allt en himla trivsam helg i landet Skåne!
Men åååå, nästa gång hoppas vi på solsken!

Nu snart till jobbet, för ett pass mellan tre och åtta!
Ajöken, sa fröken.

Dagens fönster ....

"Bara på andra våningen har man vaknat ...", skriver madamen från Skåne som bor i Porto, alltså i Portugal, om nu någon till äventyrs skulle ha glömt just den biten.

Tack Anna!! säger jag.
Eller annannan.

(Missa för allt i världen inte hennes inlägg som handlar om recept, minnen och annat. Underbart är det!)

Lammstek, terrordåd och Greta Thunberg ....

Vaknar till fågelkvitter (jag tycker mig urskilja lille rödhakens flöjtande) och ligger nog i en timmes tid med öppet fönster, ja, det regnar ju inte och att det blir aningen kyligt gör inget. Jag tänker på mamma. När hon levde sin sista tid på Ejderns gruppboende hade jag i hennes rum en cd-skiva med enbart fågelsång och jag bad personalen att när den dagen kom när mammas sista timmar var inne, om man nu anade att så kunde det bli, så fick dom gärna sätta igång cd-spelaren .., för tänk, att få somna in till tonerna av en koltrast som sjunger!
Så blev det inte.
Kanske glömde man bort det .., det spelar nu ingen större roll,  men nog hade det varit fint.
Sånt tänker jag på där jag ligger under täcket och lyssnar till den där underbara symfonin av olika fåglars läten!

Eftersom jag inte har lyssnat till radion på morgonen - bara till fåglarna - har jag inte hört talas om vad som har hänt i Christchurch i Nya Zeeland. Terrordåd. Så mycket hat! Så hemskt!

Och morgon-tv sänder en intervju med Greta Thunberg, denna så kloka unga människa som lyckas få en hel värld av ungdomar med sig i det hon tror på. Nog måste det vara ytterst irriterande för höga potentater att en ung svensk flicka/kvinna som heter Greta kan åstadkomma allt detta. Vältalig, begåvad, icke-dömande. Ja, jag är i alla fall fylld av beundran.

I ugnen finns just nu en stor lammstek som jag hittade i frysen.
När den är färdigstekt, ska den få göra oss sällskap till Skåne, där vi ska tillbringa ett par dagar.
Först till min syster på landet utanför Hörby, därefter en natt på Stationen i Ystad, Harry hos mina barns pappa och hans Karin, kanske bad i havet, ja, det känns bra.
S o m   jag älskar dessa små ystadbesök!
Det blir nånting att skriva in i minneslistan för 2019, året då så mycket ska hända .., tänk, att jag ska bli farmor om några veckor!!
(Och när jag tittar på bilden här ovanför, med stödorden, då kommer jag ihåg ALLT som jag skrev om. Den där glade mannen i Falkenberg, t.ex., han som jag mötte på trottoaren, utanför ett mäklarkontor, han som var så pratglad .., eller badet i Skärhamn, alldeles intill akvarellmuseet då pv påpekade att min baddräkt hade "slapp resår" ..., och altancampingen i Göteborg .., allt sånt!

Nu ska jag packa väskan!

Dagens fönster ...

Så här skriver Cecilia N: Dagens fönster här från "tio mil norrut" visar att sånt därnt vårtjafs håller vi inte på med här".

// Elisabet skriver: Ja, det är tur att ni som bor i detta snörike tycker att det är underbart :) Jag kan säga att själv blev jag halvt galen efter barmarkslängtan.

Torsdag ....

När klockan närmar sig halv åtta får pv ett sms från bemanningsenheten.
Kan han idag tänka sig att vikariera på högstadiet i en av dom kommunala skolorna i Halmstad, namnet har jag glömt.
Jo, det kan han.
Det blir till att snabba sig med te och macka, cykeln får vara och så tar han bilen och ger sig iväg.

Vad gör jag själv?
Inte så mycket.
Glömmer Morgonstudion .., eldar i vedpannan, tvättar håret (klippning i morgon hos för mig ny frisörska då min "ordinarie" hade stängt när jag ringde för någon vecka sedan)  .., dammsuger och plockar bort .., dricker kaffe .., skriver brev till min syster i Australien och reprislyssnar till USA-podden, avsnitt etthundrasjuttionio. Jag har lyssnat på nästan alla, men har tappat lite intresse den senaste tiden, då det känts aningen ..., ja, lite flamsigt.
Men det är väl kanske naturligt?

