tisdag 27 januari 2009

Kent har kommit hem!


På den grekiska ön Samos.
Som paradiset var det.
Och lintottens mormor började kalla barnbarnet för "Anders".
Lintotten i sin tur kallade sin mormor för "mamma" och blev väldigt generad.

I ett par veckors tid har Kent, han som följde Emil och mig till Samos för ett par år sedan, varit på semester i Thailand.

I vanliga fall pratas vi vid ett par gånger i veckan och han är en av mina allra bästa vänner.

Oj, så tomt det har varit utan det där surrandet!

Och när jag ligger på soffan och fryser och har koftan på mig .., tar jag fram min mobil och slår hans nummer.

Åååå, han svarar!

Det visar sig att han sitter på tåget på väg från Stockholm till Växjö, men i över en timmas tid har tåget stått stila.

"Det är en olycka .., det pratas om att någon har kastat sig ner på spåret ...", visksäger han.

Nej, så var det inte. Det var värre än så.

Och jag tänker att så är livet.

Någon är glad för att en människa har kommit hem.

Någon annan kommer inte hem mera.

Just så.

10 kommentarer:

coolbettan.blogg.se sa...

Livet kan vara bra och ibland dåligt!
Önskar Dig en trevlig kväll!

Elisabet. sa...

coolbettan: detsamma till dig! Bli inte för cool bara, då kan du börja frysa ..-)

Evas blogg sa...

Ja det är livet i dess skiftningar. Tänk just den där bilden hittade jag i en låda i förrgår. Ett julkort från dig ifjol.

Elisabet. sa...

Eva: jag älskar den där bilden! Emil ser så glad och filurig ut!

Evas blogg sa...

Ja, jättefin bild! Och nu har jag sett på filmen. SÅÅÅÅ fin!

Elisabet. sa...

Eva: sååå glad jag blir! Visst var han charmig, huvudrollsinnehavaren ..!

Evas blogg sa...

Han den mörke? Jag tyckte att alla var charmiga!

Elisabet. sa...

Eva: ja, det är sant .., hyresvärden också! Och hon, Amelie från Montmartre .-)

Evas blogg sa...

Och lilla mormor :)

Elisabet. sa...

Eva igen: och vad jag tyckte om att den var så naturlig .., mormor med sitt nakna bröst ..., så fint det var.