Det är jag, pElle, som skriver till dig.
Egentligen vet jag inte riktigt vad som hände, för plötsligt var du bara borta från lägenheten i Ljungby och lika plötsligt fick jag komma tillbaka till landet Halland, till det gula huset, hos pv, du vet.
Idag har matte berättat att du inte längre finns.
Så konstigt det känns!
Gunvor, jag minns när vi träffades första gången .., det var här i Halland, då när matte hade ramlat och brutit handleden och så kom du på besök och jag hälsade på dig så där lite försiktigt bara, ja, jag kände ju vare sig dig eller Sonja och Gösta eller alla andra i er stora släkt.
Men sen .., ååå, då blev vi ju bästa vänner!
Tänk i somras när pv och matte åkte till Västerbotten och jag fick bo hos dig i Steninge i sommarstugan i flera månader!
Minns du så roligt vi hade det?
Minns du alla gånger jag låg på din mage och vilade middag ute på altanen ..., eller när du var ute och ropade på mig om nätterna, då, när grannens katt började mopsa sig lite mot mig?
Det var tur att du tog in mig då, för annars hade jag kanske tvingats att slåss för att försvara mig och jag är trots allt ganska gammal, även om man inte tror det när man ser mig.
Och så fick jag ju följa dig till din lilla lägenhet i Ljungby!
Jag hade aldrig varit i landet Småland förut, men det gick bra .., du hade ju en himla skön soffa som man fick vila på, men mest tyckte jag ju om att sova på din mage.
Förra veckan, det var då du blev sjuk .., ja, jag tyckte väl att det var underligt att du bara ville ligga i sängen och jag hörde att du hade ont när du rörde dig och inte fick jag ligga på bröstet som vanligt.
"Pelle, lägg dig vid fötterna i stället ...", sa du och då gjorde jag det.
I lördagsmorse försvann du bara .., det var när ambulansen kom.
Så tomt det blev.
Och nu är jag här i landet Halland.
Ledsen är jag och det är matte och pv också.
I natt - jag låg bakom pv:s rygg hela tiden, för matte hon bara snurrar och snurrar -, hörde jag hur han suckade och suckade och ibland sa han ..."ja, lilla Mor ..., lilla, lilla Mor ...".
Då förstår man ju.
Nu vill jag i alla fall tacka dig Gunvor för att du var så snäll mot mig och för all god mat jag fick, fast pv:s storebror Tommy alltid sa att jag var för tjock och så tog han bort matskålen när han hälsade på, men han vet minsann inte att du ställde ner den så fort Tommy stängt dörren och gått sin väg och då plir-log du liksom mot mig och sa haha .., där lurade vi honom allt!
Och Gunvor, tack för att du lärde mig engelska!
"pElle, kom nu, nu ska vi go to bed!" brukade du säga och då kom jag som ett skott.
Nu slutar jag det här brevet.
Jam, jam från din vän pElle.
Ps. Jag fick ny matskål igår. Den är jättefin! Ds.
7 kommentarer:
Åh, Pelle...tårarna rinner nerför mina kinder, när jag läser att du har förlorat din extramatte. Jag vet hur det känns, min mamma gick bort i somras...
Försök att tänka på allt det mysiga, du och G hann uppleva tillsammans, och att hon nu äntligen får träffa sin Viking, igen.
Hälsa pv och matte att jag känner med dem!
Kram!
pElle, det fanns en mening med din sommar och höst hos Gunvor.
Så är det, det är jag helt övertygad om!
Gosa nu mycket med matte och husse och ge dem en puss från mig.
Dette var flott skrevet,jeg leser så tårene triller.
Stooor kraaaaaaaaaaam
Ja tänk att G fick ha Pelle hos sig denna sista tid. Hon kanske kände att hon behövde honom denna tid. Han fyllde en stor funktion för henne, det tror jag.
Helen, lindalotta, bente och eva: ja, tänk .., jag tror ju nämligen att allting har en mening .., kanske inte allting är förutbestämt, men på nåt sätt tror jag att allt har en mening och det här med pelle hos gunvor den sista tiden .., vilken trygghet och glädje det blev för henne!
Så var det verkligen.
pElle , så mycket du har hunnit med i ditt liv. Spridit glädje till så många och varit på rätt plats vid rätt tillfälle. Du är väldigt stilig och även om du trots allt börjar bli lite till åren, så är du fantastisk på att anpassa dig. Och än är det inte slut. Har hört rykten om en liten en som kanske ska flytta in? Ta det med ro. Om det blir så, så fixar du det också. Klapp o kli bakom örat...
Hälsa så mycket till PV och Matte
till er alla: tack för snälla ord .., hälsar pelle och hans matte!
Det var ju tänkt att vi skulle hämta sigge nilsson i söndags, men av detta blev intet.
Fast vi ska .., så småningom. Jag ringde min arb.kamrat Anna, det är hon som har kattungarna, och meddelade vad som hänt och att vi kommer lite senare.
Sen får vi hoppas att pelle är snäll med den lille ..-)
Skicka en kommentar