I början är man ovan och mer strukturerad, nu går det mer på "lösa boliner" - ja, så är det kanske inte alls - men så känns det. För mig, alltså. I det här avsnittet var Roland Poirer Martinsson med och jag är väl den enda som tycker att han är så bra; lugn och sansad.
Ska, alldeles snart, ta mig an Europapodden som i sin tur - förmodligen - tar sig an Brexitfrågan.
Där pratar programledaren så fort, så där som hade hon betalt per ord, men det är ändå intressant.

Stranden i Haverdal. Ett rike och andra små riken, kanske. 

Tänker på Storbritaniens premiärminister Theresa May,
Det är mycket man inte begriper här i världen, men hur hon har lyckats undgå att krascha rakt in i alla mentala väggar, det övergår mitt förstånd! Visserligen försvann hennes röst nästan helt och hållet häromdagen, men ändå .., hur orkar hon?

Under vår bilsemester i Skottland och Cornwall lyssnade vi ofta på pratprogram, typ P1, i bilradion. Där var då den för oss helt okända Theresa May som ännu inte klivit fram i rampljuset och vi tyckte att hon resonerade på ett vettigt sätt och programmen i sig var intressanta där var och en fick prata till punkt. Jag minns att jag skrev om det, kanske på instagram?

Nog undrar jag verkligen om dom som röstade ja till Brexit insåg vad dom gjorde?
Tänkte dom alls på några som helst konsekvenser?
Sånt kan man fundera på en torsdag i mitten av mars, då, när regnet hänger i luften och duvorna letar efter nedfallna solrosfrön.

Dagens fönster ...

Ett fönster från Hanoi, i Vietnam, kommer susande genom rymden.

"Ett fönster i en smal gränd i den gamla delen av staden ...", skriver avsändaren som är Guy i Arvidsjaur,

Ja, nu är ju Guy hemma igen.

Tack för du tog fram håven! säger jag.
Ursnygg bild.

Helt ärligt .... 

... undrar jag om det finns nånting mer spännande än skidskytte?

Tanken för dagen ....

... är den här. 

Och jag får verkligen kämpa med mig själv, för att vara en God Människa.
I det här avseendet är jag nog inte ens en sån.
En god människa.

Unnar jag dem förlåtelse?

Tror jag på deras ånger?

Vem bestämmer?

När det ena ger det andra ....

Igår - på instagram - blev det en för mig intressant diskussion om det här med vikten av bra design.
Och jag berättade om våra teskedar och vilken skillnad det är när man till exempel ska äta ägg och jag får "fel" sked. Den lilla längst till höger, den skaver på något vis i munnen. Bäst tycker jag om den näst längst till vänster. Den är "len" och perfekt att hålla i. En Ikea-sked.

Vikten av bra design kanske jag hade inte tänkt så mycket på tidigare, men jag vet när det verkligen "klack till", jo, det var på en resa till norra Tyskland tillsammans med personal och chefer från Ica Supermarket i Ystad. En av arbetskamraterna hade då sällskap med en man och när jag frågade vad han arbetade med, så svarade hon att han var tandbortsdesigner. Aldrig någonsin i mitt liv hade jag tänkt på den yrkeskategorin och i Malå fanns den definitivt inte.
Och det vet ju alla att somliga tandborstar kan kännas helt otympliga och andra helt perfekta!

Nåja, bland alla bestickkommentarer fanns en från asameijer.. 
Hos henne finns besticken Vivianna, designade av Vivianna Torun Bülow-Hube och denna Åsa vittnade om hur ljuvliga dom här besticken var, ja,helt enkelt vilken fröjd det var att äta med dem!
Så här skriver hon, t.ex:
"Skeden avslutas med en liten snirp som gör att de liksom slinker ut ur munnen. Gaffeln är lika skön."

Så här ser dom ut, besticken "Vivianna".
Torun Bülow-Hube kände jag till sen förut; jag undrar om jag inte hade en bok som handlade om henne .., eller så hade bara namnet fastnat i mitt minne?

Sent igårkväll när jag hade krupit under täcket, googlade jag hennes namn och det var ju som "Sesam öppna dig!"



Här en reklamfilm från danska firman Georg Jensen och hennes alster.
Såååå vackra!
Såååå enkla och stilfulla!

Och här är hon tillsammans med Picasso.
Bilden har jag lånat från nätet.

Lars Ulvenstam gjorde ett "Nyfiken på-program" om henne, det låg jag och tittade på innan sömnen tog över och så började jag om i morse.
Vilket liv hon har levt!
Vilken dramatik!

Vivianna Torun Bülow-Hube föddes den 4:e december 1927 och dog  den 3:e juli 2004, hon blev alltså sjuttsiosju år.

