Så heter filmen som vi såg ikväll, pv och jag själv.
Dvd-omslagets framsida visar en hord av beröm .., det är getingar, stjärnor, biografstolar, små fyrar, filmklappor, plustecken och orden "Bästa Manus vid Cannes filmfestival".
Då förstår man ju.
I Svenska Dagbladet kan man läsa den här recensionen.
Men vi sitter där i mörkret och tittar och småpratar mellan varven och säger att ..."visst spretar den lite åt alla möjliga håll ...?" (säger jag) och ..."nog är det överspel ibland, så där som när hon kom ner i köket .., det tycker jag ..(menar pv).
Vissa scener är helt ljuvliga (exakt dom som SVD tar upp) och musiken passar perfekt.
Herr Kurtiz. Vattuman, född 1936. Jättebra, spelar han!
Bäst, utan tvekan bäst, tycker jag att mannen som spelar änkling i filmen är.
Den mannen, Tuncel Kurtiz växlar personlighet på ett suveränt sätt!
Regissören, Fatih Akim, är Jungfru, ( som synes försedd med helt otroliga ögonbryn och ja, det är i sammanhanget totalt oväsentligt, men ändå ... ) född 1973 i Hamburg av föräldrar som utvandrat från Turkiet.
Den här filmen var för övrigt Tysklands bidrag till Oscarsgalan 2008.
Hanna Schygulla (Stenbock ..., se där ...!) har också en roll i filmen och jag bara gapade när jag såg henne, för mig var hon fortfarande den här kvinnan .., men det betyder ju bara att åren går fortare än man tror.
Det totala betyget?
En 3:a från mig. (av 5).
"Ja, det blir inte mer än en 3:a från mig ...", säger pv som sitter i vardagsrummet och rättar matteprov.
Så var det med den filmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar