Kväller ...
Efter maten .., går vi .., Gunnar, pv och jag själv .., precis samma sträcka som vi gick i fjol, i slutet av maj.
Men nu börjar vi nere vid havet och båthamnen.
Solen likt en apelsin på väg att försvinna i havet.
Rosafärgad himmel.
Det doftar höst.
"Det är säden ...", säger pv och så är det förstås.
Säden, som är så mager och eländig.
Och tänk .., åtta månader efter knäledsoperationen, kan jag nu gå helt obehindrat och i samma tempo som sällskapet!
Det är som ett mirakel.
Gissa, hur lycklig man blir.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar