Ringer - efter viss ångestfylld tvekan - till chefen.
Säger som det är, att nää, det här går inte, jag kan ju knappt göra nånting med den gipsade armen och lyfta tungt får jag inte heller göra.
Jag vill be om förlåtelse för vad detta strul orsakar affären - två veckors sjukskrivning som arbetsgivaren måste betala - samtidigt som man kanske måste ta in en vikarie .., sånt blir kännbart för mindre butiker ..., men jag gör det inte; man ramlar inte med flit.
"Ja du Magnus, det här är en risk man kan få ta när man anställer fruntimmer över femtio ...", säger jag.
Han är vänlig och förstående och det känns bra ändå.
//Efter 2 veckor ska gipsen av och så ny röntgen och nytt beslut ...
13 kommentarer:
Men stackars du......
Men kvinnor över femtio...vaddå Elisabet!
Menar du benskörhet eller?
FÖRSLAG: Ät D-vitamin i kombination med kalcium.Finns på burk på Apoteket b.l.a
Jag bröt mig mer när jag var ung.
cosifan: oavsett vad ..., så var det 90 % kvinnor i min ålder och äldre som satt där med sina handledsfrakturer ...,-)
Usch, vad trist! Din frustration känns ända hit. Men, precis som du säger, det där gör man inte avsiktligt!
Har du ont? *blåser litegrann*
Men nu igen ...?
Så fort man sticker härifrån på ett tag, knäcker du knät eller bryter armen. Det går ju inte an.
Kram och läk fort!
*p*: ,-)
Vad som verkligen besvärar är att triceps-muskeln krampar nåt djävulskt av och till!
ab: åja, det är 3 år sedan förra handleden pajade och drygt 1 år sedan knäet byttes ut (och det var inte knäckt), så det beror nog mera på att tiden går fort eller att det är långt mellan gångerna som du tittar in ,-)
Ska vi se det positiva i detta? Försök att träna andra sidans triceps också. =0)
Sigge och pElle blir i alla fall glada över att du är hemma med dem igen.
Men jag tycker faktiskt att det är väldigt synd om dig som just har börjat på nytt jobb och så händer det här. Men det kunde varit ännu värre....tänk om du hade brutit något ben och fått hoppa på kryckor.
Krya på dig nu!
Jag förstår verkligen din plågsamma känsla av att behöva sjukskriva dig när du precis börjat ett nytt jobb. Usch så jobbigt. Men det är klart att de förstår, det måste man ju bara göra.
Hoppas detta läker fort. En väninna på skärgårdsön fick samma brott på båtbenet och hon gick gipsad länge. Det berodde på att hon gick igång för tidigt så gör inte det!!
Jag säger ungefär som ab, men skriver så här istället: man hinner inte mer än härifrån förns nåt drastiskt händer.
Broddar är en fantastistk uppfinning!
(Detta meddelas även andra broddlösa galningar.)
Krya på dig och följ alla braiga råd om kost och vila och långsam rehab.
Jag förstår hur du känner det Elisabet.. Men tänk bara på att vila armen nu. Det är viktigast.
Kram
Känner med dig, jobbigt att måsta sjukskriva sig när man just börjat ett nytt jobb. Men som du säger, en olycka rår man inte för och det måste dom förstå på jobbet också.
Det är lätt hänt att bryta armen. Jag gjorde det dagarna före jul en gång och vi fick ställa in flera resor til släkten. Och därför blev det den bästa julen nånsin!
Jag haft strul med min dator ett par dagar och vad har hänt undrar jag när jag åter kommer in i bloggvärlden? Jo, du har lyckats strula till det så! Men så attans trist! Hoppas att det läker snabbt så du fort kan komma igång igen.
Och så vänster karda till råga på allt! Här kommer i alla fall en tröstekram.
Men Elisabet! Här läser jag inte bloggen på några dagar. Och vad händer? Du går och skadar armen. Hoppas att det inte gör allt för ont och att det läker som det ska.
En stor krya-på-dig-kram från Amerikat!
PS Jag tycker allt att jag ser vårljuset i alla dina foton. Härligt!
Skicka en kommentar