Dagens fönster ...

.... fanns här i landet Halland i det gula huset, ja, just det ja, det var innan det blev nya fönster.
Tänk, det var min idé faktiskt, det här med att fönster betyder sååå mycket för ett hus.
Rätt fönster alltså.

Och katten är ju pElle.

Lilla pElle .., så fin du var!

Nästan husmorstalanger ....

Så här är det: jag  ä l s k a r   soppa!
Idag gjorde jag den som jag oftast gör (förutom fisksoppan) och det är den här.

Potatis, lite kålrot (men inte mycket, den ger så stark smak), två morötter, en rejäl vitlöksklyfta och en halv gul lök.
Allt hackas i bitar och steks först upp i tio minuter kanske. 
Kryddar med chilipeppar, svartpeppar, timjan och salt. 
Idag testade jag med lite, lite, lite tomatpuré (som är i receptet), men det kommer jag nog att hoppa över, precis som jag skippar rotsellerin. 
Så får det koka upp i buljong (hönsbuljong tog jag) och när allt är lagom mjukt för att mixa, så pressar jag i en halv citron och häller i en dutt grädde och så mixas det. 

Om man vill kan man ju ha hårdstekta baconbitar i .., men det skippar jag allt som oftast. 
Eller broccolibitar. 
Själv klippte jag bara i lite persilja och strödde över - hur gott som helst -. 
Tre byttor ska jag nu frysa in, en ska pv:s moster få. 
Friherrinnan tål inte timjan, så hon blir utan. 

Soppbyttorna fryser jag in och tar fram när hungern slår till Det hade blivit en bytta till, men vi åt varsin tallrik till lunch. Billigt och bra. Och smarrigt!

Dagens fönster ...

"Och snötäcket fortsätter att fyllas på utanför vårt köksfönster" .., skriver ellem i Skellefteå.

Jag tröstade henne med att ofta kommer ni längre norrut nästan ifatt oss andra.
Det går fort när det väl bär till.

Tack snälla! säger jag.

Att skriva in i almanackan ....

Ja, man skulle kunna tro att gårdagen såg ut så här och det gjorde det också - för somliga -.
I alla fall en stund.
Måndagen blev den allra bästa av dagar!
Nja, inte sommarvärme, men varmt och skönt ändå (allt är ju relativt) och medan pv tog hand om tjockare grenar från björkarna som fälldes tidigare i vinter och sedan klippte ner hallonbuskarna (vi har enbart hösthallon), ägnade jag mig åt att rensa ogräs och klippa ner sånt som inte blivit omhändertaget sedan i somras.

Sigge .., ja, han tog det piano.
Ungefär så här.
Katter .., vilka livsnjutare dom är!

Bland annat pysslade jag om myntan. När alla torra kvistar knipsats bort, upptäckte jag att det skjuter nya skott för fulla segel! Härligt! När myntan kommer, då behöver vi inte köpa te längre till pv .., då blir det myntablad som hamnar i vattenkokaren! Och jag brukar ta in knippen av mynta och sätta i vas .., å, så gott det doftar!

Pv hade glömt att till bemanningsenheten anmäla sig som "tillgänglig" och blev därför hemmavid, tillsammans med mig. Ja, men det var trevligt och kändes nästan som en extra-söndag.

Efter flera timmar utomhus (och en promenad med harry längs havet), såg det ut så här.
Två herrar som tog siesta i uterummet .., det rum som vi tycker sååå mycket om.
Det var en kanske en miss att måla golvet vitt (vi lär få måla om det ofta), men för övrigt är vi mer än nöjda med hur det blev.
Panelen på väggarna som var spillvirke och som hämtades ur en byggcontainer och inte kostade oss nånting! Och fönsterna och hur pv - som ju inte är någon byggare på det viset - fick till det.

Och nu är det tisdag.
Jag har läst morgonens mejl från min syster i Australien. Hon har haft nån slags större lunch för sina svenska vänner och jag frågade hur det hade gått? Så här svarade hon:

"Jo lunchen gick jättebra och det blev en LÅNG en.  De första kom redan kl 12 och ingen gick hem förrän vid 7-tiden på kvällen, så jag tror att alla 15 st trivdes.  Min bbq funkar inte men jag hade gjort det ganska lätt för mig och efter en välkomstdrink - champagne - och snacks så bjöd jag på stekta prinskorvar, små köttfärsbiffar med lök och stekta kycklingklubbor.  Till detta rödbetssallad, potatissallad och en kalesallad.

