"Och flaggan får inte släpa i golvet ..."
"Har du sett att ditt x är i tidningen ?" säger hon som läser Skånskan.
Nej, det har jag inte.
Men nu har jag.
Och antar att han under sexton dagar kommer att vara världens lyckligaste man.
Han, som i tonåren spelade handboll i Lycksele IF, så småningom i Västra Frölunda, därefter i Sollentuna och en period med stockholmslaget Bolton, och så avslutade han det hela med att träna pojkar f.-86 i Ystad och sist av allt: ordförande i Ystad IF.
Om man säger som så .., så var det handboll för hela slanten, ja, mer än så!
Och nu ska han - i Malmö -hålla koll på små och större pågar under handbolls-VM.
Sicken lycka för den mannen!
Här är han.
3 kommentarer:
Tänk att det var en av de få artiklarna som jag orkade läsa imorse när jag kom till jobbet! Ja, förutom Höörsidan då som är obligatorisk.
Att vara fanbärare är ingen lek, det vet jag som en gång bar den skotska flaggan vid en ungdomslandskamp i fotboll mellan Sverige och Skottland hemma i Trollhättan!
sportigajenny: ja, det blir säkert spännande för såväl honom som fanbärarna ,-)
Kul att ha surrat med dig och hört din röst! Du lät himla trevlig!
Nöjet är på min sida! =)
Skicka en kommentar