Sedan ostbricka med kex och till kaffet hade jag gjort 2 st Pavlovas med massor med jordgubbar på.

Vi satt ute under vinpergolan hela tiden och det var perfekt väder ca 28C och vindstilla och alla var

pratsamma och glada".

Rödbetssallad mitt i sommaren? tänkte jag. För mig är det nånting vi har till jul.

Måste fråga hur hon har gjort den.

Idag är det tisdag och om någon läser här som inte har full koll, så kan jag berätta att Darling Rexxie fyller år idag! Grattis Anders!! 

Och själv räknar jag ner. Nu är det väl bara tre veckor kvar, tills man blir farmor!

En riktigt fin tisdag önskar jag den som eventuellt tittar in här!

Dagens fönster ....

På underbara Bornholm för ett par år sedan - inte långt ifrån där vi hyrde ett litet rum - där tog jag fram håven och tänkte att "det här blir fina fönster att ha på på bloggen!"

Så blev det.

Halland ....

Pv åkte till Smålandsstenar (konserten hade gått bra, ett fyrtiotal åhörare dök upp) och jag körde till affären. På vägen dit var det inte långt ifrån att jag dånade; nånting så ofattbart vackert var det!
Inget filter i världen användes!
Himlen var ömsom blålila, ömsom rosafärgad!
Här har jag svängt av kustvägen och har havet på min vänstra sida.

Passerade Särdals kvarn men vände om och försökte fånga det som inte går att fånga.
Men man kan försöka.
Och önska att man hade en riktigt bra kamera.

Videkissar betyder påsk för mig.
Eller i alla fall nästan-påsk.
Videkissar betyder också hiet nere vid sjön i Malå.

Körde ner till havet när jag kom hem.
Parkerade och tog Harry på promenad.
Så här såg det ut när jag vände mot parkeringen igen, med havet i ryggen.
Vilka moln österut!!!
Skulle det bli åska?
Snö?
Min "Klart"-app på mobilen visar idel solar för i morgon.
Man kan ju hoppas ...

Att det har regnat  v ä l d i g t  mycket är inte svårt att se.
Det här är ängen ner mot havet till; här är det i vanliga fall torrt och fint, nu fick jag välja en annan stig att gå på. Det här liknar mer en liten grund sjö.
Men ..., det får gärna regna!
Minns förra våren och sommarens bevattningsförbud då vi sparade på vatten på alla möjliga sätt.
Kokade vi te i vattenkokaren, sparades det som blev över.
Minsta regndroppar togs tillvara.
Potatiskok-vattnet sparades.
Ja, det var hemskt.
Så .., jo, det får gärna regna så grundvattennivån höjs.

Hela dagen ....

.. har solen flödat, ja, det har varit som den allra, allra bästa dagen!
Lägg därtill att åtminstone i  l ä  (som är svårt att hitta), så var det sååå skönt.

Satt en bra stund, kanske en timme, nere vid havet.
Här, på släta klipphällar, satt jag.

Jag kunde konstatera att strandskatorna (åtminstone två av dem) har kommit.

Frånsett att jag har räfsat rätt så friskt här bland buskar och blader, så har jag även suttit rakt upp och ned i trädgårdsstolen och bara tittat rakt ut i luften.
På det som en gång var Gun och Görans tomt, där finns en gammal björk som vi väntar ska dråsa i backen när det blåser friska vindar, men den bara böjer sig lite och står kvar. Där, på nedersta grenen, satt herr och fru Duva och tycktes fundera över tillvaron. Mest putsade dom fjädrarna.
( Jag hade tänkt skriva att björken är som Cecilia Wikström, liberalernas representant i Bryssel - det var ju så hon beskrev sig själv; som en knotig fjällbjörk - men hon fick allt böja sig för högre makter, typ partistyrelsen, och valde att avgå. På sociala medier skriver många att hon är urtypen för att vara girig, men det vet jag inte om jag tycker. Ja, så är det, att det parti jag röstade på, det tycks vara på väg att upplösas i tomma intet och nu vet jag knappt var jag står?



Pv han har för ett par timmar sedan givit sig av till Smålandsstenar.
Jag undrar vad som nu kommer att framföras på nästa konsert.
Måtte Dona Nobis Pacem utgå ... ,-). (Men vackert är det ju!)
(Ja, ni kan tycka att det låter hemskt, men ni har inte hört detta i vad som känns som evigheter).
Vasaloppet och den mentala bubblan pv går in i, ja, innan det är dags att åka till Sälen, ååå, den har varit en andeviskning jämfört med detta!
Och ja, jag är förmodligen en bedrövlig sambo!